Arbetsterapeuten-2-2022

TEMA: BALANS Från fallprevention till professionspolitik

Erika Johanssons forskning lade grunden till den fallförebyggande stu diecirkeln ”Aktiv livsstil hela livet”, som tidskriften Arbetsterapeuten skrev om för sex år sedan. Hur har det gått? – Över 200 arbetsterapeuter och fysio terapeuter fick utbildning i interven tionsprogrammet via Akademiskt pri märvårdscentrum. Utbildningsdagarna har glesats ut, men studiecirkeln an vänds fortfarande på flera ställen i fram för allt Stockholm. Och upplägget finns med i Socialstyrelsens utbildningspaket kring fallprevention. Du gick vidare till ett forsknings projekt kring social isolering i Umeå. – Ett bifynd i forskningen kring fall prevention var hur mycket gruppforma tet berikade. Den sociala samvaron var viktig för gruppdeltagarna. Jag gjorde min postdoc i Umeå och det var direkt applicerbart på forskningsprojektet kring social aktivitet på recept. Ensamma äldre i primärvården matchas mot en social aktivitet i civilsamhället. Hur har det gått? – Det sjösattes ungefär samtidigt som covid kom till Sverige och på grund av restriktionerna var det omöjligt att för skriva social aktivitet på recept. Men nu är kommunerna än mer rustade, det finns väldigt mycket aktiviteter att erbjuda och i Umeå där primärvården Från forskning i fallprevention och social isolering till profes sionspolitisk handläggare på Sveriges Arbetsterapeuter – möt arbetsterapeuten Erika Johansson. Text & foto: Pontus Wikholm

ife: a multifactorial group- rogramme . Hon konstaterar att rvånansvärt lite med syste rat fallförebyggande högkvalitativ udier visar bland ioner där flera

Resultaten visar att progr minskade sin rädsla för att f – Det är viktigt för att m sig i meningsfulla a elsefullt för livs

Fallrädsla b ond cirkel d

gångsrika ara framåt m menings

rad muskel ökad fallrä sad aktivite Deltagarn en signifika uppföljning o jämförelse med Erika Johans ten främst har professionella ningen samt at grupp. – Expertkun ledarna, men s om vad gruppe varandra. Det g rat och att delta

kt, som var en t av arbetstera sson på Karolin d att en referens ntionsprogram. nskaplig grund t flera professio- visat sig vikti ppen ingick både som det var vik gen skulle funge et blev en ffas i mindre

”Fokus ligger på aktivitets engagemang, träning, kost och läkemedel.” ERIKA JOHANSSON

etsterapeut och en fysiotera möts grupperna tolv gånger , med hemläxor däremellan. klusive en gemensam fika

behöver från ett ”smörgåsbor hotande och pekpinneaktigt. att få höra saker från en perso vårdpersonalen säger

Erika Johansson ser tillbaka på artikeln i nummer 1/2016.

en mer strategisk nivå. Jag ser fram emot att få synliggöra det arbetstera peutiska perspektivet till exempel i god och nära vård. Att visa för beslutsfatta re att det faktiskt handlar om arbets terapi – tillgänglighet och delaktighet. Spännande! Vilka är dina mål på nya jobbet? – Jag vill jobba för att alla arbetstera peuter har ett arbets- och vardagsliv i balans. Man ska vilja vara kvar i yrket och känna att man gör skillnad för dem som behöver våra tjänster. Mina vänner brukar säga att jag kan få in arbets terapi i vad som helst. Att jag är arbets terapeut ut i fingerspetsarna – att vårt synsätt kan förändra världen. Och på något sätt är det så. Det synsätt och den kompetens vi arbetsterapeuter har skapar väldigt många möjligheter för människor. Det vill jag föra vidare. ¶

varit pådrivande funkar det. Men det krävs en standardiserad strukturerad förskrivning för att det ska vara möjligt. Men det är många trösklar, många delar som ska gå ihop. Tycker du att det är svårt att få ge nomslag för en fungerande metod? – Ofta föds ett projekt av eldsjälar, men sen måste man jobba med systematik. Det tar tid att sjösätta aktiviteter och samla in forskningsresultat. Det krävs resurser – forskare, administrativ perso nal, kliniker och deltagare. Och det be höver finansieras. Medel för att avlasta ”vanlig” vård. Det finns ingen quick fix, tvärtom behöver det ta tid för att bli bra. Nu har du blivit professionspolitisk handläggare på Sveriges Arbetstera peuter. Hur känns det? – Det är en fantastisk möjlighet att få jobba i förbundet och driva frågor vikti ga för arbetsterapeuter – och mig – på

Vad hände sen? Läs artikeln ”Cirkel ger stadig grund att stå på” i nr 1/16.

32