Arbetsterapeuten-1-2025

#1 2025

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER TIDSKRIFT SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

Ellinor Gustavsson k

k LÖNEENKÄT Mer pengar i plånboken med nytt jobb k FORSKNING Ibland kan man behöva sitta ner

TEMA SUPPORT

Kaffe & korv räcker långt

Aktiviteter mitt i byn bryter ensamhet i Vindeln

k PORTRÄTTET

INTE BARA ARBETSTERAPEUT – VÄRLDSMÄSTARE OCKSÅ

Etac ebjuder ett unikt utbildningsprogram som ger dig möjligheten att öka din kompetens om och kring våra produkter, helt kostnadsfritt. En kompetens som kan göra stor skillnad både för dig och för användaren. Vi skapar möjligheter – Du gör skillnad! Öka din kompetens digitalt med Etac webinar

För komplett utbildningsprogram och anmälan: Scanna QR-koden eller besök etac.se.

0371-58 73 00

info@etac.com

www.etac.se

För mer info, kontakta oss eller besök vår hemsida:

katja alexanderson Chefredaktör

#1 2025

FOTO: ERIK ABEL

Under min tonårstid brukade jag vara hårmodell. Oftast gick det ut på att sitta på en scen och få håret klippt och färgat inför publik. De flesta gångerna blev det snyggt, andra … Men vid ett tillfälle bad frisörerna oss om något helt annat. Vi skulle gå på en catwalk på fint Stockholmshotell kroppsmålade med väldigt lite kläder. Av någon outgrundlig anledning tackade jag ja. Det var långt utanför min komfortzon, extremt långt. På plats hade vi ändå ganska kul och jag lärde känna en ny tjej. Kvällen blev sen och hon hade svårt att ta sig hem. Då föreslog jag att hon kunde sova på vår soffa, inte heller det var riktigt likt mig. Hon nappade på erbjudandet – och över 35 år senare är vi är fortfarande nära vänner. Som vuxen är det tyvärr ofta svårare att lära känna nya människor, och då kan man behöva lite support för att våga ta steget. Temat i det här numret är just det: support . Du får följa med på kaffekokning vid Vindelälvens strand och sjunga med Måbra-kören . Aktiviteterna är en del av arbetsterapeuten Ellinor Gustavssons arbete för att bryta ensamhet och upplevt utanförskap i den lilla västerbottniska kommunen Vindeln. I Göteborg besöker vi rehabmottagningen AIR som stöttar personer med psykossjukdom på vägen till ett arbete, enligt metoden Individual Placement and Support . Utgångspunkten är ett riktigt arbete snabbt, inte bedömning och stegvis träning i skyddade miljöer. Här möter du Johan som berättar vilken enorm skillnad ett heltidsjobb har gjort för honom. Du träffar dessutom arbetsterapeuterna Åsa Westling och Marie Johansson på Adhd-center i Stockholm som bidragit med sin kunskap till Folkhälsomyndighetens vägledning kring skärmanvändning . Också i tidningen: Joakim Hägg som vid sidan om sitt chefsjobb i socialpsykiatrin är världsmästare i thaibox ning , varför stillasittande inte alltid är något dåligt, nya lönestatistiken och som vanligt får du tips om appar och böcker och en hel del annat. Trevlig läsning! En knuff, eller två, i rätt riktning

”Köldrekordet är minus 28. Det här är 108:e veckan på raken.” s 16

5 Ordföranden

Ingen omställning utan fler arbetsterapeuter

6 Aktuellt 8 Porträttet

Joakim Hägg är världsbäst

13 Appspalten

Stöd i vardagen

14 Hallå där!

Monika Samuelsson

16 Tema: Support

”Vi har blivit ett gäng” Visar vägen till arbete Skärmtid mer än bara timmar och minuter

Koll på fackliga framgångar s 38

31 Nya böcker

Bortom skammen

37 Krönikan

32 Karriär

Femtio är det nya fyrtio

Jobb, undervisning och forskning – en bra kombo

40 Förbundsnytt

Hannah står upp för studenterna

34 Forskning

”Ska man inte få lov att sitta utan att känna sig lat?”

42 Kalendarium

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Victoria Pettersson victoria.pettersson@mediakraft.se 073 511 81 79 TS-kontrollerad upplaga: 10 500 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: Erik Abel

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

Trapphiss snabbt och enkelt!

Aktiv Rullstol En unik möjlighet att lära dig allt om manuella rullstolar. Kurs tre dagar i maj eller september. ”Bra med både teori och praktisk genomgång” ”Pedagogiskt och bra. Värdefullt att testa själv.” ”Instruktörernas erfarenhet var fantastisk att lyssna på.” R E H A B I L I T E R I N G

R

G A

K

T I

V

Egna montörer och säljare i hela Sverige

RG Aktiv Rehabilitering

Göteborg Stockholm Sundsvall 031-442250 054-2033422 0510-301302 040-6021611 08-212250 060-125912 Karlstad Lidköping Malmö

www.rgaktivrehab.se

Upp till 15% rabatt på utvalda böcker som medlem i Sveriges Arbetsterapeuter. Logga in på www.arbetsterapeuterna.se

NYHET

NYHET

Knäartros? Knäsmärta? Upplev skillnaden med Genutrain A3. Flexibelt och andningsaktivt material för en aktivare vardag . bauerfeind.se

031 711 99 14 MÅ-FRE KL 10-18, LÖ KL 10-15 DIN FRISKVÅRDSBUTIK WWW.REHABSHOP.SE

30 år 1995 - 2025

HANTVERKSVÄGEN 7, SISJÖN

4

ORDFÖRANDEN

”Vi i Sveriges Arbetsterapeuter tänker inte ge upp förrän våra nationella politiker tar sitt ansvar för en hållbar kompetensförsörjning som möter nuvarande och framtida behov av arbetsterapeutisk kompetens.”

Ingen omställning utan fler arbetsterapeuter

O mställningen till god och nära vård är en av de största förändringarna inom svensk hälso- och sjukvård och omsorg i modern tid. Med en stark kommunal och regional primärvård som nav ska vi tillsammans ut veckla arbetssätt som bättre möter de demografiska, ekonomiska och personella utmaningar som vi står inför. Svensk hälso- och sjukvård och omsorg ska bli mer effektiv, tillgänglig och personcentrerad. En central del i omställningen är fokusförflyttningen mot mer hälsofrämjande, förebyggande och rehabili terande insatser. Arbetsterapeuters kompetens är en avgörande pusselbit i detta, men för att lyckas med omställningen behöver vi bli fler. Det råder redan i dag en stor efterfrågan på arbets terapeuter över hela landet, både inom etablerade och nya arenor, men i och med omställningen till god och nära vård kommer vår kompetens behövas och efter frågas än mer. Det är en positiv utveckling att fler ser behovet och värdet av vår kompetens, men statistik från Socialstyrelsen visar att tillgången på arbets terapeuter har minskat. Antalet examinerade arbets terapeuter har inte ökat i enlighet med prognoser från exempelvis SCB och Arbetsförmedlingen. Antalet grundutbildningsplatser har snarare redu cerats under en tioårsperiod, samtidigt som antalet pensionerade kollegor ökar. Vi står mitt i en allvarlig bristsituation som leder till ohållbara arbetsförhållanden för många av de arbets terapeuter som saknar kollegor, men som också gör att de personer som är i behov av vår kompetens inte får de insatser de behöver och har rätt till. Om inget görs kommer detta att eskalera än mer. Att vi behöver bli fler är ett faktum. Förbundet tar varje tillfälle i akt att marknadsföra och synliggöra vår profession för att på så sätt öka antalet sökande till våra grundutbildningar. Våra lärosäten behöver också arbeta med att öka utbildningens attraktivitet, tillgänglighet och bredda rekryteringsgrupperna.

Likaså behöver de huvudmän där arbetsterapeuter är verksamma ta ett större ansvar för studentrekry tering genom marknadsföring och särskilda satsning ar för att säkra kompetensförsörjningen. Även våra nationella politiker behöver ta sitt an svar. Det behövs en förbättrad nationell styrning som säkerställer att fler arbetsterapeuter examineras. Vår kompetens behövs inom hälso- och sjukvården, om sorgen samt olika arbetsmarknadsinsatser. Där vi inte finns saknas viktiga perspektiv på aktivitet, delaktig het och hälsa. Våra insatser är hälsoekonomiskt lön samma ur ett samhällsperspektiv och bidrar till en jämlik och hållbar välfärd. Att säkerställa att ett till räckligt antal arbetsterapeuter utbildas är därför en nationell angelägenhet som kräver ett statligt reglerat utbildningsuppdrag. Baserat på den statistik som finns tillgänglig bedömer Sveriges Arbets

terapeuter att 600 utexaminerade ar betsterapeuter per år vore ett rimligt riktvärde för en sådan reglering. Det är en årlig ökning med cirka 50 procent. Självklart är detta inte något som kan åstadkommas över en natt, men vi i Sveriges Arbets terapeuter tänker inte ge upp för rän våra nationella politiker tar sitt ansvar för en hållbar kompetens försörjning som möter nuvarande och framtida behov av arbets terapeutisk kompetens. Det är avgörande om

Sverige ska lyckas med omställningen till god och nära vård.

ida kåhlin Ordförande

Mobilstress Många unga vuxna i Sverige blir stressade och oroliga av sin smarta telefon. Framför allt gäller det unga kvinnor. De känner sig beroende av mobilen och att de slösar bort sin tid, vilket påverkar förmågan att fokusera på andra aspekter av livet. Det visar en forsk ningsstudie vid Göteborgs universitet, mer på forskning.se, sök på morality .

Trygg online På nathatshjalpen.se finns en samlad kunskapsbank om näthat. Där finns tips såväl om förebyggande strategier som råd om vad man gör om man blivit utsatt

Ä L P E N

H J

T S

A

H

T

Ä

N

L D :

B I

– det går bland annat att göra digitala polisanmälningar.

BILDER: MOSTPHOTOS

Nationell strategi för rehab välkomnas av förbundet En sammanhållen strategi för rehabilitering, habili tering och hjälpmedel ska bidra till en mer effektiv och jämlik vård. – Vi är mycket glada över att Socialstyrelsen nu fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag på ökad nationell styrning på området, säger för bundsordförande Ida Kåhlin.

FOTO: MOSTPHOTOS

Målet med den nationella stra tegin är att höja livskvaliteten för patienter över hela landet genom att ge bättre förutsätt ningar att återfå och förbättra sin hälsa. – Äntligen! Vårt enträgna påverkansarbete kring ökad nationell styrning, där vi arbe tat tillsammans med Fysiotera peuterna, har givit resultat. Det här är ett välkommet första steg för att komma till rätta med dagens ojämlika system med stora regionala variationer när

det gäller resurstilldelning, väntetider, sortiment, kriterier och avgifter, säger Ida Kåhlin, förbundsordförande för Sveri ges Arbetsterapeuter. Hon understryker: – Vem du är och var du bor ska inte påverka dina möjlig heter till rehabilitering och habilitering. Det är inte värdigt en välfärdsstat som Sverige. Strategin ska omfatta den rehabilitering och habilitering som ligger inom hälso- och

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett för slag till en nationell strategi och handlingsplan för en effektiv och jämlik rehabilitering, habilitering och användning av hjälpmedel.

draget, säger Ida Kåhlin. Senast i slutet av april ska Socialstyrelsen lämna en del redovisning med en plan för genomförandet. Uppdraget ska slutredovisas i maj 2026. – Vi ser fram emot att jobba vidare med Socialstyrelsen i framtagandet av strategin, av slutar Ida Kåhlin. katja alexanderson

sjukvården, såväl den speciali serade och högspecialiserade vården som primärvården. – För att en jämlik rehabili tering ska kunna bli verklighet krävs också att det utbildas tillräckligt många arbetstera peuter, och övriga rehabprofes sioner. Så det är glädjande att regeringen inkluderar kompe tensförsörjningsfrågan i upp

Partnerskap för att stärka arbetet med psykisk hälsa Ett flertal professionsförbund har tecknat en avsikts förklaring med NSPH, Nationell Samverkan för Psy kisk Hälsa, om stärkt samarbete kring psykisk hälsa. Tanken med avsiktsförklar psykisk ohälsa och deras an höriga. – Vi är glada att vi fått möj

skapsutbyte på området, säger Sveriges Arbetsterapeuters förbundsordförande Ida Kåh lin och tillägger att samarbete i olika former med brukar organisationer är en viktig del av förbundets arbete. ¶

ligheten att bidra till sam verkan i denna viktiga och aktuella fråga. Partnerskapet stärker möjligheterna till kun

och med gemensamma in satser förbättra situationen för människor som lever med

ingen är att skapa en enad och tydlig röst i samhällsdebatten

6

1 jan. Från den 1 januari 2025 gäller en ny regelstruktur på arbetsmiljöområdet. Syftet är att det ska bli lättare att hitta, förstå och använda reglerna om arbetsmiljö. Läs mer på Arbetsmiljöverkets webbplats: av.se.

Toppar och dalar Livet är inte alltid en dans på rosor. Ibland är det bara okej, ibland skiner solen från klarblå himmel och ibland är det alldeles för mörkt. På dinpsykiskahalsa.se finns tips och råd för att må bra i vardagen och hur man kan hantera livets upp- och ned gångar. En del av sajten riktar sig speciellt till unga vuxna.

Nära 40000 kr i snitt Förra året steg lönerna med 3,9 procent – och medellönen för samtliga som svarat på löneenkät en är nu 39 475 kronor i månaden. ”Arbetsgivarna behöver premie ra erfarna arbetsterapeuter som redan finns

i verksamheter i mycket större utsträckning än de gör i dag.”

Löneökningen var bättre under 2024 än året innan, 3,9 procent jämfört med 3,2 pro cent. Medellönen för samtliga som svarat på Sveriges Arbets terapeuters löneenkät är 39 475 kronor per månad. De senaste tre åren har lönerna ökat med nästan 11 procent. – Det är rolig läsning för vår del, med ett bättre utfall för 2024 än arbetsmarknaden över lag. Men för en medlem med befattningen arbetsterapeut var den genomsnittliga lönen 38 121 kronor i månaden. Det är fortfarande för lågt i ljuset av den nytta arbetsterapeuter gör för enskilda människor och samhället i stort, säger förbun dets förhandlingschef Maria Yngvesson. För nyexade ökade ingångs lönen inte lika mycket som under de två senaste åren. 2022 ökade lönerna med 3,8 procent och 2023 med 5,7 pro cent. Fjolårets ökning stannade vid 2 procent. De senaste tre

FOTO: PONTUS WIKHOLM

MARIA YNGVESSON förhandlingschef

Årets löneenkät visar att det lönar sig att byta jobb om man vill ha mer pengar i plånboken.

tjänst är ett bra sätt att få upp sin lön, men arbetsgivarna be höver premiera erfarna arbets terapeuter som redan finns i verksamheter i mycket större utsträckning än de gör i dag. I annat fall riskerar de att tappa kompetenta medarbetare. Till sist vill Maria Yngvesson tacka alla medlemmar som sva rat på enkäten och som gör det möjligt att ta fram statistiken. Och hon passar på att tipsa om Saco Lönesök, som är ett bra verktyg inför lönesamtal och anställningsintervjuer. Svarsfrekvensen i 2024 års enkät var 59,1 procent av alla yrkesarbetande medlemmar.

sektor ligger medellönen på 41 150 kronor. I kommunerna är medellönen 39 799 kronor jämfört med 37 971 kronor i regionerna. På individnivå , det vill säga personer som svarat på en käten både 2023 och 2024, har lönerna ökat med 4,6 procent. De som bytte arbetsgivare under året var de stora vinnar na – deras löner steg med hela 8,6 procent. De som bytte tjänst, men stannade kvar hos samma arbetsgivare, fick ett 5,6 pro centigt påslag. De som inte bytte tjänst under året fick 4,2 procent högre lön. – Att byta arbetsgivare eller

åren har ingångslönerna ökat med 11,9 procent – snäppet bättre än medellönen för samt liga. De nyexade som svarade på löneenkäten tjänar nu i snitt nästan 33 000 kronor per må nad. – De senaste årens goda ut veckling av ingångslönen är glädjande, men det är viktigt att det inte stannar där utan att man får en fortsatt god och in dividuell löneutveckling. Det ska gå att göra lönekarriär som arbetsterapeut, säger Maria Yngvesson. De högsta lönerna återfinns i staten, med en medellön på 46 546 kronor i månaden för samtliga som svarat. I privat

katja alexanderson

7

PORTRÄTTET

Chef, tvåbarnspappa, världsmästare i thaiboxning – det krävs en arbetsterapeut (och en förstående fru) för att få pusslet att gå ihop. Möt Joakim Hägg .

Text: Katja Alexanderson Foto: Jenny Ingemarsson

Världsbäst

P å en byrå i en fyraårig göteborgares rum tronar ett världsmästarbälte 78-kilosklassen i thaiboxning. Om bältets rättmätige innehavare hade fått sin barndomsdröm uppfylld hade det nog i stället varit en guldhjälm och kanske en OS-medalj. Och ett namn ingraverat på en pokal på andra sidan Atlanten. – Jag skulle bli hockeyproffs och gick i hockey gymnasium, berättar arbetsterapeuten Joakim Hägg, som i dag är enhetschef inom socialpsykia trin i Göteborgs stad. Allt hockeyspelande gjorde honom stel och en försäsong i sena tonåren testade han MMA, mixed martial arts, för att få upp rörligheten. ”Det är bara dårar som håller på med kampsport.”

– Då hade jag bilden att det här är inget för mig. Det är bara dårar som håller på med kampsport. Men så kom jag dit och fastnade direkt. Men han släppte inte hockeyn, trots att träning arna inte lockade längre. – Med facit i hand skulle jag slutat flera år tidiga re. Jag hade tröttnat. Men det var en stor del av min identitet. Alla mina vänner var från hockeyn. Vem är jag om jag inte spelar hockey? Det var skitsvårt. kk

8

Joakim Hägg Aktuell med: Försvarar världsmästartiteln i thai boxning, 78-kilosklassen. Gör: Enhetschef inom socialpsykiatrin i Göte borg. Familj: Frun Charlotte, sönerna Ben och Axel.

PORTRÄTTET

Barnen tar plats i Joakims liv (och kropp).

Vi hoppar tillbaka till tiden precis efter studenten. Joakim får jobb i hamnen och packar fisk på en kompis pappas före tag. Tjänar rejält med pengar och arbetar tillsammans med några vänner, men det är tungt, stressigt och känns inte speciellt meningsfullt. I stället väljer han att bli personlig assistent. – Det var ett väldigt bra val. Sedan dess har jag bara jobbat med människor. Att leva på thaiboxning går inte i Sverige, framför allt inte om du har familj. Som 27-åring bestämmer han sig för att plugga vidare. – När jag var personlig assistent var jag med på barn- och ungdomshabiliteringen. Både där och på hjälpmedels centralen träffade jag arbetsterapeuter. Några år senare jobbade jag inom rättspsykiatrin och då träffade jag arbets terapeuter som gjorde något helt annat. Han funderar även på att bli lärare, men bredden i arbets terapeutyrket lockar mer. – Jag gillar förändring och är lite rädd för att fastna på samma ställe för länge – som arbetsterapeut finns det så mycket man kan göra. Under studietiden jobbade han extra på SiS-hem för pojkar. Först med yngre och sedan lite äldre killar med missbruk. Det har skrivits mycket negativt om SiS-hem och Joakim har sett det också, men vill bidra till att nyansera bilden. Han trivdes mestadels väldigt bra. – Det är arbetsterapi. Man jobbar med struktur i varda gen, för att hitta sunda rutiner och vanor. Och meningsfulla aktiviteter som inte är destruktiva. Du får väldigt nära rela tioner med barnen. Det är stora kontraster, från att behöva hålla fast en utåtagerande pojke och en halvtimme senare gråter han och vill sitta i ditt knä och bli tröstad. Det är jät tefint och jättetungt. Att vara en vältränad kampsportskille, som dessutom täv lar framgångsrikt i thaiboxning, skadade inte i mötet med killarna på SiS. Det var inget han gjorde en sak av, men de tyckte det var häftigt när de fick reda på det.

Normalt sett har yngste sonen lagt beslag på pappas bälte. För fotografe ringen ”snodde” Joakim tillbaka det efter att sonen gått till förskolan.

Men som 19-20-åring lämnade han hockeyn bakom sig, åkte inte ens skridskor eller gick på en match på tio år. Ett år i soliga Australien något år senare gjorde skilsmässan lättare. Det visade sig också att vännerna fanns kvar, trots att han lagt klubban på hyllan. Till en början var MMA-träningen precis just det, träning. – Jag tänkte att jag inte ska tävla, för det är bara dårar som tävlar. Sen började det gå bra på träningen … och jag är ju en tävlingsmänniska. Även tävlandet gick bra. I MMA börjar man tävla i brottning för att sedan lägga till sparkar. Efterhand blev det mer och mer sådan träning och Joakim insåg att det inte bara var då rar utan många jättevettiga personer som tävlar. – Sen kom jag in på thaiboxningen. Och rätt vad det var hade min tränare bokat en proffsmatch åt mig.

10

Joakim är tillförordnad enhetschef för tre aktivitetshus i Göteborg. Här tillsammans med arbetsterapeuten Mariette på Sekelhuset i Kortedala.

Under studietiden föddes också hans första barn, Ben, som i dag är åtta år (men det är minstingen Axel som lagt beslag på världsmästarbältet). Joakim tog studieuppehåll under föräldraledigheten och åkte till Thailand i några månader med familjen. 2018 gick han sin första titelmatch för att bli världsmästare, men förlorade. Ett till försök, 2019, lyckades tyvärr inte heller. Men han fortsatte att tävla med siktet inställt på ett bälte. inte arbetsterapeut. För att utbild ningen inte skulle bli irrelevant kände han ett behov av att jobba under legitimationsansvar och fick jobb på beroendemottagningen i regionen. Där samarbetade han mycket med stadens IPS-verksamhet som stöttade målgruppen med att komma ut i arbete och studier. Joakim konstaterar att Arbets förmedlingen inte hjälper personer med missbruk, de är utelåsta från insatser. – Här jobbade de med parallella insatser: med beroendet De första åren efter examen , 2018, arbetade han kvar på SiS-hem, men är anställd som behandlingspedagog och

men samtidigt ut i arbete. Och det verkade jätteroligt. Sen blev det en tjänst ledig och då sökte jag den. Han fick tjänsten som arbetsspecialist och trivdes bra med det. Att få ihop en elitsatsning med jobb och familjeliv är en utmaning värdig en arbetsterapeut, men definitivt inget ensamjobb. – Min fru, Charlotte, är den enskilt viktigaste personen för att hela detta pussel ska funka. Utan henne hade det inte blivit någon världsmästartitel, den är minst lika mycket hennes som min och mina träna res, säger Joakim och fortsätter:

”Min fru, Charlotte, är den enskilt viktigaste personen för att hela detta pussel ska funka.”

– Det är hon som så många gånger samlat ihop mig efter förluster och fått mig att fortsätta kämpa. Hon har till och med burit mig uppför trapporna till vår lägenhet efter matcher när jag haft så ont att jag inte kunnat gå själv. Det är också hon som fått mig att våga ta mig an till synes omöjliga uppdrag arbetsmässigt. kk

11

PORTRÄTTET

Joakim tränar 8–10 pass i veckan på klubben GBG Muay Thai/Lejonkulan. Oftast tidigt på morgonen med start vid sex för att hinna till jobbet, något lunchpass ibland och en till två kvällar i veckan. Och så helgerna förstås – sönerna har hängt i klubblokalen sedan de var små. Och de är inte de enda småttingar som brukar vara där. Den här dagen skvallrar ett par små svarta vinterstövlar bland alla fotbira indränkta gympadojjor i hallen om en ung besökare. Även musikvalet är en give away: Arne alligator går på våra gator. Aaaggh. Smack. Agggghh. Smack. Skrämmer våra vänner men känner alla djur. Aggh. Smack. Joakim och hans tränare Mattias Jansson låter sig inte störas, utan kör på som vanligt. Svetten rinner när de tar en paus för att prata med oss och låta fotografen fixa med ljuset så att det blir bra bilder. När vi är klara byter Joakim om i världsmästarfart och vi åker till hans jobb. Kontrasten kunde inte vara större. Innanför dörrarna till aktivitetshuset Sekelhuset i Kortedala råder ett lugn. Några av deltagarna ägnar sig åt Melodikrysset under det stora trädet som växer inne i lokalen. Hit är personer med psy kisk ohälsa välkomna för att bryta ensamhet och isolering, hitta meningsfulla aktiviteter och närma sig samhället.

det ett år och så kommer jag utvärdera för att se om jag vill fortsätta som chef eller inte. Hittills gillar han chefsjobbet även om det förstås är utma nande, och berättar att han går stadens ledarskapsprogram Morgondagens chef som han hade sökt sedan tidigare. Fokus just nu är att fler personer ska hitta till verksam heterna. För att nå ut bredare har de startat Instagram konton och håller på att skapa ett digitalt aktivitetshus. Men viktigast av allt är ett närmare samarbete med boende stödet och öppenvårdspsykiatrin. – Boendestödet är viktiga. De kan ofta följa med tills handledarna har lyckats etablera en kontakt med personen. Sen har vi också peer supporters på aktivitetshusen med egen erfarenhet. Att stötta personer med psykisk ohälsa har gått som en röd tråd genom hela yrkeslivet. – Den här målgruppen är bortprioriterad och bortglömd. Det är givande att kunna bidra till att forma verksamheter som hjälper dem. Parallellt med det nya chefsjobbet pågick uppladdningen inför tredje försöket att ta en titel. Men det är inte något han pratar speciellt mycket om på jobbet.

– Jag berättar ganska sällan att jag håller på med det här. Då har folk alltid en massa förut fattade meningar, när det väl kommer fram har de oftast lärt känna mig. Fast det går inte alltid att dölja. – Ibland har man en blåtira, kanske lite stygn någonstans. Ibland står det något i en tidning. En enda gång under alla år har jag ställt in möten eftersom jag inte såg klok ut. Skaderisken finns förstås där och efter varje match följer Joakim Hjärntrappan från Svenska Budo & Kampsportsförbundet, oavsett om han vet om att han fått en hjärnskakning eller inte. I november åkte han till Sheffield i England för att tävla och den här gången gick det vägen. Han tog världsmästartiteln i 78-kilosklassen efter en teknisk knockout – och fick ta med sig bältet hem till Göteborg. Som 36-åring vet han att det inte är så många år kvar i den absoluta toppen, och funderar på vad han ska göra sedan, kanske brottning. Men först ska han försvara sin titel

Tränaren Mattias Jansson tar emot Joakim Häggs kickar i Lejonkulan.

i april i Brisbane, Australien. Motståndaren kommer att ha hemmapubliken på sin sida, men antagligen kommer Joakim att ha en egen hejaklack med kompisar från året i Australien. Vinner du? – Ja, det gör jag. ¶

Sekelhuset är ett av tre aktivitetshus Joakim är tillförord nad enhetschef för. När förra chefen gick i pension blev han tillfrågad om han ville hoppa in. Först i ett halvår, som nu har förlängts till ett år. Tjänsten som arbetsspecialist ligger vilande under tiden. – Det kändes spännande och som en bra chans. Jag vill ge

12

APPAR

ReDO®-metoden DISTANSKURS

ReDO®-metoden är en gruppintervention som riktar sig till människor som har behov av att varaktigt förändra sin vardag. Interventionen syftar till att personen ska återfå vardagshälsa och i de fall det är tillämpligt, återgå i arbete. Genom programmet påbörjas en process för omstrukturering av aktiviteter och rutiner i vardagen mot en mer hälsosam balans. Den 21 mars 2025 kan du gå Akademins

FOTO: MOSTPHOTOS

Vårterminen är i full gång – här kommer tre appar som kan hjälpa till att göra några olika moment i vardagen lite, lite enklare! STÖD I VARDAGEN

distanskurs i ReDO®-metoden. Läs mer och anmäl dig senast den 28 februari på arbetsterapeuterna.se. Som medlem betalar du halva priset på Akademins kurser och prioriteras vid antagning.

Appspalten skrivs av arbetsterapeuten Matilda Utbult som tillsammans med psykologen Linnéa Klockljung driver sajten kognitivtstöd.se och instagramkontot @kognitivtstod. Du når Matilda på kontakt@kognitivtstod.se. Chronocat är en app för tidshantering utifrån metoden tidsblockning. Du lägger in det du ska göra, i vilken ordning och ungefär hur lång tid aktiviteterna tar – till exempel morgonrutinen eller arbetsdagens uppgifter. När du startar en aktivitet så visas en nedräkning och påföljande aktiviteter. Du kan lätt ta paus, lägga till eller ta bort tid – kommande tider anpassas automatiskt. Du kan också skapa rutinsekvenser och åter kommande aktiviteter. TINY DECISIONS Plattform: Android, Ios Språk: Engelska Pris: Gratis Har du svårt att bestämma dig? Tiny Decisions hjälper till. Du kan skapa och snurra lyckohjul för att slumpa fram val , till exempel om vad du ska äta eller ha på dig ikväll. Du kan även singla slant eller generera slumpmässigt nummer. ROCKA MUNNEN Plattform: Android, Ios Språk: Svenska Pris: Gratis Folktandvården står bakom denna app som vill göra tandborstning till en rolig vana – två minu ter, två gånger om dagen. Appen erbjuder en tecknad rockkonsert att titta på samtidigt som man borstar – med små figurer som sjunger om och visar var och hur du ska borsta. Det finns även spel där du ska bekämpa små tandtroll i en mun. Gulligt! CHRONOCAT Plattform: Android, Ios, webbläsare Språk: Engelska Pris: Gratis

MAGISTERPROGRAM I ARBETSTERAPI För dig som arbetar som arbetsterapeut och vill vidareutbilda dig för att kunna jobba med mer avancerade uppgifter inom ditt yrkesområde eller satsa på en karriär inom forskning.

➤ Magisterprogram i arbetsterapi alternativt hörselvetenskap/audiologi, Arbetsterapi, 60 hp.

➤ Sista anmälningsdag 15 april. ➤ Programmet ges på distans, halvfart.

Läs mer på: www.oru.se/arbetsterapi

13

HALLÅ DÄR!

Svårt att värja sig En ny studie från Livsmedelsverket visar att 14-åringar exponeras för mat och reklam för mat överallt,

Du gick i pension 2022 när du slutade som hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Sörmland – nu tar du ett nytt uppdrag, varför? – Jag hade fyllt 65 år och det var en bra tid att lämna. Det hade varit en pandemi och nyval och jag var rätt sliten. Men jag kände också att jag ville släppa greppet om arbetslivet i lagom omfattning. Jag gick en floristutbildning och … Monika Samuelsson som blir ordföran de för Forum för Health Policys forskarnätverk. Monika är disputerad arbetsterapeut och har haft olika chefsuppdrag inom vården.

både irl och digitalt. Och det är inte direkt grönsaker ... vilket gör det svårt att äta hälsosamt. Läs mer om ungdomars matmiljö på slv.se, sök på matmiljö .

BILDER: MOSTPHOTOS

FOTO: PRIVAT

Bli bättre på att upptäcka våld Tyvärr är inte äldre undantag na från att drabbas av rela tionsvåld, men det ILLUSTRATION: HELENA LUNDING HULTQVIST

hjälpte min dotter i hen nes blomsterbutik under en period, och de senaste åren har jag också haft uppdrag på SKR med fokus på kompetens försörjning. Vad gör Forum för Health Policy? – Forum för Health Poli cy är en ideell och poli tiskt obunden tankes medja med tre viktiga fokusområden: person centrerad hälso- och

lämnar inte alltid blåmärken efter sig. Det kan vara psykiskt våld eller att inte få tillräckligt

Stort intresse för arbetsmiljöfrågor Åtta av tio arbetstagare är intresserade av arbetsmiljö minikurser inom olika områden inom arbets miljö, bland annat för nya skyddsombud. hjälp med mat, mediciner eller hygien. Nu har Social styrelsen tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för per sonal inom äldreomsorgen för att stärka arbetet mot våld. Finns att ladda ner på socialstyrelsen.se. Mejlskola På prevent.se hittar du

183–14 I förra numret av Arbets terapeuten skrev vi om mens och klimakteriet som en facklig fråga. Josefin Persdotter på organisatio nen Mensen tipsade om att gratis mensskydd på jobbet kan vara en bra in gång till att ta upp frågan på arbetsplatsen. För att ta reda på hur det ser ut för arbetsterapeuter frågade vi er i senaste ny hetsbrevet och svaret är tydligt: Det är ovanligt – 183 nej mot 14 ja. På några arbetsplatser finns det på alla toaletter, på andra på vissa. Någon har tillgång till fria bindor, men inte tamponger. Den överväldigande majoriteten har inte fria mensskydd och det har inte varit uppe för diskussion. Flera tycker att det vore en bra idé, inte minst med tan ke på kvinnodominansen. Inte för hela perioden, utan som nödhjälp vid behov.

sjukvård och omsorg, att stärka kvalitet och effektivitet inom sjukvården samt innovation och digitalisering. Syftet är att bidra till nya tankar och analyser av hälsopolitiken och forskar nätverket är en del av tankesmedjan. Vad blir din roll? – Jag ska samordna nätverkets möten och diskussionsforum. Förhoppningen är att nätverket ska bidra genom att hitta in tressanta ämnen och frågor att skriva om och debattera som kan bli input till smedjans aktiviteter – och inspirera till nya innovations- och påverkansmöjligheter. Vilka frågor brinner du mest för? – Jag tänker på personcentrerad vård och prevention men också kompetensförsörjning. Det är en av de viktigaste frågor na för att vi ska klara uppdraget i framtiden, och patientnära vård och verksamhetsnära insatser kan påverka våra möjlig heter att göra det. Det kan handla om att utveckla nya arbets sätt, ta till vara ny teknik och utveckla nya samarbeten där alla samverkar utifrån olika perspektiv. De andra frågorna är själv klart också viktiga. Är det något annat du ser du fram emot? – Jag disputerade 2009 men har inte forskat vidare och tycker det ska bli väldigt roligt att få jobba med forskarnätverket. Forskning är en grundbult i utvecklingen av hälso- och sjuk vården. Anki Wenster

frågor och kvinnor är mest engagerade. Det visar en stor enkät undersökning från Mynak. Samtidigt finns en hel del kunskaps luckor. Enkäten visar

Sverige om arbetsmiljö

Attityder och kunskaper bland sysselsatta i åldern 20–65

Rapport 2024:10

också att runt 30 procent har funderat på jobbyte på grund av arbetsmiljön. Ladda ner rapporten på mynak.se.

14

Nu är det hög tid att anmäla sig. Äntligen får du möjlighet att nätverka och mingla fysiskt på plats i centrala Stockholm den 6 och 7 maj! Antalet platser är begränsat, så skynda att anmäla dig. Uppdatera dig om den senaste forskningen och utvecklingen. Behöver du stöd i att argumentera för din kompetensutveckling inför din chef? I kollektivavtalet med kommuner och regioner konstateras att när det gäller fortbildning för legitimerad personal är det arbetsgivarens ansvar att varje medarbetare har den kompetens som krävs för att man ska kunna utföra sitt jobb och att förutsättningar för kompetensutveckling ska ges. Vi har även en rad utställare på plats. Varmt välkommen! Anmäl dig till Arbetsterapiforum – bästa kompetensutvecklingen! Arbetsterapiforum är den största mötesplatsen för arbetsterapeuter från hela Sverige och Norden. Konferensen anordnas av Sveriges Arbetsterapeuter och presenterar den senaste forskningen och utvecklingen inom svensk arbetsterapi.

Arbetsterapiforum.se

TEMA: SUPPORT

Kokkaffe vid älven, körsång, boule – aktiviteter bryter

ensamhet och upplevt utanförskap i Vindeln.

Text: Katja Alexanderson Foto: Erik Abel

Mikael, arbetsterapeuten Ellinor, Fredrik samt Mats från arbets marknadsenheten fikar vid brasan nere vid Vindelälvens strand.

16

”Vi har blivit ett gäng”

Iris, Staffan och boendestödjaren Kristina trotsade isregnet för att vara med på kokkaffet.

S nön ligger djup, men tempera turen har stigit till kring nol lan. Enstaka iskalla vatten droppar landar på kinderna. Ett par timmar tidigare har ett underkylt regn förvandlat Västerbottens vägar till isbanor med lastbilar på tvären och lamslagen kollektivtrafik. Men sådana petitesser stoppar inte kaffekok ningen på grillplatsen nere vid Vindel älvens strand. Det gör inte betydligt mer utmanande väder heller. – Köldrekordet är minus 28. Det här är 108:e veckan på raken, säger Leif. Han måttar upp kokmalet kaffe i den stora sotsvarta pannan, fyller på med vatten från en gammal julmustflaska och ställer pannan på gallret i brasan.

– Jag har ingen köldgräns, inflikar Leif. Kaffekokningen är en av flera aktivi teter för att bryta ensamhet och upp levt utanförskap i Vindeln. Först i det numera avslutade projektet Aktivitets lots, i dag som en del av den ordinarie verksamheten. Aktivitetslotsprojektet pågick 2022–2024 och finansierades av Uppdrag Psykisk Hälsa. Till det anställ de kommunen Ellinor Gustavsson och ytterligare en arbetsterapeut, Emil Rapo, som projektledare. De fick ut forma upplägget själva och valde att arbeta återhämtningsinriktat. Ellinor hade tänket med sig från tidigare arbete med bland annat supported employ ment, individual placement and sup

”Vi vill att per sonerna ska vara en tydlig och synlig del av Vindeln.” ELLINOR GUSTAVSSON arbetsterapeut

port och som personligt ombud. Utgångspunkten var två spår: individuella insatser och gruppaktivi teter, med gemensamma nämnaren att det skulle utgå från deltagarnas intressen och motivation. – Vi erbjöd enskilda personer att kontakta oss för att få hjälp med att komma i gång med aktiviteter

Egentligen finns det en köldgräns, den är inte exakt, men när det är lägre än minus 20 grader och blåser behöver man korta av aktiviteten så att ingen förfry ser sig, berättar arbetsterapeuten Ellinor Gustavsson som ansvarar för kokkaffet.

18

TEMA: SUPPORT

”Kaffe och korv är inget fel … men det är just de sociala kontakterna och träffa folk som är viktigt.” NILS-OLOV (NISSE) i sin Ferguson 35

som redan finns i Vindeln. Om man ville börja träna, väva, komma in i något socialt sammanhang eller något annat, säger Ellinor. Men det var relativt svårt att nå ut med enskilda insatser och därför blev det mer fokus på grupp aktiviteter utifrån ett återhämtningsperspektiv. – Vi vill vara i det offentliga och samarbeta med föreningar och privatpersoner. För att, helt enkelt, skapa kontakt mellan människor. Att inte stänga in oss någonstans. Vi vill att personerna ska vara en tydlig och synlig del av Vindeln, säger Ellinor och konstaterar att kostnader för lokaler blir mycket låga, eftersom de kan använda befintliga lokaler som exempelvis hemkunskapssalar och biblioteket. Det är ingen slump att kaffet kokas alla måndagar i ur och skur. Kontinuiteten är en viktig del av upplägget. För när kommuner ordnar aktiviteter för att bryta ensamhet och utanförskap är det inte ovanligt att semestrar, röda dagar och annat kommer emellan. – När det kommer till kritan är aktiviteterna kan ske bara tillgängliga 30 veckor om året. Det här blir en form av suicidprevention också. Den här isiga januarimåndagen har Nils-Olov, eller

kk branta backen till älvstranden med sin rollator, men det går bra och han möts av glada hälsningar. Det var ett tag sen sist. Han uppskattar gemenskapen och ber lite om ursäkt för språket i sin kärnfulla sam manfattning. – Det är skitkul. Annars sitter jag hemma på röven hela dagen. Nisse som han alltid kallas, tagit sin lilla röda traktor till kaffet. Det är en Ferguson 35, årsmodell 1957. Bensindriven och skulle den mot förmodan inte vilja starta går det att veva i gång den. Fast då gäller det att vara försiktig med hur man håller tummen för att inte skadas om den baktänder. Snökedjorna är för stås på och Nisse fällde ner plogbladet för att riva bort istäcket på gångvägen ner till grillplatsen. – Jag brukar säga: Den lilla traktorn med de stora möjligheterna. Han gillar verkligen träffarna och har bara missat ett fåtal gånger. – Kaffe och korv är inget fel … men det är just de sociala kontakterna och träffa folk som är viktigt, säger Nisse och berättar att han är vaktmästare för idrottsföreningen i Tvärålund. Det ser läskigt ut när Micke kommer nerför den

19

TEMA: SUPPORT

Leif basar över kaffekokandet. Ansvaret har varit bra för honom.

Iris har bott i Vindeln sedan 2015 och älskar när heten till naturen. – Jag har aldrig mått så bra i hela mitt liv som här. Men samtidigt finns barnen och barnbarnen söderöver. Samhörigheten som växt fram genom kokkaffet och de andra aktiviteterna betyder mycket för henne. Hon berättar att de lussade vid tågstatio nen i december – vilket verkligen uppskattades av morgonpendlarna. Pastellfärgade plastmuggar skickas runt, Leif ser verar kaffet (det finns te också) och lite senare drar han i gång korvgrillningen. Att hålla i det praktiska kring kokkaffet och andra aktiviteter har fått honom att växa. Ursprungligen är han från Örnsköldsvik, men kom till Vindeln för femton år sedan. Livet har varit tufft med missbruk i bagaget. – Det här är jättebra för mig. Ansvar är det bästa, för det är lätt att tappa ansvar när man är i missbruk. Att kokkaffet blivit så populärt – rekordet är 19 deltagare – tror han beror på att man får vara sig själv. – Det är det som är viktigt. Att man bara kan kom ma. Vissa som är nya, det kan ta tre gånger innan de börjar prata med en. Sen släpper alltihop. Och vissa pratar hela tiden. För att kokkaffet inte ska stå och falla med att Elli nor kan vara på plats deltar numera även annan per sonal från kommunen. Deras uppgift är samtalet. Den här dagen är representanter från boendestödet, öppenvården och kommunens arbetsmarknads verksamhet Retrå med och fikar. Men det har hänt att Leif har råddat allt själv. Att deltagarna ska kunna ”drifta” aktiviteter på egen hand har varit ett av målen. – Nu har vi startat Fredagsklubben och då är det ingen kommunal personal med. Jag har fått nyckeln till församlingsgården, vi får utnyttja deras källare. Det är jättemånga som kommer. Klubben har blivit en succé och utökat med en timme till att köra mellan klockan 18 och 21. – Det var rekord för tre veckor sedan, då var det 14 stycken där. Vi kör frågesport, kastar dart, spelar olika spel och så sitter vi och pratar. Och har hittat varandra som kompisar, säger Leif och berättar att han även var med i festkommittén som fixade ett nyårsfirande med trerätters. Ellinor säger att det är fantastiskt att se när det

växer fram vänskapsrelationer tack vare de olika aktiviteterna och insatserna. – De går vidare, får egna och fler kon takter och relationer, som är mer värdefulla och långsiktiga än relationen med mig i mitt upp drag som aktivitetslots. Återhämtningsperspektivet har genomsyrat Akti vitetslots och ligger till grund för Ellinors fortsatta arbete. Det gör det lättare att avgöra vilka aktiviteter man ska satsa på. – Det blir en bra riktning, även när jag pratar med verksamheter och politiken. I projektet har man också ordnat matlagning, boule, haft existentiella samtal, vandringar längs älven, naturaktiviteter i ”Häng med oss ut” i sam arbete med Friluftsfrämjandet och sjungit tillsam mans i Måbra-kören. – Utan föreningarna, kyrkan och studieförbunden hade vi inte kunnat göra allt det här. kk Aktivitetslots Projektet Aktivitetslots drevs 2022–2024 i Vindeln, men arbetet fortsätter. Målet är att minska ensamhet och utanförskap genom att öka möjligheten till egen aktivitet med utgångspunkt från återhämtning: k Tillhörighet – att vara en del av en gemenskap, ett samhälle som människa och medborgare. k Identitet – att utveckla en positiv självbild vilket en social gemenskap kan bidra till. Att få skapa en ny historia till exempel efter missbruk, sjukdomsperiod och återfå tillit till sin egen förmåga. k Meningsfullhet – att fokusera på det som skapar drivkraft och glädje. k Egenmakt – att styra och hantera livet utifrån egna genomtänkta val. k Hopp – att få tro att förändring är möjlig.

VINDELN

21

Birgitta, Catrine och Gudrun (pensionerad arbetsterapeut) sjunger ut. Måbra-kören lockar sångsugna från hela Vindeln.

Förra året var Ellinor ensam projektledare eftersom kommunen fick minskade anslag från Uppdrag Psy kisk Hälsa. Och vid årsskiftet upphörde den externa finansieringen, men Ellinor är kvar i den ordinarie verksamheten. Hon konstaterar att kommunen har sett vilken skillnad Aktivitetslots har gjort för mål gruppen – och att det faktiskt går att genomföra i en liten kommun (Vindeln har cirka 5 500 invånare). – Nu kan de inte säga att det inte går. För det går. Men hon poängterar att det gäller att fortsätta visa goda resultat och utveckla verksamheten. – Jag hoppas på att nå ut till personer som har mer komplex psykiatrisk problematik, med större hinder för att kunna komma i gång. Som en del i det arbetet har hon startat Kamratstöd med uppsökande verksamhet. Personer som har svårt att komma hemifrån får besök av andra med egen erfarenhet av att bryta social isolering. Kom munen har också sökt medel för att öka kunskapen om återhämtning hos personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga, men även hos nyckelpersoner i öppenvården och boendestödet. Ellinor ser en ut vecklingspotential i de individuella insatserna, framför allt när det gäller personer som har stora utmaningar att komma i gång med sitt görande. Samtidigt gäller det att gruppaktiviteterna fort sätter att rulla på och locka deltagare. Så när kör ledaren för Måbra-kören bröt överarmen gällde det

att hitta en lösning. Den stavades Ellinor själv som körledare och en kyrkomusiker på keyboard. Körledarinhoppet visar sig gå fint på tisdagsmor gonen i församlingsgården, dagen efter måndagens kokkaffe. Med gemensamma krafter drar kören i gång oh:na och ah:na i röstövningarna till melodin Vem kan segla förutan vind . Sedan blir det lite svå rare sånger ur repertoaren och tillsammans hittar de rätt tempo. Det går mestadels utmärkt och när det inte blir hundra kör de igen. – Vad fint att vi har lite utvecklingspotential, skämtar Ellinor. Om det var flest män på kokkaffet så är det massiv kvinnlig dominans nu. Här är det också många som inte hör till den primära målgruppen, utan bara gil lar att sjunga och uppskattar stämningen. – Kören betyder allt. Det är så jättekul, samman fattar Lillemor. Ellinor konstaterar att blandningen av folk ger upp hov till möten som aldrig skulle bli av annars. Plöts ligt är man en körsångare, boulespelare, odlings buddy, vandrare, grillkompis … Precis som Fredrik sade dagen innan i brasans sken: – Det här är så trevligt. Jag gillar att man bara kan komma, och vill du inte prata kan du sitta och bara vara i sällskapet. Jag har suttit mycket ensam hem ma. Nu träffas man, säger hej på byn. Vi har blivit ett gäng. Jag törs prata med folk nuförtiden. ¶

22

TEMA: SUPPORT

Visar vägen till arbete Ett riktigt arbete direkt. Forskningen visar att IPS är mycket effektivare än klassisk arbetsrehabilitering. På Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR, i Göteborg jobbar man fullt ut med metoden. Text: Katja Alexanderson Foto: Jenny Ingemarsson Illustration: Mostphotos

23

TEMA: SUPPORT

L ångvarig psykisk funktions nedsättning eller sjukdom är inget hinder för att ha ett jobb på den vanliga arbetsmarknaden. Med rätt stöd går det alldeles ut märkt. – Det är fantastiskt att se vad ett jobb betyder för självbilden, säger arbetstera peuten Sara Voxendal på Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR, i Göteborg. Rehabmottagningen AIR arbetar med den evidensbaserade metoden Individual placement and support / Individanpassat stöd till arbete , IPS, och Supported Edu cation – stöd i studier . Forskningen visar att IPS är dubbelt så effektiv som klassisk arbetsrehabilitering. Arbetsförmåge bedömningar och år av stegvis rehabili tering, med träning och jobb i skyddade miljöer, ersätts av ett riktigt arbete direkt. Inom metoden ses arbete eller studier som en viktig del av den psykiatriska behand lingen och arbetsspecialisten ska finnas i det psykiatriska teamet. IPS bygger på personlig återhämtning och ger människor möjlighet att skapa de roller de själva vill ha i samhället. Perso nen är i förarsätet, i stället för att styras av psykiatrin, Arbetsförmedlingen, Försäk ringskassan, kommunen … Centralt i IPS är arbetsspecialister som finns med från den inledande jobbprofilen och matchningen med arbetsplatser tills personen inte läng re behöver något stöd. Det kan vara en process på flera år (se faktaruta). I Sverige ges IPS oftast i kommunala verk samheter, men AIR är en del av regionens psykosvård. – Vi kan fånga upp personer väldigt tidigt. För många som läggs in på sjukhus för psykos är det första gången. Om man kan börja med IPS redan då, eller i ett tidigt stadium, är mycket vunnet. Det kan ta många år innan man kommer ut till kom

munens verksamheter, säger enhetschefen Birgitta Magnusson, som är arbetsterapeut i grunden och den som byggt upp AIR från starten 2001. Arbetsspecialisten och arbetsterapeuten Lotta Fritsch säger att eftersom de finns i hälso- och sjukvården har de möjlighet att ta lite mer ”risker” och låta en person prö va att börja jobba i ett tidigt skede. – Är man lite osäker är det skönt att veta att det är väldigt nära till en läkare om per sonen börjar må sämre. Dessutom finns det psykologer i teamet på AIR, vilket gör att deltagarna kan be arbeta utmanande jobbsituationer i tera IPS är ett strålande sätt att stötta personer som vill börja jobba. Det tycker AIR:s enhetschef Birgitta Magnusson, arbets specialisten Lotta Fritsch och IPS-hand ledaren Sara Voxendal. Alla tre är arbets terapeuter i grunden.

pin. Ytterligare en fördel är att de har tillgång till samma journalsystem som den övriga vården. – Många som jobbar inom kommunen tycker att det är svårt med samarbetet eftersom det finns så mycket sekretess, säger Birgitta. Alla tre är rörande överens om att IPS fungerar otroligt bra för att stötta personer med allvarlig psykisk sjukdom att komma ut i arbete. De senaste årens forskning vi sar också att arbetssättet fungerar för fler målgrupper, bland annat personer med beroende eller neuropsykiatriska funk tionsnedsättningar. Och de påpekar att IPS har hög prioritet för alla dessa grupper i nationella riktlinjer från Socialstyrelsen. Därför tycker de att det är väldigt tråkigt att Sverige ligger långt efter våra nordiska grannländer i införandet av IPS. Sara be

24

nästa uppslag ger professor Ulrika Bejer holm sin syn på vad som krävs för att metoden ska användas mer i Sverige. Avslutningsvis lyfter de fram hur givan de det är att jobba med IPS och se hur människors liv förändras. – Roligast är när det blir en jättebra matchning och man har hjälpt en männ iska som drömt om ett jobb att faktiskt få det, säger Lotta. Sara fyller på: – Att få se förändringen hos någon som varit hemma i flera år och sedan rätar på ryggen och får självförtroende. ¶ 7. Arbetsrehabiliteringen integreras i klientens övriga kliniska behand ling och rehabilitering. Arbetsspe cialisten fungerar som en del av det psykiatriska teamet runt klienten. 8. Klienter får ekonomisk vägledning tidigt i insatsen och stöd till att vidta åtgärder. Källa: Kunskapsguiden.se IPS åtta grundprinciper 1. Alla klienter som vill arbeta är välkomna, oavsett psykiatrisk diagnos, symtom, arbetslivserfar enheter eller missbruksproblem. 2. Målet är ett konkurrensutsatt arbete på den öppna arbets marknaden. 3. Arbetssökandet börjar så snart en klient har uttryckt en önskan om att arbeta. 4. Arbetsspecialisten jobbar syste matiskt med att etablera kontakt med arbetsgivare och hitta arbets tillfällen. 5. Klientens önskemål och intressen är utgångspunkt i planeringen och valet av lämpligt arbete. 6. Insatsen är inte tidsbegränsad – arbetsspecialisten fortsätter sitt arbete så länge klienten önskar stöd.

rättar att i Norge finns det över 90 stycken IPS-verksamheter jämfört med runt 15 verksamheter som håller god program trohet i Sverige, och då ska man komma ihåg att Norge bara har 5,5 miljoner in vånare. Och i Danmark finns IPS i över 60 procent av alla kommuner. Även i Stor britannien ser det mycket bättre ut – där får många långtidsarbetslösa IPS-stöd, oavsett diagnos. – Tänk om Rusta & Matcha hade varit IPS i stället, säger Sara som delar sin tid mellan att vara IPS-handledare och att doktorera om tillgången till IPS ur ett jämlikhetsper spektiv. Men eftersom tillgången till IPS än så länge är begränsad i Sverige är de måna om att personer med allvarlig psykisk sjukdom ska få stödet i första hand, därefter andra målgrupper. Sara Voxendal önskar att det fanns en nationellt ansvarig för införandet.

I dag rekommenderas IPS i riktlinjerna, men ingen har ett uttalat ansvar för att det ska bli verklighet. – Socialstyrelsen erbjuder inget praktiskt implementeringsstöd. Att arbeta med IPS har förstås sina utma ningar. En stor del av arbetsspecialisternas tid går åt att leta efter arbetsplatser som är intresserade av att anställa eller erbjuda praktik. Deras erfarenhet är att små och medelstora företag är absolut enklast att samarbeta med. Storföretag, kommuner och regioner är mycket svårare. Men stuprören mellan olika myndigheter och kontakten med exempelvis Försäk ringskassan och Arbetsförmedlingen är nog det mest energikrävande. De svenska systemen är inte uppbyggda för att passa IPS. Här finns stor förbättringspotential för att kunna införa IPS på bred front. På

Nästa uppslag k Johan fick jobb genom IPS k Forskning: IPS i en svensk kontext

25