Onkologi i Sverige Nr 5

| Anhörigperspektiv

Ny svensk forskning visar att livmoderhalscancer kan påverka hela familjen och flera generationer på flera plan.

Text KARIN SUNDSTRÖM Cancerepidemiolog och forskargruppsledare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet. karin.sundstrom@ki.se

mamma får liv- moderhalscancer Kris för familjen när

L ivmoderhalscancer uppfattas ofta främst som en medicinsk sjukdom som påverkar kvinnors fysiska hälsa. Ny svensk forskning visar att sjukdomens påverkan kan sträcka sig långt bortom den enskilda patienten och en kedja av psykologiska och so cioekonomiska utmaningar som påverkar hela familjer. Här sammanfattar vi viktiga fynd från en svensk studie som understryker behovet av holistiska vårdinsatser som inte bara tar hänsyn till den medicinska utan även den mentala och sociala hälsan hos de drabbade möd rarna, deras partners och barn. Vi ser att en cancerdiagnos kan innebära konsekven ser som sträcker sig över generationer. Det är särskilt oroande om barnens utbildning kan utvecklas negativt. Psykisk ohälsa och socioekonomisk påverkan Studien analyserade data från över 6 000 kvinnor som diagnostiserats med livmoderhalscancer mellan 2006 och 2018, och jämför resultaten med cancerfria kon troller. Resultaten visade en signifikant ökad risk för psykiska sjukdomar bland kvinnor med livmoderhal scancer, särskilt under de första två åren efter diagnos. Risken var ännu högre för kvinnor med mer avancerad sjukdom. Med tanke på sjukdomens allvarliga karaktär och den fysiska och emotionella påfrestning som behandling innebär är den ökade psykiska stressen i sig inte förvå nande. Dessa fynd betonar dock vikten av att integrera psykiskt hälsostöd som en central del av cancervården från start. Utöver psykisk ohälsa mötte kvinnor med Utöver psykisk ohälsa mö ter kvinnorna även socio ekonomiska svårigheter.

livmoderhalscancer även betydande socioekonomiska svårigheter. Inom två år, och upp till ett decennium efter diagnosen, upplevde många kvinnor minskade inkomster, ökat beroende av socialförsäkringssystemet och en högre risk för arbetslöshet. Dessa socioekono miska utmaningar förstärker sannolikt den psykiska belastningen, och kan försvåra återhämtning och livskvalitet. Tack vare studiens omfattande användning av natio nella register kunde forskarna följa dessa mångfacet terade effekter över tid och ge en tydlig bild av livmo derhalscancerns breda konsekvenser för de drabbade kvinnorna och deras familjer. Påverkan hos partners och medföräldrar Studien visade också att följderna av en livmoderhal scancerdiagnos sträcker sig bortom patienten till hen nes närmaste familj. Familjedelen av studien inklude rade kvinnor med livmoderhalscancer, deras partners/ medföräldrar och barn, där utfallen relaterades till matchade kontrollkvinnor utan cancer och deras famil jer. Partners/medföräldrar till kvinnor med livmoder halscancer uppvisade också en signifikant ökad risk för psykiska sjukdomar, särskilt mellan två och fem år efter kvinnans diagnos. Risken att partners mådde sämre var ännu större om kvinnan avled i sjukdomen. Socioekonomiska svårigheter framkom också bland partnerna, som hade mer sjukfrånvaro, ökad förekomst av förtidspensionering och ett större behov av eko nomiskt stöd jämfört med partners till kvinnor utan cancer. Det är troligt att det svenska sociala stödsystemet kan ha hjälpt till att mildra en del av dessa ekonomiska förluster, vilket innebär att effekterna kan vara ännu allvarligare i länder utan liknande stöd. Dessa fynd betonar vikten av att inkludera partners och vårdgivare

Foto (Karin Sundström): ANDREAS ANDERSSON

22 |onkologi i sverige|#5 2025