Parkinsonjournalen_2_2024

Parkinson JOURNALEN Nr 2/2024 Årgång 31 Ett magasin från Parkinsonförbundet TEMA Vad göra när tabletterna inte räcker? KRÖNIKA ”Tack för att jag fick ett nytt liv!” ’’ Vi behöver alla ha mer kunskap om sjukdomen och vad som är en effektiv behandling. Ordförande Eva-Lena Jansson

AKTUELLT Dag Nyholm får 400 000 kronor i anslag PARKINSONFONDEN Cecilia Qwinth skänkte allt till forskningen FORSKNING 400 norrmän testar medicin som höjer Nad

PORTRÄTTET Lasse i sitt rätta element

Lasse Wallén med världens bästa sparringpartners: Jan-Ove Waldner och Mikael Appelgren. FOTO: KERSTIN FERNHOLM

Lovande resultat av stamcellsterapi Fyra patienter opererade – alla mår bra

LEDARE Eva-Lena Jansson är förbundsordförande och ansvarig utgivare av Parkinsonjournalen

Därför ska du vara en ”krånglig patient”

T änk om hen tycker att jag är en krånglig patient? Jo, den tanken brukar slå mig när jag ibland ifrågasätter behandlande läkares rekommendation om läkemedel. Flertalet av de läkemedel som jag äter varje dag har någon form av biverkning. Då är det väl ganska rimligt att ställa frågor om alternativ och varför den ena medicinen är bättre än den andra. Eller som Sara Riggare, parkinsonsjuk sedan tonåren och spetspatient, uttrycker det: ”För att kunna leva ett så gott liv som möjligt med denna sjukdom behöver man vara påläst och insatt så att man kan ställa ’besvärliga’ frågor till sin neurolog.” Hur blir man då påläst om Parkinsons sjukdom? På förbundets hemsida finns det information om sjukdomen men också infor mation riktad till anhöriga. I det här numret av Parkinsonjournalen kan läsarna ta del av flera artiklar på temat avancerad behandling. När man har Parkinson är det viktigt att dels

bär det att alltför många får vänta orimligt länge både på att bli utredda och att behandlingen ska påbörjas. Vi välkomnar således den granskning av parkinsonvården som Socialstyrelsen kommer att påbörja. Från förbundets sida kommer vi inte att sitta tysta i väntan på granskningens resultat, vi tänker se till att ansvariga regionpolitiker ger besked till oss om hur de vill stärka vården för parkinsonpa tienter. I samband med Världsparkinsondagen den 11 april spreds flygblad med rubriken Hopp för Parkinson med information om förbundet och vår uppmaning till regionerna att utbilda fler parkin sonsjuksköterskor. VILL MAN SOM läsare öka sin kunskap om nya behandlingsmetoder rekommenderar jag den hög aktuella artikeln av Malin Parmar, professor och forskargruppchef vid Utvecklings- och regenerativ neurobiologi. Parmar har skrivit en mycket läs värd och spännande rapport från försöken med att transplantera stamceller till parkinsonpatienters hjärnor. Läs mer på sidorna 4–6. Jag tänker att oavsett om man har Parkinson, är anhörig eller i sitt yrke möter personer med sjuk domen, behöver vi alla ha mer kunskap om sjuk domen och vad som är en effektiv behandling. Det vi med säkerhet vet i dag är att det som passar en person, kan vara helt fel för en annan person trots att båda har fått samma diagnos. Det är ett av flera skäl till att man ibland måste vara en ”krånglig patient” som ställer besvärliga frågor till sin läkare.

känna till de alternativ som finns att tillgå när inte tabletter och plåster ger tillräcklig effekt. Dels är det bra att veta när man själv kan ta initiativ för att få möjlighet att utredas för flera alternativ. Saknas kunskap är man beroende av att behandlande läkare ger adekvat information i god tid och dessutom rekom menderar sin patient avancerad behandling. Eftersom det saknas såväl neu rologer som parkinsonsjuksköter skor på flera platser i landet inne

Eva-Lena Jansson. FOTO: PARKINSONFÖRBUNDET

Botten! Det är bedrövligt att att en del sjukvårds regioner saknar kompetens att ge vård och stöd till personer som fått komplikationer vid påbörjad avancerad behandling.

Toppen! Alla som bidrog till att Hopp för Parkinson blev en så inspirerande dag med alltifrån dans till seminarier, insamling till forskning, medlemsvärvning och många glada hopp!

2 PARKINSONJOURNALEN NR 4 2023

INNEHÅLL #2/2024

4 Aktuellt 4: Lovande resultat av stamcells terapi 7: Dag Nyholm får 400 000 kronor 8: Världsparkinsondagen 10: Debattartikeln publicerades 11: Krav på ökad Parkinsonskola 12: Parkinsonsdans sprider glädje 14 Fyra frågor ….till Jessica Larsson . 15 Kryss Koppla av med vårt sommarkryss! 16 Porträttet Lasse Wallén , ordförande i Parkin son Västmanland. 20 Parkinsonfonden Under förra året gav fonden stöd till 35 noga utvalda projekt. 22 Forskaren Greta Hultqvists vill utveckla en behand ling som helt stoppar sjukdomsprogressio nen vid Parkinsons sjukdom. 25 Krönika Annika Laack: ”Tack för att jag fick ett nytt liv.” 22 Tema Avancerad behandling. 34 Forskning Norrmän testar en medicin som höjer Nadnivån i hjärnan. Dessutom 32 Butiken: Nyheter till salu 33 Krysslösning 34 Från Parkinsonförbundet 35 Kontaktuppgifter

FOTO: EVA-LENA JANSSON

Tema Avancerad behandling När tabletterna inte räcker till?

När tabletterna inte räcker till, återstår avancerad behandling. Vi har träffat parkinsonpatienter med pump och DBS, och vi intervjuar läkarna Per Odin och Patric Blomstedt , som svarar på frågor om avancerad behandling.

32 »Jag kan inte annat än att tycka att jag har haft en himla tur. Hur kunde jag veta och lita

Parkinson JOURNALEN Charalampos Tzoulis leder en forskar grupp i Norge som testar en medicin som höjer Nad. Cecilia Qwinth sål de en av sina tavlor på auktion. Hon fick 3 255 kronor – och skänkte allt till Parkinsonfonden. 34 21

på känslan jag hade inför operationen, att det var så rätt? Jag fick verkligen jackpot i det spelet.» Läs Annika Laacks krönika på sidan 25

Parkinsonförbundet c/o Ioffice Drottninggatan 33 111 51 Stockholm Ansvarig utgivare Eva-Lena Jansson 08-666 20 70 Redaktörer Anna Wedin Anders Gustafson

Redaktionskommitté Eva-Lena Jansson Jenny Lundström Anna Wedin Janos Dios Sören Hovler Monica Vikingsson Formgivning och layout

Annonser Rabalder Media 08-501 194 96 Tryck Ljungbergs tryckeri Klippan 2023 ISSN 1104-2435

Parkinsonjournalen är Parkinsonförbundets medlemsmagasin och distribueras bland annat till Parkinsonförbundets medlemmar. Upplaga: 6 400 exemplar. Tidningen kommer ut i mars, juni, september och december. Eftertryck av text endast med redaktionens tillstånd och efter överenskommelse med upphovsmannen. Redaktionen ansvarar inte för icke beställt material. Vi förbehåller oss rätten att redigera insända bidrag. Utebliven tidning eller fel adress – ring till registeransvarige: 08-666 20 70.

Anders Gustafson, Editor Publishing

Tryckt på miljö godkänt papper

NR 2 2024 PARKINSONJOURNALEN 3

AKTUELLT Redaktör: Anna Wedin

Senaste nytt på parkinsonforbundet.se

Missa inte!

anna.wedin@parkinsonforbundet.se

Lovande resultat av stamcellsterapi

rörelsesymtom som beror på hjärnans dopaminbrist så att patienterna ska kunna återfå rörelseförmågan samtidigt som deras behov av daglig dopaminmedicinering mins kar. Då cellerna placeras precis i det område som dopaminet behövs (Putamen) och kom municerar med befintliga cel ler i hjärnan minimeras risken för de biverkningar som är kopplade till långvarig medici nering med dopamin. FRÅN STAMCELL TILL dopamin celler för patienter: Stem-PD cellerna – de celler som transplanteras i Stem-PD studien – består av dopamin progenitorceller, det vill säga omogna celler som kan bilda fungerande dopaminceller, den typ av nervcell som förlo ras vid Parkinsons sjukdom, efter att ha mognat inne i hjär nan. Dessa celler tas fram från stamceller som har förmågan att både dela sig för att skapa fler stamceller (självförnyas) och mogna (differentiera) till vilken celltyp som helst i krop pen. Ett av Stem-PD-teamets huvudfokus har varit att bätt re förstå hur dopaminceller utvecklas normalt i hjärnan under fostertiden, och hur vi kan efterlikna detta för att göra dopaminceller från stamceller i labbet. Många års arbete inom teamet har lett till utvecklingen av metoder och protokoll som

Stem-PD, den första stamcells behandlingen för Parkinsons sjukdom, testas nu i Europa. Resultatet hittills lovar gott. Fyra patienter har opererats den senaste året – alla uppges må bra. STAMCELLSBEHANDLING. Stem PD är ett projekt som genom förs av kliniska och prekliniska forskarteam i Sverige och i Storbritannien. Dess mål är att utveckla en säker och effektiv stamcellsbaserad behandling för individer med Parkinsons sjukdom. I den kliniska Stem-PD studien (https://stem-pd.org) transplanteras nu dopamin celler, som tagits fram från stamceller, in i hjärnan hos patienter med Parkinsons sjuk dom. Efter transplantationen kommer cellerna att mogna till nya funktionella dopaminceller med målet att ersätta de dopa minceller patienten har förlo rat under sjukdomens gång. Den kliniska prövningen är en akademisk studie och alla operationer sker vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Denna artikel beskriver forsk ningen som ledde fram till stu dien, uppdaterar kring progres sen av den kliniska studien, samt blickar framåt mot fram tida utveckling. Stamcellsbehandling? Parkinsons sjukdom är en neurodegenerativ sjukdom

Artikelförfattaren Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap, le der Stem-PD-projektet. FOTO: KENNETH ROUNA

att fler och svårare biverkning ar utvecklas med tiden. Ett annat sätt att behandla sjukdomen skulle vara att ersätta de förlorade dopamin- cellerna genom att transplan tera in nya friska celler såsom nu görs i Stem-PD. Till skillnad från tidigare liknande studier som baserats på vävnad från aborterade foster (https:// transeuro.org.uk) är Stem-PD en så kallad cellersättnings terapi med celler framtagna från stamceller. Genom trans plantation hoppas vi ersätta de förlorade dopamincellerna och återbygga och reparera hjärnan genom att transplantera in nya friska dopaminproducerande celler. Målet med behandlingen är att på detta sätt behandla de

som karaktäriseras av symtom såsom skakningar, stela musk ler och sämre rörelseförmåga. Symtomen är ett resultat av förlusten av dopaminceller, som är en specifik typ av cel ler i hjärnan. Dessa nervceller utsöndrar signalsubstansen dopamin i specifika delar av hjärnan för att kontrollera våra rörelser. I takt med att de dopa minproducerande cellerna förloras blir patientens symtom stegvis värre. Det finns i dag ingen behandling som botar eller kan sakta ned förloppet av Parkin sons sjukdom. Den behandlas vanligtvis med läkemedel som höjer dopaminnivån i hjärnan, men eftersom sjukdomen fort går avtar effekten av läkemed len efterhand och det är vanligt

4 PARKINSONJOURNALEN NR 2 2024

’’ Inga oroväckande biverkningar relaterat till cellerna har rapporterats och patienterna uppges må bra. (Malin Parmar)

Forskare i Malin Parmars grupp tittar i mikroskop på dopaminceller framtagna från stamceller.

FOTO: KENNETH ROUNA

kan användas för att på ett effektivt sätt styra stamceller till transplanterbara dopamin progenitorceller på bara 16 dagar. Dessa celler är väldigt lika de dopaminprogenitorcel ler som hittas i fostrets hjärna och som mognar till dopamin celler i den vuxna hjärnan. Prekliniska studier har visat att cellerna mognar till funktionel la dopaminceller efter trans plantation i olika djurmodeller. Dessa studier visar att de trans planterade dopamincellerna producerar och frisätter dopa min, att de kan återuppbygga och på nytt koppla in sig i hjär nans nätverk och ge en effekt på röreslsesymtom. INNAN CELLERNA TESTAS på patienter har vi utfört omfat tande och rigorösa pre-kliniska säkerhets- och effektstudier i djurmodeller av Parkinsons

w De transplanterade Stem-PD cellerna kan förbättra rörelse i djurmodeller av Parkinsons sjukdom, vilket visar på en för måga hos cellerna att påverka de dopaminrelaterade rörelses vårigheterna hos patienterna. w Stora säkerhetsstudier på råttor har visat att Stem-PD cellerna är säkra, med vilket menas att de håller sig till det område i hjärnan där de trans planterats och att de inte upp visar tecken på toxicitet eller tumörbildning efter transplan tation. Den kliniska studien Stem-PD är en multicenterstu die med patienter från Sverige och Storbritannien, där alla transplantationer utförs på Skånes universitetssjukhus i Lund. Studien är en enarms studie (enbart behandling) som är utformad för att testa säker

heten av en doseskalering med två doser av dopaminprogeni torceller som producerats från stamceller. Det är första gången denna typ av behandling testas. STEM-PD ÄR ALLTSÅ en så kallad fas 1/2a-studie som undersö ker säkerhet och tolerabilitet, det vill säga vilka och antal biverkningar och deras svårig hetsgrad som kan uppstå efter transplantation av cellerna till hjärnan hos patienter med måttlig Parkinsons sjukdom. Det främsta effektmått som studien utvärderar är säker het och tolerabilitet ett år efter transplantationen, men cel lernas effektivitet kommer också att utvärderas med hjälp av kliniska bedömningsskalor och hjärnavbildningsmetoder 36 månader efter transplanta tionen. Den första patienten trans- »

sjukdom. Dessa studier har noggrant granskats och god känts av Etikprövningsmyndig heten och Läkemedelsverket som ansvarar för att reglera läkemedel i Sverige samt av Medicines and Healthcare products Regulatory Agency (MHRA) i Storbritannien. För att uppnå så hög säkerhet som möjligt har experimenten som granskades av myndigheterna utförts med exakt de Stem-PD celler som transplanteras till deltagarna i den kliniska pröv ningen. De viktigaste slutsatserna som dessa säkerhetsstudier har visat är: w De transplanterade Stem-PD cellerna kan överleva länge i hjärnan hos immunsupprime rade råttor, där de mognar till dopaminproducerande nerv celler som innerverar korrekta områden i hjärnan.

NR 2 2024 PARKINSONJOURNALEN 5

AKTUELLT

VAD ÄR PLURIPOTENTA STAMCELLER w Pluripotenta stamceller karaktäriseras av två unika egenskaper – en obegränsad kapacitet att dela på sig och skapa fler stamceller (självförny else) och en förmåga att differentiera, det vill säga bilda mogna celltyper. Att stamcellerna är pluripotenta betyder att de har förmåga att mogna till vilken specialiserad celltyp som helst i den vuxna kroppen. w De pluripotenta stamceller som används för att skapa Stem-PD-cellerna kommer från embryonala stamceller som har odlats fram från ett embryo som blivit över efter provrörsbefruktning. w De pluripotenta stamcellernas speciella egenskaper gör dem till väldigt viktiga redskap för medicinsk forskning, läkemedelsutveckling och rege nerativ medicin. Det faktum att stamceller kan dela på sig för att skapa nya stamceller gör att de kan odlas i stor skala på labbet och att man där med kan använda dem för att besvara många frågor innan man går vidare till kliniska prövningar.

VARFÖR JUST PARKINSONS SJUKDOM? w Det pågår i dag mycket forskning kring cellterapi för många sjukdomar i hjärnan såsom Parkinsons sjukdom, Huntingtons sjukdom, stroke, ALS, epilepsi och narkolepsi. w Av dessa har Parkinsons sjukdom länge identifierats som en ”enkel/ forerunner”-kandidat för cellersättningsterapier då det endast är en spe cifik celltyp som behöver ersättas på en specifik plats i hjärnan. Detta till skillnad från till exempel stroke, där ofta flera celltyper behöver ersättas eller ALS där celler i många olika områden behöver ersättas. w I Lund går erfarenheten av cellterapi för personer med Parkinson tillbaka till 80- och 90-talen, och man vet att tillförda dopaminceller kan fungera utmärkt i många år efter transplantationen. w Vad som behövts är en stabil tillgång på celler, vilket de embryonala stamcellerna utgör.

planterades på Skånes univer sitetssjukhus i Lund i februari 2023, och under året trans planterades alla fyra patienter i dosgrupp 1. Dessa patienter har nu följts upp under sex till tolv månader. Inga oroväck ande biverkningar relaterat till cellerna har rapporterats och patienterna uppges må bra. PET-kameraavbildning visar tecken på cellöverlevnad av de transplanterade dopamin cellerna, men det är ännu för tidigt att utvärdera cellernas kliniska effekter. Baserat på dessa lovande säkerhetsdata har teamet nu initierat den planerade dos höjningen och första patienten i dosgrupp 2, med den högre dosen celler, transplanterades i april 2024. Dosering av de res terande tre patienterna plane ras slutföras under året. Resultat av studiens primära syfte (säkerhet efter tolv måna der för alla åtta patienter) för väntas rapporteras under 2026. För att utvärdera den kliniska effekten måste vi vänta ännu längre, till 2028. Anledningen till detta är att cellerna efter att de har transplanterats till hjär nan behöver mogna till dopa minnervceller som producerar och frisätter dopamin. Denna mognadsprocess tar många månader och det kan ta upp till tre år (eller ännu längre) tills

kolinerga celler (som produ cerar signalsubstansen acetyl kolin) från stamceller för en framtida kombinationsterapi där de patienter som har hög risk att utveckla demens trans planteras med både kolinerga och dopaminerga celler. w Patientspecifika behand lingar: I Stem-PD behandlas alla patienter med samma cel ler från en omatchad donator. För att förhindra avstötning behandlas deltagarna i stu dien därför första året med en immundämpande behandling. Malin Parmar som leder Stem-PD-teamet jobbar nu

MER INFO OM STUDIEN w Hemsida: https://stem-pd.org w Kontaktinfo: info@stem-pd.org Det går bra att mejla på både svenska och engelska till denna adress w Det är inte möjlig att anmäla in tresse att delta i studien bland annat med att ta fram patientspecifika behandlingar där man utgår från patientens egna hudceller som program meras om till friska varianter av patientens egna dopamin celler. Malin Parmar

dess att den fulla effekten av Stem-PD cellerna kan mätas. HUR SER DÅ framtiden för stam cellsbehandlingar ut? Stem-PD är en akademiskt ledd fas1/2a studie med pri märt mål att utvärdera säker het av cellprodukten Stem-PD. Härifrån är steget trots allt långt till ett tillgängligt läke medel för alla patienter. För att nå dit har forskarna vid Lunds universitet etablerat ett sam arbete med Novo Nordisk som utvecklar Stem-PD-cellerna till en global terapi (www.novo nordisk.com/science-and technology/cell-therapy.html). Utöver detta finns det mas sor av intressant forskning som syftar till att utveckla ännu bättre stamcellsbehandlingar: w Kombinationsbehandlingar: Det är vanligt att man vid Par kinsons sjukdom upplever oli ka symtom utöver de som drab bar rörelsesystemet. Exempel på sådana symtom innefattar sömnsvårigheter, förstopp ning, och kognitiva problem. Dessa så kallade icke-motoris ka symtom är till stor del obe roende av dopaminnivåerna i hjärnan och påverkas därför inte direkt av cellterapier med dopaminceller som Stem-PD. Agnete Kirkeby, som lett cell utvecklingen inom Stem-PD, forskar nu vidare på att ta fram

STEM-PD:s ORGANISATION w Malin Parmar , professor, Lunds universitet – leder Stem-PD-projektet w Gesine Paul-Visse , adjungerad professor, Lunds universitet, överläkare i neurologi, Skånes universitetssjukhus – prövningsansvarig läkare w Håkan Widner , professor och forskare vid Lunds universitet, överläkare i neurologi, Skånes universitetssjukhus – medicinskt sakunnig sponsorre presentant, studieläkare w Hjálmar Bjartmarz , överläkare i neurokirurgi, Skånes universitetssjukhus – studieläkare w Agnete Kirkeby , biträdande universitetslektor, Lunds universitet – pro jektledare för preklinisk utveckling av Stem-PD w Roger Barker , professor, University of Cambridge and Honorary Consul tant Neurologist, Cambridge University Hospitals NHS Foundation Trust – medicinskt och prövningsansvarig läkare w Paola Piccini , professor och överläkare, Imperial College London – ex pert hjärnavbildning w Oskar Hansson , professor, Lunds universitet, överläkare, Skånes univer sitetssjukhus – ansvarig PET-avbildning w Ruben Smith , docent och forskare, Lunds universitet, specialistläkare i neurologi, Skånes universitetssjukhus – PET-avbildning

6 PARKINSONJOURNALEN NR 2 2024

Dag Nyholm får stort anslag Arvid Carlssonfonden delar ut 400 000 l ”Mer forskning nu”

finns något som kan optimeras i behandlingen för personen med Parkinsons sjukdom. Men ibland kan man som patient känna hopplöshet, särskilt när medicinen med tabletter inte verkar effektivt längre och man hamnar i ett så kallat dosglapp. På vilket sätt kan den behand lande läkaren optimera patien tens behandling vid dosglapp? – Det är viktigt att försöka förstå vad det är som inte fungerar bra. Det gör vi som behandlande läkare främst genom att ställa frågor om hur patienten mår under ”en vanlig dag”. Och så är det viktigt att vi får veta hur patienten tar sina läkemedel och om tillståndet varierar beroende på tablettin tagen. – Dosglapp innebär att man har effekt av en dos, men att symtomen kommer tillbaka efter ett antal timmar, innan man fått effekt av sin nästa dos. De första åren med behand ling brukar man inte känna av någon större skillnad även om man skulle råka glömma en dos. Det är viktigt att tänka på att parkinsonsymtom vid dosglapp kan se olika ut hos olika personer – det typiska är ju att rörligheten blir trög, men det kan också handla om icke-motoriska symtom som nervceller kommunicerar med var andra med hjälp av signalämnen. Kännetecknande var hans strävan att hans grundläggande forsk ning så snabbt som möjligt skulle komma patienter till del, och det finns många exempel på hur den na hans ambition infriades – Arvid Carlssons upptäckter har således resulterat i påtagligt förbättrad be handling av patienter med psykia

hopplöshet, olust eller mental tröghet. – Även om vi arbetar efter devisen om en optimerad behandling väntar vi först och främst på en medicinsk behandling som bromsar sjuk domsförloppet. När bedömer du att vi skulle kunna ha en sådan behandling på plats? – Det är omöjligt att ge ett bra svar på den frågan. Man brukar ofta dra till med ”om fem till tio år”, men ingen kan se in i fram tiden. Jag skulle gissa att det tar längre tid än tio år, men hop pas förstås att jag har fel. Det positiva är att det pågår mas sor av forskning om flera olika så kallade neurodegenerativa sjukdomars mekanismer och därmed kan det när som helst komma ett genombrott. – En av svårigheterna med Parkinson är att sjukdomen troligen har många olika orsa ker. Då blir det viktigt att för söka förstå de olika varianterna och kunna skräddarsy behand lingen – det är inte troligt att en enda behandling kommer att vara sjukdomsbromsande för alla. Under tiden jobbar vi vidare med att optimera de befintliga behandlingarna så bra som möjligt. Jenny Lundström triska och neurologiska sjukdomar som till exempel depression, schi zofreni och Parkinsons sjukdom. w Arvid Carlssonfonden etablera des 2002 för att hedra Arvid Carls sons framstående forskargärning. Stiftelsen främjar forskning om psykiatriska och neurologiska sjukdomar. Den är helt beroende av donationer från privatpersoner, företag och organisationer.

Dag Nyholm, överläkare och professor i neurologi, har till delats 400 000 kronor i anslag från Arvid Carlssonfonden. – Pengarna kommer att använ das till ytterligare parkinson forskning, säger Dag Nyholm. FORSKNING. Parkinsonförbundet säger stort grattis! Vi känner väl till Dag Nyholms gedigna arbete inom parkinsonområ det. Han arbetar med forsk ning, håller i specialistutbild ningar för vårdpersonal och arbetar kliniskt med patienter. Vad kommer du främst att använda anslaget till? – Jag har flera doktorander som behöver lön för forsk ningstid. Jag håller just nu på att utlysa en så kallad postdoc tjänst, en tvåårig anställning för en nyligen disputerad fors kare. Så anslaget kommer inom kort att kunna användas till ytterligare parkinsonforskning. ARVID CARLSSONSFONDENS prismotivering lyder: ”Nyholm belönas för sin mångsidiga kli niska forskning med fokus på Parkinsons sjukdom, och inte minst för sina värdefulla bidrag till den angelägna uppgiften att optimera behandlingen av detta tillstånd.” Dag Nyholm tydliggör att DAG NYHOLM w Dag Nyholm är överläkare och professor i neurologi. Forskningen rör mestadels området rörelse störningar – särskilt optimering av behandlingar vid Parkinsons sjukdom, men också cervikal dys toni, essentiell tremor, Huntingtons sjukdom, multipel systematrofi och normaltryckshydrocefalus. Projekt pågår även inom andra delar av klinisk neurologi.

Dag Nyholm.

FOTO: JENNY LUNDSTRÖM

det är viktigt att följa upp sjuk domens förlopp och att man ibland behöver ställa om och som motiveringen lyder ”opti mera behandlingen”. Inom matematikens värld betyder det att lösa ett problem på bästa sätt. För förbundet är det ett positivt besked, att det all tid finns hopp och att det alltid ARVID CARLSSON w Arvid Carlsson tilldelades år 2000 Nobelpriset i medicin för sina upptäckter om dopamin och signalöverföringen mellan nervcel ler i hjärnan. Arvid Carlsson var verksam livet ut och gick bort år 2018 vid 95 års ålder. Carlsson gjorde under sitt långvariga och framgångsrika yrkesliv ett fler tal upptäckter av stor betydelse för vår förståelse av hur hjärnans

NR 2 2024 PARKINSONJOURNALEN 7

AKTUELLT

Seminarium – med hopp! Exempel på lyckade studier l Här kan du se föreläsningarna

resultat från hennes forskar grupp i Lund. År 2014 rappor terade gruppen att substanser som ökar aktiviteten av ett speciellt protein som heter Sig ma-1, kan återställa den moto riska funktionen på möss med dopamincellskador i hjärnan. I testerna använde grup pen en experimentell substans (som inte går att använda på människa) som heter Pre 084. Nästa steg var att identifiera läkemedel som har Sigma-1- stimulerande egenskaper. Gruppen testade flera och iden tifierade två läkemedel som var lika effektiva, eller effektivare än Pre 084. Det ena läkemedlet heter Pridopidin och det andra Fluvoxamin, ett antidepressivt läkemedel. Forskningsgruppen ville därefter gärna genomföra en större klinisk prövning, men det visade sig kosta många mil joner kronor. DÅ ÄNDRADE GRUPPEN strategi och bestämde sig för att samar beta med läkemedelsindustrin. Man kontaktade ett företag i USA, Anavex Life Sciences, som har en Sigma-1-agonist, Anavex 2-73, som visat positiva resultat på personer med kog nitiv nedsättning, både alzhei mer- och parkinsonpatienter. Forskargruppen i Lund testade substansen på möss med posi tivt resultat. Motoriken förbätt rades och substansen gav även nervskyddande effekter i mös�- sens hjärna. Forskargruppen har tecknat ett samarbetsavtal med det amerikanska företaget för en studie av Anavex 2-73 på perso ner med Parkinson. Om resul taten är goda vill gruppen även studera om substansen kan verka sjukdomsbromsande.

Under rubriken ”Hopp för Parkinson” sände Parkinson Skåne och MultiPark ett seminarium med föreläsningar bland annat om budbärande virus och ultraljudsbehandling vid essentiell tremor. Semina riet spelades in och kan ses i efterhand. Länk till filmen finns på förbundets och på Parkinson Skånes hemsidor. VÄRLDSPARKINSONDAGEN. Angela Cenci Nilsson, professor vid institutionen för medicinsk vetenskap och koordinator på MultiPark, berättade om nya farmakologiska substanser. Hon inledde med att påmin na om att Parkinsons sjukdom är en mycket komplex sjukdom som yttrar sig på olika sätt hos olika personer. För att man ska få diagnosen måste man ha föl jande symtom: färre och lång sammare rörelser, muskelstel het och skakningar, så kallad vilotremor. Huvudorsaken är bristen på dopamin eftersom de hjärnceller som tillverkar dopamin långsamt försvinner. L-dopa och dopaminagonis ter är de två läkemedel som används vid behandlingen av Parkinson. De fungerar på olika sätt. L-dopa går in i hjär nan och omvandlas till dopa min, medan dopaminagonister verkar direkt på receptorerna i hjärnans nervceller. DESSA BEHANDLINGAR ÄR långti från perfekta. Efter en tids användning leder de till moto riska fluktuationer, så kallade dyskinesier. I takt med att sjuk domen fortskrider uppträder symtom som beror på att andra celler i hjärnan förtvinar och de cellerna förbättras inte av dop aminverkande preparat. Vissa av symtomen, som exempelvis

Seminariet avslutades med en paneldebatt.

färre komplikationer. Och det gör man genom att testa olika kombinationsbehandlingar, genom att utveckla nya dopami nagonister eller genom att hitta nya administrationssätt. ANGELA CENCI NILSSON avrun dade med att berätta om ett par egna studier som bedrivits i Lund och om de forsknings centra och nätverk som finns i Sverige, Swepar-Net, Svenska Parkinsonakademien och Mul tiPark. Två exempel på lyckade studier: En djurstudie gjord i Lund visade att substansen NLX-112 kunde minska L-dopainduce rade dyskinesier markant. Sub stansen NLX-112 har nu testats på personer med Parkinson vid flera centra i Sverige. Denna studien visar att behandling med NLX-112 hjälper mot både dyskinesier och parkinsonis tiska symtom på ett betydande sätt. Företaget som äger sub stansen samlar nu in medel för att kunna genomföra en större klinisk studie. Förhoppningen är att de fina resultaten ska hål la i sig även i en större patient population. Det andra exemplet som Angela Cenci Nilsson presen terade var en potentiellt sjuk domsbromsande behandling med Sigma 1 proteinet som måltavla. Även den baseras på

hallucinationer, kan förvärras av dopaminverkande prepa rat. Det finns alltså ett stort intresse av att utveckla nya och bättre behandlingar. Globalt pågår i dag mer än 140 aktiva kliniska prövningar för Parkinsons sjukdom. Studi erna rör dels symtomlindrande behandlingar, del sjukdoms bromsande behandlingar. DET HAR ALLTID funnits en större andel prövningar som rör symtomlindrande behand lingar, menade professor Cenci Nilsson, men situationen håller på att vända. Andelen studier som avser sjukdomsbrom sande behandlingar har ökat i antal sedan några år och de utgör närmast hälften av alla pågående studier. En annan intressant trend inom forskningen är så kallad drug repositioning. Det inne bär att man studerar ifall existerande läkemedel, som utvecklats och används för andra sjukdomar, har tidigare okända egenskaper som kan användas för parkinsonbe handling. Det finns också ett allt större utbud av behandlingsmåltav lor, framför allt studier som rör behandlingen av icke-motoriska symtom. Många studier riktar in sig på att hitta bättre dopamin verkande behandlingar som ger

Anna Wedin

8 PARKINSONJOURNALEN NR 2 2024

Dagen firades landet runt Gotland: Alla deltagare gjorde ett hopp för Parkinson GOTLAND. En klang- och jubel

föreställning blev det när Parkinson Gotland firade Världsparkinsondagen med en heldag full av föreläsningar på Joda Bar den 11 april. Höjd punkten rent symboliskt var när ordföranden i Hälso- och sjukvårdsnämnden Filip Rein hag till publikens jubel gjorde ett hopp (med hopprep) för Parkinson. Men det räckte inte med honom. Samtliga under dagen inblandade föreläsare gjorde sina hopp för Parkinson. Uppskattat, publikfriande och stämningshöjande. Bakgrunden är emellertid mer dyster. Neurologmot tagningen på Visby lasarett är underbemannad och det finns inte en enda fast neurolog. Mottagningen fungerar med hjälp av hyrläkare. En lösning som är dyr. Och dyra lösningar är inte så bra för en verksamhet som gick back med 229 miljo ner kronor förra året. Gotland är dessutom det sista sjuk vårdslänet som ännu inte infört Parkinsonregistret. DAGEN INLEDDES MED en hög kvalitativ föreläsning om Par kinsons sjukdom av neurolo gen och överläkaren Anders C Johansson från Karolinska universitetssjukhuset. Vidare berättade parkinsonsköters kan Anna Vestberg Bysell om neurologmottagningens kapacitet och verksamhet. Vår medlem Eva Palmgren berät tade om hur det är att leva med en medicinsk pump via T-port i magen. Om processen före, under och efter berättade hon pedagogiskt och intressant. Dagen avslutades med en posi tiv föreläsning signerad Ann Marie Lindahl. Mest uppmärksamhet fick

Kampanj i Töreboda.

SKARABORG. Parkinson Ska raborg satsade på en upplys ningskampanj utanför Ica i Töreboda på Världsparkinson dagen. Under tre timmar stod Margareta (som har Parkin son) och Sven Pettersson och delade ut aktuell broschyr. « Skaraborg: Upplysning

VÄRMLAND. Parkinson Värmland firade Världsparkinsondagen i Grums med korvgrillning och en tipspromenad med frågor om Grums. De tog också ett hopp för Parkinson och läste en dikt för att hålla värmen. Anne-Marie Larsson, som ordnat det hela, var mer än nöjd med att 20 medlemmar dök upp. « Värmland: Korvgrillning Sune Andersson serverar Mats Boman. FOTO: LEIF LÖVSTRÖM

Filip Reinhag gör ett hopp för Parkinson.

FOTO: CHRISTER SÖDERSTRÖM

naturligtvis ”makthavarna” Filip Reinhag och Ann-Char lotte Lorehn, tf biträdande verksamhetschef Visby lasa rett, när de skulle svara på frågan om det finns hopp för parkinsonpatienter på Gotland. MOT BAKGRUND AV de 229 mil jonerna i underskott var det väl inte så många bland våra luttrade medlemmar som närde någon förhoppning om omedelbara förbättringar. Och

det kunde ingen av dem heller utlova. Men man ville absolut ändå understryka att det finns hopp för parkinsonpatienterna på ön. Ann-Charlotte Lorehn berät tade att man ständigt arbetade med rekryteringsfrågorna men att det är svårt att locka hit fasta neurologer. Det råder dessutom brist på neurologer i landet. Stig Skallak Ordförande Parkinson Gotland

»

NR 2 2024 PARKINSONJOURNALEN 9

AKTUELLT

Flera publicerade vår debattartikel

Dam AB B 1) Hiort Cecilia, Parkinson Göteborg 2) Nyborg Rose-Marie, Parkinson Göteborg Damdubbel 1) Ax Riise E/Zhang Freund L, Spårvägens BTK/Rotebro BTK 2) Jansson E-L/Hiort C, Örebro Bordtennis Seniorer/Parkinson Göteborg Damsingel A 1) Ax Riise Eva, Spårvägens BTK 2) Jansson Eva-Lena, Örebro Bord tennis Seniorer Damsingel B 1) Okwakol Eva, Rotebro BTK 2) Wäneskog Maria, IFAH Herrdubbel 1) Abrahamsson Nils/Backlund Jo nas, Öråns SK/Parkinson Halmstad 2) Svedberg Torgny/Sjöstedt Jör gen, Varbergs BTK/Grästorps BTK Herrdubbel B 1) Lidström Torbjörn/Åstrand Erik, Spårvägens BTK 2) Iversen Kent/Mäkinen Seppo, Spårvägens BTK Herrsingel A 1) Ekdahl Lars, IFK Täby BTK 2) Martinsson Ulf, Trollhättans BTK Herrsingel A B 1) Åstrand Erik, Spårvägens BTK 2) Iversen Kent, Spårvägens BTK Herrsingel B 1) Styrlander Ola, Klippans BTK 2) Abrahamsson Nils, Öråns SK Herrsingel B B 1) Magnusson Conny, Spårvägens BTK 2) Stenson Peder, Parkinson Stock holm Mixed dubbel 1) Jansson Eva-Lena/Svedberg Torgny, Örebro Bordtennis Senio rer/Varbergs BTK 2) Qwint Cecilia/Sjöstedt Jörgen, BTK Warta/Grästorps BTK Mixed dubbel B 1) Nilsson Gun/Norlindh Jan, Sö derhamns UIF/Kungsbacka BTK 2) Wallén Lars/Peterson Lena, Västerås BTK/Blikstorps AIK Alla finalpar i pingisens Parkinson-SM

soner med Parkinson står även i kö i väntan på den avancerade behandling som man är i stort behov av. Vi får oroande rap porter om att det saknas nöd vändig kunskap om Parkinsons sjukdom och behandling hos alltför många som i sitt vård yrke kommer i kontakt med patienter som har Parkinson. Något som är helt orimligt och orättfärdigt. PARKINSONFÖRBUNDETS läns- och lokala föreningar jobbar idogt och ideellt med att höja kunskapen om sjukdomen för vårdpersonal. Under tiden som forskare jobbar för att få fram nya läkemedel och behand lingsmetoder fortsätter Parkin sonförbundet att arbeta för att förbättra villkoren för personer med Parkinsons sjukdom och för deras anhöriga. Vi fort sätter att driva kravet om en jämlik och jämställd sjukvård i hela landet. Vi ger inte upp för vi vet att vårt engagemang gör skillnad. I dag manifesterar vi det med ett hopp för Parkinson! Eva-Lena Jansson Ordförande Parkinsonförbundet

försök med att transplantera stamceller i hjärnan på perso ner med Parkinsons sjukdom. Stamcellerna har utvecklats till dopaminproducerande celler. Nu ser vi fram emot att snart kunna ta del av den första rap porten med resultat från stu dien i Lund, en rapport som kan bidra till ökat hopp för per soner med Parkinson. UTÖVER LÄKEMEDEL ÄR fysisk träning en viktig behandlings metod redan från start för per soner med Parkinson, något som också forskningen visat. I en medlemsundersökning som Parkinsonförbundet nyligen gjort, angav 75 procent i grup pen 65 år eller yngre att man arbetade antingen hel- eller deltid. Det är en positiv sig nal som visar att med adekvat behandling, fysisk träning och stöd från arbetsgivaren kan många vara kvar i arbetslivet fram till pension. Något som både den enskilde och samhäl let tjänar på. Tack vare forskningen kom mer nya och bättre behand lingsmetoder. Men bristen på neurologer gör att det tar tid för en person med parkin sonliknande symtom att få en diagnos fastställd. Många per akut sjuk på resan, men inte för sjukdomar du har redan när du åker från Sverige. DU SOM HAR en kronisk sjuk dom behöver därför kontakta ditt försäkringsbolag för en medicinsk förhandsbedöm ning. Den avgör hur stor risken är för att sjukdomen ska kräva

Runt om i landet genomfördes seminarier och andra arrang emang för att uppmärksamma Världsparkinsondagen. Ett flertal tidningar publicerade förbundets debattartikel, som du kan läsa här. VÄRLDSPARKINSONDAGEN. Den 11 april är det Världsparkinson dagen, en dag då Parkinsons sjukdom är i centrum. Sjuk domen är den näst vanligaste neurologiska sjukdomen efter Alzheimer, men är den snab bast växande hjärnsjukdomen i världen. Parkinsons sjukdom går i nuläget inte att bota, men tack vare läkemedel och andra behandlingsmetoder som dämpar symtom och underlät tar tillvaron kan många per soner med Parkinson leva ett bra liv. NÄR INTE DEN vanliga medici nen räcker till finns det avan cerade behandlingsmetoder i form av medicinpumpar eller djup hjärnstimulering (DBS, deep brain stimulation) att tillgå. Det här är ett positivt resultat av tidigare forskningsfram gångar och förra året kom nyheten att forskare på Lunds universitetssjukhus inlett Planerar du att åka utomlands i sommar bör du be ditt försäk ringsbolag om en medicinsk förhandsbedömning innan du reser. Annars kan det bli väldigt dyrt. FÖRSÄKRING. Reseskyddet i din hemförsäkring gäller om du råkar ut för olycksfall eller blir

Jenny Lundström Generalsekreterare Parkinsonförbundet

Ut och resa? Kolla om försäkringen gäller

behandling under resan. Visar förhandsbedömningen att ditt hälsoläge är stabilt har du rätt till ersättning från försäkringen om du skulle få en akut försäm ring på resan. KONTAKTA ALLTSÅ DITT försäk ringsbolag i god tid före din resa! «

10 PARKINSONJOURNALEN NR 2 2024

Krav på utökad Parkinsonskola

nar. Syftet med utbildningen är att öka självkännedomen och lära sig att hantera olika situa tioner på bästa möjliga sätt. Den består av ett antal träffar i grupp, med olika teman kring hur man kan hantera livet med Parkinsons sjukdom. I många regioner erbjuder man på grund av ekonomiska neddrag ningar inte längre parkinson skolan. – Parkinsonskolan har tidiga re funnits på sjukhuset i Lund, berättar Monica Vikingsson, vice ordförande i Parkinsonför bundet, som själv medverkat i parkinsonskolan som förelä sare. – I Skaraborg har vi varken neurolog eller parkinsonskola, upplyste Leif Hellgren från Skaraborgsföreningen. PÅ ordförandekonferensen diskuterades behovet av en par kinsonskola och det finns goda argument som förbundet och länsföreningarna kommer att ta upp med vårdens ansvariga. Kunniga patienter och anhöriga gynnar alla och avlastar vården. Parkinsonförbundet och länsföreningarna är en kun skapsresurs som vården gärna får ta hjälp av. Anna Wedin

Parkinsonskolan, finns den? Som nydiagnostiserad med Parkinsons sjukdom har man många frågor och ett stort behov av information. Nu höjs röster för en utökad parkinsonskola. PARKINSONSKOLA. Det finns en hel del kunskap att hämta från nätet, bland annat på Parkin sonförbundets webbplats. På några platser i landet finns ock så en introduktionskurs eller studiecirkel, som ibland kallas Parkinsonskolan. Den arrange ras ofta av en rehabenhet eller en parkinsonsjuksköterska. I en del fall får parkinsonförening en medverka och informera om sin verksamhet, men på andra ställen är detta inte fallet. – I Västerbotten, berättar länsordförande Frida Karlsson, är parkinsonskolan inte enbart till för dem som nyss fått sin diagnos. Där får även de som haft sjukdomen ett antal år komma tillbaka när behovet uppstår. 2013 LANSERADES Nationella Parkinsonskolan. Det är en utbildning för personer med Parkinson och deras anhöriga som Vårdföreningen Move ment Disorders (VfMD) anord

Leif Hellgren och vice ordförande Monica Vikingsson. FOTO: JENNY LUNDSTRÖM

Rehabilitering i naturskön miljö. Hos oss möter du mycket kunnig och engagerad personal. I våra lokaler finns varmvattenbassäng, 34 grader, handikappanpassat gym och gymnastiksal. Numera enklare remissförfarande. Remiss skickas direkt till oss för bedömning. Vi tar även emot elektroniska remisser via journal systemet TakeCare. Nya program börjar var tredje vecka. För mera in formation ring vår koordinator Lena 08-594 936 34 eller ring via växeln.

Läs mer på www.malargarden.se

Det finns många goda argument för Parkinsonskolan.

FOTO: ANNA WEDIN

NR 2 2024 PARKINSONJOURNALEN 11

AKTUELLT

Parkinsondansen sprider glädje

INSÄNDARE. Det är fredag efter middag och till Norrtullskolan i Växjö kommer ett förväntans fullt gäng. Två glada och pigga danspedagoger hälsar oss som vanligt välkomna till veckans parkinsondans. Sjukdomen har drabbat oss alla, och även om våra symtom varierar kommer vi alla hit för glädjen, rörelsen och gemenskapen. Alla deltar efter egen förmåga. När dansen börjar värmer vi upp sittande på stolar, sedan dansar vi i drygt en timme och blir alltmer rörliga ju längre vi håller på. Dansglädjen sprider sig i takt med musiken och vär men i kroppen. När passet är slut är vi upp fyllda av energi, kroppen känns rörlig och humöret är på topp. Vi ser fram emot nästa fredag

med våra fantastiska danspe dagoger Anna Eklund och Lisa Vareman från Regionteatern Blekinge-Kronoberg. Mellan 2019 och 2022 bedrevs parkinsondansen som ett projekt inom Kultur i vår den. Dansen visade sig vara till mycket stor glädje och hjälp, och är numera ett permanent inslag i Regionteatern Krono berg och Blekinges verksamhet i Växjö och Karlshamn. Parkinsondans finns i hela världen. Metoden togs fram av danspedagogen och grunda ren David Leventhal och hans kollegor i Mark Morris Dance Group för över 20 år sedan. Om du har Parkinsons sjuk dom, är du välkommen att vara med och uppleva glädjen. Ulla-Karin Horn

Danspedagogerna Anna Eklund och Lisa Vareman från Regionteatern Ble kinge-Kronoberg. FOTO: ULLA-KARIN HORN

Rehab med lång effekt!

Rehabilitering på spanska solkusten

V ill du ansöka om finansiering är det hög tid att starta nu. Du som har Parkinsons sjukdom kan söka till oss antingen via Försäkringskassan, fonder, stiftelser eller privat. Självklart hjälper vi dig med ansökan.

Utanför soliga Malaga hittar du Scandinavian Rehab Center i nya, renoverade lokaler. Vi har lång erfarenhet av rehabilitering för patienter med Parkinsons, så följ med och låt vårt specialist team förbättra din funktionsförmåga och livskvalitet!

12 PARKINSONJOURNALEN NR 2 2024 073 096 54 78 src@sarnmark.se www.src.care Vill du veta mer? Jolanda Madia

v

Stöd Parkinsonförbundet – ditt bidrag är viktigt! När du donerar till Parkinsonförbundet stöder du vår verksamhet. Stödet är till för olika akvititeter; det kan vara ett projekt, en större tävling eller annat tillfälle där många personer med Parkinson träffas. Det kan också handla om individuella stöd, med syfte att förkovra sig eller skapa livskvalitet för medlemmarna i Parkinsonförbundet. Med din hjälp kan vi göra mer för fler. Din gåva ger möjligheter för personer med Parkinson. Swisha din gåva till 123 074 31 87 Eller sätt in gåvan på bankgiro 5325-3423 Tack! Betala med Swish

c/o Ioffice, Drottninggatan 33, 111 51 Stockholm. Tel 08-666 20 70 e-post: info@parkinsonforbundet.se www.parkinsonforbundet.se

NR 2 2024 PARKINSONJOURNALEN 13

Fyra frågor

…till Jessica Larsson

Pingis Parkinson: ”För personer med Parkinson passar pingis bra då man får jobba med balans, koordination, kognition och reaktion.”

1 Du är tidigare elitspelare i bord tennis, berätta varför du fastnade för just bordtennis? – Jag tycker om all idrott och är en riktig vinnarskalle som älskar att tävla. Pingis har alltid varit en kul utmaning då man måste kunna hantera både fart, skruv, taktik och ha bra fysik. 2 Varför är bordtennis särskilt bra för personer med Parkinson? – Jag tycker pingis är en sport som passar alla. Det är en sport som går att individanpassa på ett bra sätt. För personer med Parkinson passar pingis väldigt bra då man får jobba med balans, koordination, kogni tion och reaktion. Pingis är en kul träningsform och du välkomnas in i en fin gemenskap. 3 Vad är ditt råd till de som inte spelat bordtennis tidigare, vad bör jar man med? – Pingis är en sport som innehål ler mycket teknik och det gäller att börja i rätt ordning, alltså från grunden. Ju mer du lär dig, desto roligare blir det. Mitt tips är att trä na i en tränarledd grupp där man kan få stöd och coachning från början. 4 Du har egen erfarenhet av Par kinsons sjukdom som anhörig. – Min pappa drabbades av sjuk domen för 20 år sedan. När jag upptäckte att Spårvägen sökte en projektledare till Pingis Parkinson kände jag direkt att det här är ett jobb för mig. Jag brinner för att göra skillnad för människor och jag kän ner mig trygg i att jag har kunskap om hur sjukdomen påverkar männ iskor både fysiskt och psykiskt. Jenny Lundström

Jessica Larsson är projektledare för Pingis Parkinson. FOTO: SPÅRVÄGENS BTK

Projekt ska locka fler pingisspelare

aktiviteter ska anordnas runt om i landet och ett nationellt nätverk för utövarna ska etableras. Detta görs tillsammans med Svenska bordten nisförbundet, Parkinsonförbundet, aktörer inom sjukvården och andra bordtennisklubbar. PROJEKTETS MÅL ÄR nå 200 nya spe lare med Parkinsons sjukdom. Vill du veta mer, kontakta: w Jessica Larsson, projektledare, jessica@sparvagenbtk.se, 076-016 49 56 w Ulf Ekström, projektassistent, ulf.ekstrom@sparvagenbtk.se, 076-319 46 37 w Karin Gill, projektassistent, karin@sparvagenbtk.se «

BORDTENNISKLUBBEN SPÅRVÄGEN I Stockholm ska under en treårspe riod utveckla och sprida bordtennis som aktivitet och behandlingsme tod för personer med Parkinsons sjukdom. Klubben har under flera år drivit en träningsgrupp för per soner med Parkinson. Ett 30-tal personer med sjukdo men tränar i dag regelbundet hos Spårvägen. De upplever att idrot ten ger flera positiva effekter och önskar att fler ska få möjligheten till det. Det är grunden till projek tet Pingis Parkinson. Projektets syfte är att vidareut veckla bordtennisträning för per soner med Parkinson och ge fler möjligheten att prova. Uppsökande

14 PARKINSONJOURNALEN NR 2 2024

SOMMARKRYSS

E Ͳ ^d E

DKZZ/^ ' Z ' ^

KPE^< ^s DW

^W / >>d

> d y

s Z K E

dz^d͊ ʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹ ^KD D:P>

KEd hdZKW

s/> Ͳ < dd

^ ^ D ^

hE'

& Z^ Z ͍

&KZdͲ >PW E hE ZͲ Z dd

' Z K&d Z 'Ͳ &PZ>h^d

D ^,KZd^ ʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹ / > ''͍

& >> Z Z dd ʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹ >:h D dd

, Z EK' E >Pd

KZD E ʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹ &KZD >>

ZP ʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹ PZ^

ϴ ϳϲϬ d/DD Z

^

E DE > &PZ s/^^

KZ/'/E >>

E Ps ZͲ ^< >/' hWW^d >>Ͳ E/E' E

Λ ʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹ Ϯ,ϱK,

DPZ< d/ ʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹ ^

^s s > ʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹ ><&KZD

^d Z &PZ^d

s/

ϵͬ ϭϮ ʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹ < E < ^d &PZ

^ E

ʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹ ^

/ ^ >d ʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹ ,ϮK

E

/Ed ZE d͘ K>zDW/^< h', d

&PZ / d/ E

&PZPs ʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹ KZ' E/Ͳ

^> ^ hWW / ʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹ hWWDhEdͲ

/DD/' ʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹ dKE

s Zs d

^ Z 'ZhWW

Z E hdZKW

dd ʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹ >^d d / h^

s/D^ Z KDd

s ZͲ ^dZ <

D Z^ , Ͳ Z ^ ʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹ

dZ E/d d

K,K:

s/d

, >> Z hWW y

hE ZͲ , >> Z ʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹ s Z '> ͊

' Z Ps Z ʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹ & Z K ͘͘͘ >/ ^ t :

Z/ ʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹ

d EE ʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹʹ d/ /' &KZ Ͳ DK >>

/E^

dzW s K :

hd ͲdZPdd

:K

Lös vårt sommarkryss! Koppla av med vårt sommarkryss! Du ska inte skicka in någon lösning. Den rätta lösningen kommer i stället i nästa nummer av Parkinsonjournalen. Lösningen på vårkrysset finns på sidan 33. Kryssmakare: Bengt-Erik Johansson.

NR 2 2024 PARKINSONJOURNALEN 15

PORTRÄTTET

Lasse Wallén, ordförande i Parkinson Västmanland, har ett gott råd till alla som drabbats av Parkinson. – Gå med i förbundet och lär känna människor! En del säger att de inte vill träffa andra med sjukdomen för de vill inte se hur sjuk man blir. Jag tänker precis tvärtom. Det är genom att träffa andra som man växer som människa. Själv deltog han med lust och glädje i Parkinson-SM i bordtennis den 20–21 april. TEXT OCH FOTO JENNY LUNDSTRÖM

”Genom att träffa andra växer du som D et är Parkinson-SM i bordtennis och vi ses i Liljeholmshallen i Stockholm där Lasse Wallén spelar matcher i singel och mixed med Lena Peterson. Parkinson-SM arrangerades för för antalet deltagare i Parkinson-SM ökat med drygt 50 procent. Från 30–40 spelare 2020 är det nu nästan 60 spelare som deltar. Det sjuder i Liljeholmshallen av förväntansfulla deltagare som rest till Stockholm för att delta. Många har lagt otaliga träningstimmar inför sina matcher, men det finns även deltagare som just funnit bordten nisens fördelaktiga träningsform med koordination sta gången 2020. I år, liksom tidigare år, arrangerar Svenska Bordtennisförbundet och Spårvägens BTK SM i bordtennis för personer med Parkinson. I år har

16 PARKINSONJOURNALEN NR 2 2024