Parkinsonjournalen_2_2023

Behandling Smärta är oftast en ofullständig behandlad aspekt av Parkinsons sjukdom. Min personliga erfarenhet från smärtmottagningen är att de flesta parkinson patienter med uttalad långvarig smärta i majoriteten av fallen är farmakologiskt underbehandlade mot sin Parkinson. En av studierna avseende prevalens av smärta hos parkinsonpatienter visade att 50 procent av patienterna aldrig fått någon smärtbehandling vare sig farmakologisk eller fysioterapeutisk. Bättre utbildning om långvarig smärta för alla yrkeskategorier inom sjukvården, samt ökad förstå else för problematiken kan leda till bättre omhänder tagande av parkinsonpatienter med långvarig smärta. Men utan en patientutbildning om smärta, ett balan serat träningsprogram samt ergonomi i vardagen är det svårt att nå en acceptabel smärtlindring och bättre livskvalitet. Smärta hos patienter med Parkinson kan bero på samsjuklighet med ortopediska (artros, spinal stenos, spondylos med flera) och reumatiska (reumatism, psoriasis med flera) sjukdomar. En noggrann smärt analys hjälper läkaren att välja ut rätt kombination av läkemedel mot smärta. Hos sådana patienter kan vanliga antiinflammatoriska läkemedel – nonsteroi dal antiinflamatory drugs (NSAID) såsom Voltaren, Ipren, Brufen – ha en väldigt bra smärtlindrande effekt. Tyvärr har sådana preparat många potentiellt allvarliga biverkningar hos äldre människor och på grund av detta är de inte alltid lämpliga. L-dopa relaterad dystoni (överrörlighet) med smär ta som följd kan svara bra på dosändring, tätare intag av mediciner samt bruk av långverkande läkemedel. w Akatisk obehag: Inre rastlöshet, måste röra på sig. w Annat: Ont i munhålan och i könsorgan; burning mouth (smärta i munhålet) eller vulvodyni (smärta i slidan), kan bero på känselrubbningar och kan svara positivt mot le vodopabehandling. SMÄRTA VID PARKINSONS SJUKDOM w Muskuloskelettal smärta: Värk, kramper, frusen axel, ont i ländryggen. Kan vara orsakad av Parkinsons rigidi tet, dåliga möjligheter att röra på sig och av mekaniska faktorer. Kan vara en del av reumatologiska eller ortope diska åkommor. w Dystonisk smärta: Dystoniskt kroppsläge samt spas mer, levodopaorsakad dystoni, morgondystoni med mera. w Neuropatisk smärta – beroende på kompression av en nervrot oftast med en tydlig dermatomutbredning (med stor sannolikhet ej parkinsonrelaterad). Perifer neuro patisk smärta är symmetrisk och drabbar båda nedre extremiteter. w Central smärta: Svårlokaliserad, borrande, konstant, brinnande, obehag från inre organ och autonomt obe hag.

smärta är ett stort problem i samtliga faser av sjukdo men. Hela 80 procent av parkinsonpatienterna upp lever smärta! Trots detta förblir smärtan ofta odiag nostiserad. Detta missas även av erfarna neurologer. Vissa studier visar att hos över 40 procent av parkin sonpatienterna är smärta inte alls dokumenterad i journalerna. Internetmedicin (www.internetmedicin.se) är ett referensbibliotek med artiklar av hög kvalitet avse ende olika åkommor. I kapitlet om PS nämns inte smärta över huvud taget. Det samma gäller för Swe modis (Swedish Movement Disorder Society) och för Svenska riktlinjer för fysioterapi vid PS.

Smärta i munhålan kan bero på känselrubb ningar och kan svara positivt mot levodopa behandling. FOTO: ISTOCKPHOTO

»

NR 2 2023 PARKINSONJOURNALEN 27