Arbetsterapeuten-1-2020

TEMA: NÄR LIVET GÖR ONT

ACT-teamet k ACT, Assertive community treatment, är ett multi disciplinärt team som drivs av vuxenpsykiatrin Region Skåne och Malmö stad. Ett åttiotal deltagare är inskrivna för behandling. I grunden finns en lång varig psykos och komplex social problematik som kräver intensiva långvariga psykosociala och psykia triska insatser. k Teamet erbjuder: Kontinuerlig psykiatrisk bedömning och behand ling. Färdighetsträning i deltagarens vardagsmiljö. Samtalsstöd, hjälp till arbete/sysselsättning och boende. Familje och nät verksarbete. Hälsovårds kontroller och friskvård. Stöd i kontakter med

det finns en helhetssyn och fokus på aktivitet och delaktighet, där boendestöd räknas in. – Det kan vara ett handfast stöd som städning och matlagning eller hjälp att bre en macka, säger Daniel. Det kan också handla

När det krisar kan det vara av görande att det finns en överens kommelse och plan med deltagaren. Det kan vara att ringa en mamma, hjälp att gå ut med hunden eller lik nande. Anhörigkontakten är vik

tig. Som sista alternativ an vänds tvångsåtgärder, och när det händer att en person blir inlagd eller är på behandlingshem släpper man inte kon takten. Daniel plockar upp ett skinnfodral från skriv bordet i storlek av en mobiltelefon. En röd knapp är centralt place rad. Personlarmet finns alltid med vid hem besöken, men han har aldrig behövt använda det. Lyhördhet och låg affektivt bemötande gör att det sällan uppstår situationer som är hot fulla. Han har arbetat i

om ledsagning till Försäkringskassan, en träffpunkt eller träningslokal. – Deltagarnas låga tro till sin egen för måga upplever jag är en av de största utma ningarna. De vågar inte. Det handlar om att stärka självkänslan och man får sitta på händerna ibland, säger Daniel.

”Deltagarnas låga tro till sin egen förmåga upplever jag är en av de största utma ningarna.” DANIEL ZDRAVKOVIC

Många deltagare ut trycker att de känner sig som en börda för samhället, säger Sa bah. Att ha en diagnos upplevs stigmatiserande och det kan resultera i att man inte vill ta sin medicin för att det ytterligare för stärker känslan av utanförskap. – Det är vanligt med psykotiska symtom som är uppmanande och nedvärderande, vilket ofta skapar en känsla hos våra deltagare av att vara låst eller fångad i sin egen kropp, säger hon. Genom att uppmärksamma tidiga tecken på återinsjuknande – det kan vara en svarslatens eller att disken börjar trava sig – kan teamet växla upp och stötta mer aktivt både i medicinering och med sociala insat ser. På så sätt kan man ofta förebygga en inläggning i slutenvården eller återfall i missbruk.

myndigheter och övrig sjukvård. Möjlighet att göra dagliga besök och akuta insatser.

ACT teamet i drygt fem år och innan dess med arbetsrehabilitering under lika lång tid. – Ibland har jag samtal kring akti vitetsbalans, där jag inspireras från ReDO, och stöttar deltagaren med att göra en egen analys av aktivitets mönster och aktivitetsvärde för att hitta förändringsmål som hen själv är motiverad till. Sabah blev en del av teamet för två år sedan och hade några års erfaren het av psykiatri och missbruksvård med sig i bagaget. Hon har haft stort stöd av Daniel för att komma in i jobbet. Det tar tid att sätta sig in i ACT modellen och tillämpningen kan se olika ut beroende på deltaga

rens aktuella behov. Detta innebär att kontinuerlig handledning och feedback mellan kollegorna i teamet är avgörande i det dagliga arbetet. Förståelsen ökar ju längre man arbe tar enligt ACT, men de är överens om att man aldrig blir fullärd. Men framför allt lär man sig av deltagarna, säger Sabah. – De visar att man kan komma ur en psykos, sluta medicinera, börja jobba igen och göra det som ingen annan tror och som inte står i någon bok. De spräcker hål på många för domar om personer med psykisk ohälsa. ¶

24