Pionjärerna

Forskning och teoribyggen

VAS-skala, en smärtskala 0–100, och så fick de skära bröd. Först skar de med en vanlig kniv och uppgav hur mycket smärta de hade. Sedan skar de med den gula kniven och skattade smärtan. Och så mätte jag skillnaden mellan med och utan hjälpmedel. Likaså med saxen. En annan sak som jag tycker är viktigt är instrumentutveckling. Om man inte har något instrument för att till exempel mäta handkraft, eller ser att det instrumentet man har inte mäter det man vill, då kan man ju ta kontakt med andra. Jag ringde Gunnar Grimby och frågade ”kan vi inte göra något bättre med handkraftmätningen?” 1980 började vi samarbeta med två ingenjörer. Resul tatet blev – den elektroniska handkraftmätaren – Grippit, som har sålts i hela Sverige och Norden. Det är jag lite stolt över. Kan de inte göra fler hälsoekonomiska studier? KERSTIN SANDBERG Vad jag tycker saknas i forskningen, det är cost-benefit studier. Hur mycket hemhjälp kostar det om inte patienten får det hjälpmedlet? Det saknas i sjukvården överhuvudtaget som jag ser det. Många gånger när jag ser dåliga beslut tänker jag ”men kan de inte göra fler hälsoekonomiska studier?” För arbetsterapeuter är det ett rekommenderbart forskningsområde, där kan de visa nyttan de gör med till exempel hjälpmedel och rullatorer. Så småningom gick jag med på att doktorera KITTY GAHNSTRÖM STRANDQVIST 1978 kom boken Arbetsterapi ut, med Inga-Britt Lindström som redaktör. Tillsammans med Yvonne Andersson, som var arbetsterapeut på Lillhagens sjukhus, skrev jag kapitlet om arbetsterapi inom psykiatrisk vård. Jag fortsatte som lärare och under 80-talet blev det mer och mer tal om att lärarna måste forska. Om eleverna skulle bli kandidater

Gunnar Grimby , född 1933, är professor emeritus vid sektionen för klinisk neuroveten skap och rehabilitering, Institutionen för neuro vetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Han har varit överläkare i rehabiliteringsmedicin och forskat om fysisk funktion och muskulatur samt utvärderat olika re habiliteringsåtgärder. Han har även haft ansvar för delar av populationsstudi erna av äldre göteborgare avseende fysisk aktivitet och ADL-förmåga. Inga-Britt Lindström , född 1942, arbetsterapeut och ordförande i För bundet Sveriges Arbets terapeuter från 1978 till 2008. Utnämndes till hedersdoktor vid tre till fällen och är även WFOT Honorary Fellow. Bland annat tog hon initiativ till Scandinavian Journal of Occupational Theory.

82