Arbetsterapeuten-2-2021

chefsmedlemmar deltog på chefsfredag 19 mars där Simon Elvnäs, leg. arbetsterapeut, magister i ergonomi och doktorand vid KTH, föreläste. Missa inte kommande chefsfredagar – se till att uppdatera din mejladress. 40

KRÖNIKA

K änslan påverkar tanken eller kanske är det tvärtom? Googlar vi på rubriken ger den cirka 1,3 miljoner träffar - omvänt en miljon färre. Frågan är klassisk som den mellan kognition och emotion eller mellan hönan och ägget. Kan du läsa den här meningen? ”Eilngt en uneörnskdíng på ett egnskelt uivtnierset så seplar det inegn roll.” Trots obegripliga ord fixar vi det. Läser vi ord för ord fastnar vi, men med hjälp av mentala genvägar går det. Evolutionärt letar vi efter mönster och helheten syns när orden tolkas i vår hjärna. I KBT styr vi våra tankar så att känslorna kan följa efter. Att tänka är en medveten mental process, medan käns lan och det omedvetna har ett snabbspår som färgar tanken innan den tänks. Våra möten med andra har kanske samma principiella förlopp som mötet med texten ovan? Vår förmåga att sätta oss in i andras känslor, önskningar och uppfattningar kallas Theory of mind . Evolutionen och vår empati har gjort våra tankar mer känslostyrda. Daniel Kahneman visar hur känslomässiga bias påverkar vårt be slutsfattande. Katarina Gospic menar att en känslodel finns i alla våra beslut. Hjärnforskaren Antonio Damasio hävdar att PETER BRUSÉN Leg. psykolog, författare, föreläsare och tidigare enhetschef på Socialstyrelsen Känslan styr tanken? systemet – vårt känslomässiga centrum. En mer långsam går via högre hjärnbarken – där tankarna formas. Ett tudelat men samlat seende bildas med känslans snabbspår och tankens erfarenhetsspår. Våra känslor är hjärnans länk med kroppen och med evolutionen har alltmer komplexa hjärnstrukturer utvecklats. Vi styrs ofta av vad vi först känner. Är man rädd att ett lejon finns i buskaget? Gå hellre bakåt än framåt för få veta om det är så. Rädsla som känsla har en evolutionär funk tion – ju räddare desto större chans att överleva. Vi lever i dag i en komplex social värld, vilket betyder att vi inte alltid bara kan reagera instinktivt inför det olika. Vi mås te också kunna tolka och förstå våra känslor och sätta in dem i ett meningsfullt sammanhang och förhålla oss till dem på ett mer medvetet sätt. Det utforskar jag i min nya bok Det gåtfulla mötet som kommer ut till sommaren. 35 ”Våra känslor och tankar har två parallella vägar efter ett synintryck.” våra känslor och tan kar har två parallella vägar efter ett syn intryck. En snabb genom det limbiska

ARKIVFOTO: JONAS LINDSTEDT

är det bra att veta hur chefer förhåller sig till medarbetare med depressions- och ångest sjukdom. – Våra studier visar att om chefer har mer kunskap så gör de mer för sina medarbetare. Som arbetsterapeut kan och bör man hjälpa chefer till ökad kunskap. Monica Bertilsson betonar att arbetsterapeuter har professi onell kompetens att översätta sjukdomssymtom till hur de påverkar arbetsförmågan. – Kan vi synliggöra den kun skapen för chefer så finns det massor av konkreta saker de kan göra. En chef kan inte göra något åt ångest, men en ar betsterapeut kan förtydliga hur ångesten påverkar arbets förmågan och även peka på konkreta åtgärder, exempelvis att chefen låter medarbetaren slippa receptionsarbete efter som möte med okända människor triggar ångest. Nästa steg för Monica Ber tilsson och hennes forskar kollegor är att undersöka vil ken betydelse sammanhanget har för chefers förutsättningar att stötta medarbetare med depression och ångest. Med samma tillvägagångssätt som i ”Chefens perspektiv” ska de titta på organisatoriska fakto rer som chefers egna krav och resurser och det psykosociala klimatet på arbetsplatsen. Det projektet ska vara klart 2024. Linda Swartz

– Med riktade föreläsningar kan det tänkas att man inom organisationen skapar en miljö där det går att prata om besvär med depression och ångest. Att chefer kan lyfta sådana frågor. Vår slutsats är att organisatio ner bör jobba med generella insatser för alla medarbetare. Kan då arbetsterapeuter ha nytta av den här forskningen i sin kliniska vardag? Monica Bertilsson säger att för be handlande arbetsterapeuter som jobbar mot arbetsgivare och chefer, som ju många gör,