Arbetsterapeuten-2-2020

LEDARSKAP

Djupdyk i dina egna värderingar! Många företag och organi sationer ser kultur och vär degrund som en viktig del av sin ledarskapskultur, men i praktiken upplever många att ett värderingsbaserat orsak till det kan vara att många chefer saknar en djupare insikt och förståelse i sitt eget personliga syfte och värderingar. I den här boken vill författaren med teoretiska resonemang och praktiska övningar ge ökad ledarskap är svårt att införa och tillämpa. En bidragande

förståelse – dels om dig själv, och dina värderingar, och dels om din omvärld. Värderingsbaserat ledar skap är mycket lämplig för dig som vill utvecklas i ditt ledarskap, antingen av andra eller av dig själv.

boktips! VÄRDERINGSBASERAT LEDARSKAP

Julia Norinder Natur & Kultur

Bra för äldre – bra för alla Om fler ska vilja och kunna vara kvar i arbetslivet högre upp i åldrarna spelar cheferna en avgörande roll. Både attityder och faktiska arbetsmiljöinsatser har stor betydelse. Text: Linda Swartz

kunskap till gammal. Dess utom är äldre medarbetare ofta bättre på att fokusera och prioritera. Smarta chefer kan luta sig mot sina äldre medarbetares erfarenhet, enligt Kerstin Nilsson. Dessas kunskaper kan tas tillvara i arbetsgrupper och i mentorskap. – På så vis behöver man inte uppfinna hjulet en gång till, utan kan utveckla verksam heten ovanpå tidigare kunskap och erfarenhet. Dessutom känner då äldre medarbetare sig uppmärksammade och stolta, vilket gör att de vill vara kvar längre och producerar mer och bättre. I rapporten presenteras ett antal förslag på åtgärder som gör arbetslivet mer hållbart för människor högre upp i åldrar na. Råden grundar sig i model len swAge – sustainable wor king life for all ages – som Kerstin Nilsson har utvecklat. På individnivå delas möjliga åtgärder in i fyra sfärer: Arbetsmiljöns hälsoeffekter, Privatekonomi, Stöd och gemenskap samt Utförande av uppgiften. Dessa bryts i sin tur ner till nio områden som enligt Kerstin Nilsson alla måste fungera om någon ska kunna – och vilja – jobba till hög ålder. Nyckelpersonen för att det ska ske är chefen. – Det är chefen som sätter

Nyligen kom en rapport om chefers inställning till äldre medarbetare, skriven av fors karen Kerstin Nilsson. I den har bland annat chefer inom olika arbetsområden fått svara på frågor i enkäter, i fokus grupper och i enskilda inter vjuer. Generellt såg cheferna på äldre som en homogen grupp. – De äldre uppfattades som trötta, som ointresserade av nya projekt, att de bara siktar mot pensionen och är ovilliga att prova nya saker, säger Kerstin Nilsson. När forskarna i stället fråga de om specifika medarbetare lät det annorlunda. – Då lyfte cheferna fram livs erfarenhet och yrkeserfaren het, att vissa av de äldre var de bästa man kan ha. Cheferna medgav också att det fanns yngre medarbetare som var

ningar i arbetslivet. Sedan finns social ålder, det vill säga vilka attityder som drabbar en från omgivningen, vid vilken ålder man anses passé och till exempel inte får kompetens

minst lika fientliga till ny tek nik och omorganisationer som vissa av de äldre.

Kerstin Nilsson har forskat kring äldre personer i arbets

”Dessutom är äldre medarbetare ofta bättre på att foku sera och prioritera.”

utveckling längre. Slut ligen finns

livet sedan 2003. Något hon poäng terar är att det

kognitiv ålder, som är kopplad till minne

finns fler sor ters ålder än den rent kronologiska. Mest betydelsefull är biologisk ålder. Den påverkas exempel vis av genetik och påfrest

och inlärning. – Äldre kan ha svårt att lära om ett helt nytt område, men är duktiga på att koppla ny

Samlad kunskap om senior arbetskraft Rapporten Chefers attityder till sina äldre anställda är beställd av regeringens delegation för senior arbetskraft. Fler rapporter i serien finns på seniorarbetskraft.se . Författaren Kerstin Nilsson är professor i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad, docent i folkhälsovetenskap och epidemiologi vid Lunds universitet och docent i arbetsveten skap vid Sveriges lantbruksuniversitet.

28