Arbetsterapeuten-1-2020

TEMA: NÄR LIVET GÖR ONT

bild på någonting jag själv hade be hövt. Och om att själv hantera sorgen. Utgångspunkterna för bilderna är 10 centimeter gånger 10 centimeter på max 60 minuter. Ingen censur. Till att börja med tecknar hon med penna och papper, i dag på paddan. Bilderna lägger hon ut på Instagram, @cancer kompisen. Till en början är kontot helt anonymt, utan namn och bild. Numera finns flera av teckningarna i den nya boken Jag, din cancerkompis (beställ på ungcancer.se). Det är cancererfarenheten och inte personen som står i fokus, till skillnad från många reportage med kändisar och ”krigare”. Bilder att känna igen sig i för alla som gör eller har gjort cancer resor, som täcker in det mesta, både högt och lågt. Den höga täcknings graden märks tydligt när jag ställer mina frågor (och jag har ganska många eftersom jag också blivit sku ren i, fått kroppen fullpumpad med gifter och belyst med celldödande livgivande strålning). Svaret komp letteras ofta av: det finns det en teck ning om. Som frågor om rädslan för återfall, för att inget bara ”är” efter cancer. Ryggvärk eller skelettcancer? Om oktober när allt ska vara rosa, från toaborstar till tamponger. – Det var viktigt för mig att bok omslaget var svart. Cancer är svart, inte rosa. Om hur det känns att tappa sitt hår, ögonbryn och de sista ögonfransarna. Om ”halleluja moments” när det kom mer tillbaka, men också om konstig hårkvalitet och frisyrer du aldrig trod de att du skulle uppleva: ”Bättre än Gollum men frågan är hur mycket en hobbit får ligga?” Även kring de mest smärtsamma och ”förbjudna” frågorna har Louise tecknat bilder. Som den om hur svårt det är att vara förälder. För ibland är man inte världsmästare och säger

är fullständigt vansinnigt att hennes barn och framför allt dottern som var sex och ett halvt år inte fick något samtalsstöd. Lillebror var bara tre och ett halvt. För hur hanterar du på egen hand att din mamma kanske ska dö, tappar håret, inte orkar göra något och att hela vardagen kretsar kring cancer? Först när Louise mellan kur fem och sex drabbas av neutropen feber (feber vid brist på vita blodkroppar som ett resultat av cytostatika) och blir inlagd får hon träffa en psykiater, som sätter in antidepressiva. – Jag sov för första gången på tolv, fjorton veckor. Psykiatern sa att det stod i journalen att jag vårdades kura tivt och inte palliativt. Då började jag få tillbaka mig själv. När det sex kurerna äntligen är över väntar operation och vävnads analysen visar på komplett patologisk remission, det finns inga spår av can cerceller kvar. För att vara på den säk ra sidan strålas Louise också. 33 var dagar i rad måste hon släpa sig uppför backen till Södersjukhuset och gå ner i källaren till strålningen. Nio måna der efter diagnosen har hon kommit ut på andra sidan. En överlevare. Men cancer är ingen schyst kompis. Efter ungefär två år som cancerfri får en nära vän och stöttepelare också ovälkommet besök i sin kropp. Louise bestämmer sig för att bli hennes can cerkompis. En som vet vad det hand lar om, som man kan gråta och skratta med. Följer med på undersökningar och sitter i samma stol som hennes egna anhöriga har gjort. Och nu väcks tecknarlusten. Hon som alltid älskat att rita, ända sedan hon var liten och hennes teckning prydde mamma Birgitta Lundgren Lindquists avhandling, har inte kunnat teckna under sin behandling. – Mitt tecknande handlar om liv och död. Om att ge någon tröst, ord och

Trippelnegativ bröstcancer

Trippelnegativ bröstcancer (TNBC) är ett samlingsnamn för bröstcancerformer som är östrogen och progesteron negativa samt HER2 negativa. TNBC utgör ungefär 10 procent av alla bröstcancerfall och är vanligare hos yngre kvinnor. Antikroppar och hormonella behandlingar har inte effekt på trippelnegativa tumörer. Behandlingsalternativen är cytostatika, operation och strål behandling, ofta en kombina tion av dessa. För att upptäcka eventuell spridning och återfall snabbt är det viktigt med upp följning och kontroller, efter som risken kan vara förhöjd. Risken för återfall är lägre om sjukdomen inte har kommit tillbaka efter fem år. Källa: Bröstcancerförbundet

Louise Lindquist Sassene tecknar inte bara sina egna erfarenheter, utan gör även bilder av historier som andra delat med henne.

20