Arbetsterapeuten-1-2025

Birgitta, Catrine och Gudrun (pensionerad arbetsterapeut) sjunger ut. Måbra-kören lockar sångsugna från hela Vindeln.

Förra året var Ellinor ensam projektledare eftersom kommunen fick minskade anslag från Uppdrag Psy kisk Hälsa. Och vid årsskiftet upphörde den externa finansieringen, men Ellinor är kvar i den ordinarie verksamheten. Hon konstaterar att kommunen har sett vilken skillnad Aktivitetslots har gjort för mål gruppen – och att det faktiskt går att genomföra i en liten kommun (Vindeln har cirka 5 500 invånare). – Nu kan de inte säga att det inte går. För det går. Men hon poängterar att det gäller att fortsätta visa goda resultat och utveckla verksamheten. – Jag hoppas på att nå ut till personer som har mer komplex psykiatrisk problematik, med större hinder för att kunna komma i gång. Som en del i det arbetet har hon startat Kamratstöd med uppsökande verksamhet. Personer som har svårt att komma hemifrån får besök av andra med egen erfarenhet av att bryta social isolering. Kom munen har också sökt medel för att öka kunskapen om återhämtning hos personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga, men även hos nyckelpersoner i öppenvården och boendestödet. Ellinor ser en ut vecklingspotential i de individuella insatserna, framför allt när det gäller personer som har stora utmaningar att komma i gång med sitt görande. Samtidigt gäller det att gruppaktiviteterna fort sätter att rulla på och locka deltagare. Så när kör ledaren för Måbra-kören bröt överarmen gällde det

att hitta en lösning. Den stavades Ellinor själv som körledare och en kyrkomusiker på keyboard. Körledarinhoppet visar sig gå fint på tisdagsmor gonen i församlingsgården, dagen efter måndagens kokkaffe. Med gemensamma krafter drar kören i gång oh:na och ah:na i röstövningarna till melodin Vem kan segla förutan vind . Sedan blir det lite svå rare sånger ur repertoaren och tillsammans hittar de rätt tempo. Det går mestadels utmärkt och när det inte blir hundra kör de igen. – Vad fint att vi har lite utvecklingspotential, skämtar Ellinor. Om det var flest män på kokkaffet så är det massiv kvinnlig dominans nu. Här är det också många som inte hör till den primära målgruppen, utan bara gil lar att sjunga och uppskattar stämningen. – Kören betyder allt. Det är så jättekul, samman fattar Lillemor. Ellinor konstaterar att blandningen av folk ger upp hov till möten som aldrig skulle bli av annars. Plöts ligt är man en körsångare, boulespelare, odlings buddy, vandrare, grillkompis … Precis som Fredrik sade dagen innan i brasans sken: – Det här är så trevligt. Jag gillar att man bara kan komma, och vill du inte prata kan du sitta och bara vara i sällskapet. Jag har suttit mycket ensam hem ma. Nu träffas man, säger hej på byn. Vi har blivit ett gäng. Jag törs prata med folk nuförtiden. ¶

22