Neurologi_nr3_2025

Professor Ronny Wickström från Karolinska Institutet föreläste om när man ska misstänka immunmedierad epilepsi och hur man ska behandla det.

foster som utsatts för valproat under graviditet beskrevs ingående samt varför valproat men även topiramat bör undvikas som behandling av epilepsi under graviditet. Därefter gavs exempel från Oslo och Norge, där vikten av att följa checklistor vid besök förespråkades samt att planera graviditeten så att läkemedelsbehandling kan ställas om inför denna. En paneldebatt avslutade sessionen. Vice ordförande Johan Zelano tillfrågades om de viktigaste nyheter för Epilepsi-sällskapet under året. ”För oss sker det en stor utveckling inom nya läkemedel hos både barn och vuxna. Det blir också alltmer fokus studier vid ALS i Sverige, och ännu fler internatio nellt, där nya läkemedel mot ALS testas.« »Det pågår ett 10-tal kliniska multicenter randomiserade terapi

på precisionsmedicin, med genetisk immunologisk diagnostik som grund för skräddarsydd behandling. En annan viktig fråga är bättre information till patienter.” Mer information finns på: epilepsisallskapet.se. Svenska neuromuskulära arbetsgruppen SNEMA Dag 2 inleddes med SNEMAs halvdag som hade temat amyotrofisk lateral skleros (ALS) och modererades av ordförande Rayomand Press. Förmiddagen inleddes med att beskriva den nationella arbetsgruppen (NAG) ALS och arbetet på ett vårdprogram, med målet att ge enhetlig, och förbättrad vård för personer med ALS och deras anhöriga. Men även att vården ska vara lika för patienter oavsett var i landet man bor. Detta är särskilt viktigt då ALS fortsatt är en icke-botbar svår neurolo gisk sjukdom. Föredraget följdes upp av information om pågående och avslutade behandlingsstudier vid ALS. Fokus var på Tofersen, genterapi mot genen superox id dismutas (SOD1) för behandling av SOD1-relaterad genetisk ALS med internationellt genomslag. Sverige hade en deltagare som fick behandling med Tofersen i VALOR-studien. Dennes sjukdom har helt kunnat bromsas upp och personen är fortfarande gångare utan hjälpmedel och på väg att återgå i jobb på deltid. Därefter beskrevs ”kognition och kognitiv screening vid ALS”, något som förbisetts under lång tid men som man

#3 2025 |neurologi i sverige |35