Parkinsonjournalen_2_2024

När det kommer till avancerad behandling med DBS är Patric Blomstedt, pro fessor och neurokirurg vid Norrlands universitetssjukhus, en av de främsta experterna i Sverige. Här svarar han på några vanliga frågor kring DBS. TEXT EVA-LENA JANSSON ”Bäst DBS-effekt mot skakningar”

Finns det någon övre åldersgräns för DBS och om så är fallet, varför? – Ja, tyvärr. Hjärnan åldras och blir känsligare med åren. Vi har därför en ungefärlig åldersgräns på 70 för mer komplicerade operationer, och 80 år för enk lare ingrepp med DBS. Om man skulle bortse från denna åldersgräns riskerar man en kraftig ökning av komplikationer och biverkningar. Men vi har nu köpt in en maskin för så kallat fokalt ultraljud, där vi kan behandla just skakningar på en sida av kroppen utan att ens öppna huvudet. När det gäller denna maskin kommer vi att också acceptera äldre patienter. Finns det symtom som gör att man är särskilt lämplig för behandlingen? – Ja, DBS har bäst effekt mot skakningar där man vanligen tar bort runt 90 procent av symtomen. Ock så patienter som lider av kraftiga svängningar mellan on (överrörlighet) och off (skakningar, långsamma rörelser, stelhet, kramper) är ofta lämpliga för DBS. Till skillnad från medicin är DBS verksam hela tiden, vilket minskar dessa svängningar. Vilka symtom gör att man inte kommer i fråga för DBS? – DBS är inte aktuellt om man har symtom som DBS inte hjälper mot. Hit hör exempelvis psykiatriska symtom, minnesproblem och balansstörningar. Flera medlemmar beskriver det som att man först bli vit bedömd som lämplig men att detta ändrats kort därefter. Vad beror det på? – Jag tror att det kan vara en kombination av orsa ker. Ibland har patienten inte blivit bedömd så tidigt som man skulle önska. I många fall rör det sig dock om att väntetiderna till operation är (alltför) långa. Tyvärr konkurrerar DBS ofta med mer akuta ingrepp för tumörer och liknande och tenderar ofta att få stry ka på foten.

Hur ser processen ut för att skilja ut vem som är lämp lig för behandlingen? – Vi börjar med att granska remissen och titta på en magnetkameraundersökning av hjärnan. Om det inte finns uppenbara skäl som talar emot en opera tion, kallas patienten för en bedömning hos neu rolog. Om neurologen bedömer att patienten kan vara en lämplig kandidat för operation går vi vidare med en inneliggande utredning där patienten får träffa också DBS-sköterska, neurokirurg och neuro psykolog, där vi utvärderar patientens symtom och hälsotillstånd i detalj. Därefter fattar vi beslut om vi kan rekommendera en operation, och i så fall vilken operation. Vad finns det för risker/komplikationer med DBS? – Själv är jag egentligen mest orolig för att effek ten av behandlingen ska vara dålig, vilket är fallet hos ungefär tio procent av våra patienter. När det gäller komplikationer är det framför allt infektioner och blödningar som vi fruktar. Infektioner drabbar ungefär två procent av våra patienter. Det brukar inte vara speciellt dramatiskt. Det uppstår en rodnad och ömhet någonstans över elektrod eller neuropacema ker. – Problemet är att man måste ta bort implantatet och behandla med antibiotika för att få bukt med det ta, och man får då senare göra om operationen. – När det gäller blödningar finns det en teoretisk risk för stora och livshotande blödningar i hjärnan, men det är ovanligt. Av våra patienter har en halv procent drabbats av små blödningar med övergående lätta symtom och utan kvarstående men. Man kan också få biverkningar av själva stimuleringen i form av exempelvis domningar och pirrningar eller talpå verkan, men händer detta ändrar man bara på stimu leringen via en fjärrkontroll. «

Patric Blomstedt, pro fessor och neurokirurg vid Norrlands universi tetssjukhus. FOTO: ANJA HANSEN KNUTSSON/ REGION VÄSTERBOTTEN

MER OM DBS w För dig som vill veta mer om DBS rekom menderas hemsidan https://deepbrainstimu lation.se där man bland annat kan ta del av Pa tric Blomstedts mycket informativa youtube presentationer ”What is DBS” och ”DBS for Parkinson’s disease”.

NR 2 2024 PARKINSONJOURNALEN 33