Pionjärerna

Utveckling av hjälpmedel och metoder

Den fick jag göra som ett lagförslag EVA ANDRÉN Jag var med om att göra hjälpmedelsförteckningen som sedan kom 1972. Den fick jag göra som ett lagförslag. Socialminister Sven Andersson hade hört talas om att vi skulle förskriva hjälpmedel på ungefär samma sätt som läkemedel. Så han kom ner och frågade: ”Kan man göra någon bok, typ FASS. Kan du fundera på det?” Och jag satt och klistrade och gjorde en bok som skulle vara som FASS. Det var första hjälpmedelsförteckningen. Väldigt roligt. På kvällarna hade vi social träning BETH KAUFFELDT Precis när jag började på Lillhagen skulle klinikens arbets terapi, där jag fått tjänst, ta i bruk en trerumslägenhet som arbetsterapin rustat upp. Där tränade vi det som ingår i hemmets skötsel, att vara i grupp, förbe reda eget boende, ekonomi med mera. På kvällarna hade vi social träning. I grova drag inriktade vi arbetsterapin på tre huvudområden: aktivering, ofta genom skapande aktiviteter och hantverk, boendeträning och träning till arbete eller annan sysselsättning. När det gällde förberedande arbetsträning hade vi också kontakter med Länsarbetsnämnden, Arbetsmarknadsinstitut med olika inriktningar och skyddade verkstäder. Till organisationen hörde även sjukgymnaster, men de var inte alls så många som inom arbetsterapin. Uppskattningsvis var vi 70–80 personer inom hela rehabiliteringsverksamheten. Målsättningen var att alla patienter skulle ha bostad och arbete eller syssel sättning när de skrevs ut. Samhället såg helt annorlunda ut då. Det var faktiskt så att många hade arbete och bostad vid utskrivningen.

Kammar från förr och nu.

Arbetsmarknadsinstitut , AMI, är en tidigare benäm ning på den arbetslivs inriktade rehabiliteringen, främst för arbetssökande med funktionsnedsätt ningar, som bedrivs inom Arbetsförmedlingen lokalt eller regionalt.

62