Parkinsonjournalen_4_2024

TEMA HÄLSA

God hälsa går genom munnen Det finns en stark koppling mellan munhälsa och allmänhälsa där god munhälsa i hög utsträckning bidrar till god allmänhälsa och till allmänt välbefinnande. Risken för framför allt karies, men även för parodontit, ökar vid Parkinsons sjukdom. Det är därför av största vikt att tidigt säkerställa att åtgärder för god

munhälsa avseende kost, munhygien och fluoridtillförsel fungerar. TEXT ULLA MOBERG SKÖLD, FILIP BERGQUIST, BJÖRN KLINGE, MALIN STENSSON OCH DOWEN BIRKHED TEXTREDIGERING ANNA WEDIN

L äkare som diagnosticerar Parkinson behö ver ha munhälsa i åtanke och bör därför som rutin remittera till tandvårdsklinik. På mot svarande sätt är det värdefullt att tandläkare informerar den läkare som behandlar per sonen med Parkinson om man upptäcker att denne har svårt att upprätthålla god munhälsa. Många sjuk domsrelaterade faktorer är viktiga för munhälsan vid Parkinson, såsom handmotorik, oral motorik, svälj ningsfrekvens, nedsatt exekutiv förmåga, försäm rad salivkvalitet och salivproduktion, men också ett ofta rapporterat ökat sötsug. Enstaka läkemedel mot Parkinson kan också öka muntorrhet. Saliven är vårt viktigaste försvar mot karies genom att den späder ut kolhydrater och neutraliserar syror i placket. Vid Parkinson är ofta salivsekretionen ned

satt och många personer med Parkinson, ända upp till 60 procent, upplever subjektiv muntorrhet. Nedsatt förmåga att rensa bort mat och dryck från munnen är också en riskfaktor för karies. Den fö rmå gan påverkas av en rad faktorer, såsom läpparnas, kindernas och tungans muskelaktiviteter, samt av salivens sekretions hastighet, som alla påverkas negativt vid Parkinson. FÖR ATT MINSKA kariesangrepp bör matintagen be gränsas till fem, sex per dag och småätande undvikas. Eftersom stora proteininnehållande måltider kan inter agera med upptaget av levodopa kan det vara svårt att begränsa antalet måltider. Då bör den behandlande läkaren uppmärksammas vid försämrad munhälsa eftersom behandling med läkemedelspump eller djupa hjärnelektroder (DBS) kan vara motiverad och minskar problemet med interaktion med födoämnen. Salivkörtlarnas kapacitet bör utnyttjas maximalt genom en kost som kräver ordentlig tuggning. Mellan måltiderna rekommenderas salivstimulerande fluorid sugtabletter med vinsyra eller äppelsyra och xylitol sötade tuggummi. Fluoridsugtabletter kan förskrivas på recept för tre månaders förbrukning och ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Söta drycker, bageriprodukter, konfektyr, glass, sockrade mjölprodukter bör minskas till förmån för produkter som mjölk, ost och osötad yoghurt. Är suget stort efter den söta smaken kan socker ersättningsmedel rekommenderas. Om salivkörtelfunktionen är kraftigt nedsatt eller helt saknas kan munspray och munfuktmedel med

TANDKRÄM, GEL OCH LÖSNING MED FLUOR w Fluoridtandkrämen bör ha mycket mild smak eller vara smaklös, sakna starkt slipme del, ämnen med ”whiteningeffekt” och skummedlet natriumlaurylsulfat för att undvika irritation av munslemhinnan. Tandkräm med 5 000 ppm fluorid ingår i högkostnads skyddet för läkemedel och kan även köpas receptfritt på apotek, och ska användas som en vanlig fluoridtandkräm enligt 3 x 2-metoden. Tandkrämen går också att massera på tänderna med fingret med god effekt. w Fluoridgel, med 4 200 ppm fluorid, är receptbelagd, ingår i högkostnadsskyddet och används i mjukplastgelskedar fem minuter varje kväll. w Fluoridlösningen bör likaledes ha mycket mild smak eller vara neutral och ha smör jande effekt. En neutral fluoridlösning med 0,2 % NaF finns i enlitersflaska och ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Lämpliga fluoridlösningar på 500 ml kan köpas re ceptfritt på apotek, i dagligvaruhandeln eller på tandklinik.

24 PARKINSONJOURNALEN NR 4 2024