Koloniträdgården Nr 4 2025

Näring ger torktålighet God näringstillgång ger också skydd mot torka efter som välmående växter har större rotsystem och därför kan ta upp vatten bättre, och ännu mer näring. Svam pen kan också förse växten med ämnen som förbättrar växtens förmåga att ta upp, transportera och hålla vatten, vilket ger ytterligare skydd mot torka. Jorden blir mer porös Nätverket av hyfer spelar stor roll för aggregatbildning i marken, det vill säga att skapa ”jordklumpar” och bryta upp hård jord, vilket bidrar till bättre markstruk tur. Det här sker genom att hyferna utsöndrar ämnen som klibbar ihop lerpartiklar med organiskt material till lite större byggstenar. Detta bidrar till fler hålrum i jorden och gör den mer porös, med mer utrymmen för vatten och syre som växten kan ta upp med rötterna. Så även detta motverkar torka och främjar tillväxt. Motverkar saltstress Ibland skapas ansamlingar av olika salter i jorden, till exempel genom vägsalt eller bokashi med högt saltinnehåll. Detta kan stressa växterna eftersom salterna hämmar rötternas förmåga att ta upp vatten och näring. Via mykorrhizasymbiosen kan växten då få ämnen som kan motverka de negativa effekterna av salterna. Ökar växtens försvar Växterna får också organiska syror (som askorbinsyra och äppelsyra) som hjälper dem att försvara sig mot angrepp från bakterier och svampar och stärker deras immunförsvar. Vissa syror gör att växterna smakar illa och därmed inte blir uppätna. Det är tydligt att växter som kan bilda mykorrhiza tillsammans med en svamp har mycket att vinna. Svamparna då? För dem är listan med fördelar kortare, men livsavgörande. Via fotosyntesen använder växterna koldioxid, vatten och energi från solljus för att producera kolhy drater i form av sockerarter/glykos och syre. En del av

lista / Växter och deras mykorrhiza -status

ARBUSKULÄR MYKORRHIZA Baljväxter – bönor, ärtor Flockblommiga växter – Dill, fänkål, morot, palsternacka, persilja Gurkväxter – gurka, pumpa, squash Korgblommiga växter – jordärtskocka, sallat Lökväxter – gräslök, gul lök, purjolök, rödlök, vitlök Potatisväxter – aubergine, chili, paprika, potatis, tomat Ripsväxter – krusbär, vinbär Rosväxter – hallon, jordgubbe, plommon, päron, äpple Sparrisväxter – sparris ERICOID MYKORRHIZA Ljungväxter – tranbär, trädgårds blåbär INGÅR INTE I SYMBIOS MED MYKORRHIZA Amarantväxter – betor, mangold, spenat Korsblommiga växter

FOTO SHUTTERSTOCK

”Utan växten skulle svampen inte kunna växa tillräckligt för att producera och sedan sprida sporer effektivt.” kolhydraterna delar växterna med sig av via mykorr hiza. Den vanligaste mykorrhizatypen i natur och trädgård kan inte bryta ner och tillgodogöra sig kol i naturen, utan måste få kolhydrater från växten för att överleva. Växten är också livsnödvändig för svampens förmåga att fortplanta sig med sporer. Utan växten skulle svampen inte kunna växa tillräckligt för att producera och sedan sprida sporer effektivt. Svampen följer även med växtens rötter när de växer och breder ut sig och når på så sätt nya områden där den sedan kan sprida sina sporer. Dessutom aktiveras sporer från mykorrhizasvampar när växtens rötter växer förbi dem. Mykorrhiza är verkligen en vänskap för livet mellan växt och svamp! 6 Källor: Caspersen S, Oskarsson C, Mykorrhiza i trädgårdsodling – en handbok, SLU, 2024. Nyström, Jesper, Svamparnas planet, Skogsencyklopedin, Föreningen Skogen, 2000.

Fakta / Mykorrhiza

Mykorrhiza är mycket utbrett, i syn nerhet i jordar som inte bearbetas. Det kan finnas ca 60 miljoner hyfer i ett kilo jord i naturen. Runt 90 pro cent av alla örtartade växter, buskar och träd bildar mykorrhiza tillsam mans med uppskattningsvis 20 000 svamparter i världen, varav drygt 1 500 i Norden. Olika växter samarbetar med olika svamparter. Hur själva samman kopplingen mellan svamphyfer och växt går till skiljer sig åt mellan

Ericoid mykorrhiza samarbetar spe cifikt med ljungväxter, som blåbär. Svamphyferna följer med redan från fröstadiet och hjälper exempelvis växten att tillgodogöra sig kväve ur luften. I skogen är Ektomykorrhiza domine rande, hos barrträd, vissa lövträd och buskar. Svamparna får mycket energi från träden och bildar därför stora nätverk.

olika mykorrhizatyper. Vad de olika svamparterna levererar beror dels på svampsorten och dels på växtens behov i viss grad. De två vanligaste typerna av mykorrhizatyperna i trädgården: Arbuskulär mykorrhiza (även kallad endotrof mykorrhiza) är den vanli gaste, både i naturen och trädgår den, och finns hos cirka 80 procent av alla växter. Svamphyferna tar sig här in i rötterna där utbytet med växten sedan sker.

– broccoli, bryssel kål, grönkål, kålrot,

majrova, rädisa, rättika, rödkål, senap, svartkål, vitkål.

Källa: Caspersen S, Oskarsson C 2024 Mykorrhiza i trädgårds- odling – en handbok, SLU.

32

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25