Koloniträdgården Nr 4 2025

Det är sensommar och jag cyklar vilse bland de gröna gångarna i koloniområdet Tanto Norra. ”Ho ho!” hör jag någon ropa. Där står hon – Lena Israelsson, trädgårdsprofilen som skrivit flera klassiska odlingsböcker. Vi ska prata om hennes passion: att göra egen jord – och förstås, helt utan torv. L ena är inte den som står tyst i bakgrunden. Hon hörs – och hon behövs. Det var till exempel hon som slog larm om växtgiftet pyralid, som fick odlare i hela landet att börja ifrågasätta sina gödselpåsar. Men hennes drivkraft handlar inte bara om att avslöja det som förstör – utan om att bygga upp det som ger liv: jord. Egen, levande jord. Lena och Katja Jassey, båda kolonister, var initiativtagarna till kampanjen Halvera torven 2024. Året därpå fick den nytt namn TEXT OCH FOTO KARIN THÖRN

Kronärtskocks- blommor.

– Skippa torven. Lena har noggrant plöjt igenom innehållsförteckningarna på otaliga jord- och gödselpåsar och upptäckt att vissa kan innehålla upp till 90 procent torv, inte jord eller kogödsel, som många av oss tror. – Det är en helt oreglerad marknad, säger hon, branschen behöver inte redovisa innehållet i procent, och jag anser att det är att lura konsumenterna. Vi tror att vi köper kogödsel eller planteringsjord – men i själva verket köper vi mest torv. Sanningen är tyvärr att det är vi fritids- odlare som använder mest odlingstorv – 43 procent, jämfört med yrkesodlingens nio. Och källan till siffran, tro det eller ej, är Svensk Torv, branschorganisationen för torvindustrin. Varför är torv ett problem? – Torv i sig är inte dåligt, säger Lena. Det är ett fantastiskt material som bildas i våra torvmossar. Men torven hör hemma där. När vi bryter den frigörs växthusgaser – och när vi sedan köper torvjord och häller ut den på

Problemet är att trädgårdsbranschen också älskar torv. Torven är lätt, billig att transportera och ger en fluffig struktur som växter trivs i. Dessutom håller den fukten väl – egenskaper som gör den svår att ersätta. Eller? Faktum är att lösningen ligger mitt framför näsan – eller mer bokstavligt – under våra träd och buskar. Löven. Höstens egen guld reserv. – Lövkomposten är odlarens bästa vän, säger Lena. Den förvandlas till lövmull, som har nästan samma egenskaper som torv. Blandar du ner den i jorden blir den luftig, men den fungerar också utmärkt som jord förbättring på våren. Lena uppmanar alla att bli jordmakare och skapa sin egen jord – steg för steg, löv för löv. Det går även att blanda såjord av lövmull, eftersom den inte är särskilt näringsrik. Till sammans med trädgårdskompost och sand kan du enkelt skapa din egen såjord. Och med egen jord och egna frön har du kommit en bra bit på väg mot att bli mer självförsör jande i ditt odlande. – När man börjar göra sin egen jord, säger Lena, så händer något också med en själv. Man blir mer varsam och medveten om kretsloppet på lotten. Halvera torven fick utmärkelsen Årets koloniträdgårdsfrämjare 2025 på Nordiska Trädgårdar – ett initiativ som nu lever vidare i händerna på jordmakare i Stockholm, som förvandlar teori till praktik – torvfri jord i verkligheten. 6

våra lotter fortsätter utsläppen år efter år. Torv och torvmos sar är värdefulla ekosystem.

”Lövkompost är odlarens bästa vän.”

De binder kol, är unika biotoper för många arter – och fungerar dessutom som jättelika svampar som suger upp vatten vid översväm ningar och långsamt släpper ifrån sig under torka.

Lena gräver i komposten.

15

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25