Arbetsterapeuten-2-2025

#2 2025

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER TIDSKRIFT SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

TEMA

N

K

I O

O

N I T

G

Brokigt Heidi Löthman var på väg att lämna arbetsterapin – egen garnbutik blev räddningen arbetsliv

k RYGGMÄRGSSKADA

KIRURGI OCH REHAB GER GREPPET TILLBAKA

BLI EXPERT PÅ FÖRFLYTTNINGS KUNSKAP!

”De bästa kurserna jag har gått. Genom HMC Sveriges metod har alla vi på arbetsplatsen fått ett gemensamt språk, från rehab till undersköterska – vi sam arbetar kring patienterna, så som det ska vara.”

HMC • ETT NATIONELLT KUNSKAPSCENTER INOM FÖRFLYTTNING Utbildningar av legitimerad personal - för legitimerad personal!

TRAPPA UPP DIN KUNSKAP! Våra utbildningar, byggda på vetenskaplig grund, är särskilt framtagna för fysioterapeuter, arbetsterapeuter och hjälpmedelskonsulenter. Certifiering sker på tre olika nivåer, som bygger på varandra. Öka och dokumentera din kompetens: • Bli din arbetsplats expert på att analysera förflyttning • Kvalitetssäkra dina förskrivningar • Skapa förutsättningar för hälsofrämjande förflyttningar • Förändra arbetssätt hos den personal du handleder

Gå Manuella förflyttningar och Förflyttning med personlyft så får du en bra grund som förskrivare. 10% rabatt om du bokar båda utbildningarna samtidigt.

• Få konkreta arbetsverktyg som underlättar kommunikationen mellan olika yrkesgrupper

• LÄS MER OM VÅRA KURSER OCH VÅR UNIKA METOD PÅ • WWW. HMCSVERIGE.SE

katja alexanderson Chefredaktör

#2 2025

FOTO: ANNA EDLUND

”Ryggmärgsskade rehabiliteringen är mitt hjärta.”

Den magiska tredje gången

Var är nycklarna? Den obetalda räkningen? Skift nyckeln? Gympadojjorna till idrotten? Ibland är saker bara borta. Antagligen ligger de på ett bra ställe. Då är det himla lätt att stressa upp sig och springa runt och titta än här, än där. Sällan med någon större framgång. De är borta!!!!! När det blir så, för det blir det i mitt liv framför allt om jag redan är lite stressad, brukar jag följa min pappas råd: Leta först där det ska vara. Leta sedan en gång till där det ska vara. Leta till sist en tredje gång på samma ställe – och som genom magi ligger den bort tappade grejen ofta där. Det är ett oerhört effektivt knep som verkligen visar hur lätt det är att få tunnelseende när stressen och pressen slår till. I det här numret skriver vi om kognition ur olika per spektiv. Du träffar arbetsterapeuten och forskaren Ann Björkdahl som sedan 1980-talet arbetat med personer med hjärnskador. Hon delar med sig av kunskap om hur kognitiv rehabilitering går till i praktiken. Min kollega Pontus Wikholm berättar om sina egna erfarenheter av att råka ut för en hjärnskakning. Vi besöker också vuxenhabiliteringen i Umeå. Där stöttar Linda Kemi personer med autism på vägen mot bättre aktivitets balans och vardagsfungerande . I Malmö är var tredje person utrikesfödd och där använder Sara Svensson sig av Multicultural Cognitive Examination vid kognitiva bedömningar . Det har visat sig påverkas mindre av språk, kultur och utbildningsbakgrund än andra vanligt förekommande tester. Och i Göteborg håller arbets terapeuten Jeanette Molnar i en studiecirkel som riktar sig till föräldrar med psykisk ohälsa eller npf . Förutom temat kan du läsa om arbetsterapeuten Heidi Löthman som startade garnbutik under en period i livet när hon var nära att lämna yrket. Du får bättre koll på kollektivavtal och precis som vanligt nyheter, tips på appar (om generativ AI denna gång) och böcker och en hel del annat smått och gott. Trevlig läsning och glad vår!

s 39

5 Ordföranden

Vi visar värdet av ett hälsofrämjande arbetsliv

6 Aktuellt 8 Porträttet

Färgstarkt – möt Heidi Löthman

12 Hallå där!

Susanne Iwarsson fick Stora Gerontologipriset

13 Appspalten

AI och 5 tips på promptar

Koll på kollektivavtal s 46

14 Tema: Kognition

Insikten är nyckeln Anpassade tester funkar oavsett språk

39 Reportage/forskning Högerhänt – igen 45 Krönikan En adaptiv loop 48 Förbundsnytt

För bättre koll på vardagen Lättare att öppna upp i grupp

35 Nya böcker 36 Karriär

En digital konferenswebb

”Slutenvården talade verkligen till mig”

50 Kalendarium

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Victoria Pettersson victoria.pettersson@mediakraft.se 073 511 81 79 TS-kontrollerad upplaga: 10 500 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: Lina Alriksson

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

Du kommer väl ihåg att kontrollera era selar?

Vi vill öka kunskapen om hur val av lyftsele och tillbehör påverkar lyftsituation och säkerhet i förflytt ningar samt hur du kan använda taklyften för tidig mobilisering/ träning för bjuder därför in till kostnadsfria utbildningar i våra showroom.

Enligt EN/DS ISO 10535:2021 ska regelbundna inspektioner av lyftselar utföras i enlighet med tillverkarens instruktioner, minst var sjätte månad.

Läs mer om innehåll i utbildningar, aktuella dagar och anmäl dig på vår hemsida www.guldmann.se

Scanna QR-koden för att läsa mer och hitta vårt besiktningsprotokoll som du gärna får använda dig av.

Tillsammans skapar vi förutsättningar för ett aktivt liv! Kontakta oss för att få reda på mer om hur ortopedtekniska produkter kan förenkla livet för dina strokepatienter. Nytt namn. Samma engagemang. Under 2025 kommer Aktiv Ortopedteknik att bli Ottobock Care. För våra patienter, hälso- och sjukvårdspersonal innebär detta ingen förändring i utbud, service eller engagemang. Vi fortsätter att fokusera på att hjälpa människor återfå eller bibehålla sin aktivitetsförmåga och delaktighet. Kontakta oss om du vill veta mer om hur vi till- sammans kan hjälpa våra patienter till ett mer aktivt liv. www.aktivortopedteknik.se/professionals info@aktivortopedteknik.se ottobockcare.se | info@ottobockcare.se

4

ORDFÖRANDEN

”Som fackförbund för en profession med gedigen kunskap om aktivitet, delaktighet och hälsa i arbetslivet har vi en dubbel kompetens.”

Vi visar värdet av ett hälsofrämjande arbetsliv

F ör oss arbetsterapeuter är kopplingen mellan aktivitet och hälsa självklar. Vi vet att om vi människor ska må bra och ut vecklas så måste vi få förutsättningar och möjligheter att göra det vi kan, vill och behöver göra i våra dagliga liv – i hemmet, skolan, på fritiden och i arbetslivet. Att stödja människor i detta är alltid fokus i vår professions insatser – insatser som inte bara leder till ökad akti vitet, delaktighet och hälsa för individer, utan också är samhällsekonomiskt lönsamma. Vår profession har potential att bidra till ett jämlikt och hållbart samhälle, men om vi ska kunna göra det på allra bästa sätt behöver vi själva ett arbetsliv som främjar vår egen hälsa. Tyvärr lyser det hälsofrämjande arbetslivet i dag med sin frånvaro för en stor andel av Sveriges arbets terapeuter, något vi delar med många andra kvinno dominerade yrken inom vår sektor. Ökat tempo, för få kollegor och krympande resurser har under lång tid präglat våra arbetsplatser och skapat ohållbara arbetsvillkor som för alltför många ger upphov till känslor av otillräcklighet, bristande kontroll och etisk stress – känslor som vi vet att på sikt leder till psykisk ohälsa och risk för sjukskrivning. Psykisk ohälsa är i dag den främsta orsaken till sjukskrivning i Sverige. En nyligen publicerad läges rapport från Försäkringskassan visar att det i Sverige aldrig tidigare har varit så många sjukskrivna för stress som under 2024. Kvinnor löper en mer än fördubblad risk för sjukfrånvaro på grund av stress relaterad psykisk ohälsa jämfört med män och den största risken finns bland de som arbetar inom välfärdssektorn. Det är långt ifrån hållbart ur såväl ett individuellt som samhällsekonomiskt perspektiv. Det är minst sagt en paradox att den sektor som har bäst kompetens kring främjande av hälsa fortsätter

vara sämst på att skapa ett hälsofrämjande arbetsliv för sina medarbetare. Som fackförbund för en profession med gedigen kunskap om aktivitet, delaktighet och hälsa i arbets livet har vi en dubbel kompetens. Det behöver vi ta kommandot över. Vi i Sveriges Arbetsterapeuter vet vad som krävs. En hållbar situation kan inte uppnås om inte skapas rätt förutsättningar för en rimlig arbetsbelastning, en rättvis arbetsmiljö, kompetens utveckling och karriärvägar, större inflytande över arbetssituationen och, inte minst, aktivitetsbalans – möjlighet att kombinera och balansera arbetslivet med privatlivet. Som förbund ska vi använda vår dubbla kompetens

för att visa värdet av ett hälsofrämjande arbetsliv. För att markera denna frågas betydelse beslutade vårt fullmäktige i november att detta ska vara ett av förbundets två fokusområden under de kommande tre åren. Att våra medlemmar finns i hälso främjande sammanhang med arbetsvillkor och löner som är långsiktigt hållbara är en nyckel fråga för oss i förbundet, inte minst om vi ska kunna säkra återväxten

i yrket. Det är i sin tur avgö rande för vår professions

möjlighet att bidra till en jämlik och hållbar samhällsutveckling.

ida kåhlin Ordförande

Brygg är bättre! Kaffet i de flesta automater som finns på arbetsplatser runtom i lan det innehåller relativt höga nivåer av kolesterolhöjande ämnen . Det är stor skillnad jämfört med vanliga bryggare med pappersfilter som får bort det mesta av ämnena. Mer på uu.se, sök på maskinkaffe .

Järntrötta Mer än var tredje gymnasietjej har järnbrist och risken är särskilt hög för de som äter vegetarisk eller pescetarisk kost. Det visar en studie ledd av forskare vid Lunds universitet. Järnbrist kan leda till koncentrationssvårig heter och trötthet. Mer på lu.se.

BILD: MOSTPHOTOS

FOTO: MOSTPHOTOS

”Riskerar att urholka förtroendet för våra myndigheter” Sveriges Arbetsterapeuter avstyrker förslaget om utökad informationsplikt.

Inför att Utredningen om stärkt återvändandeverk samhet skulle presente ras annonserade en lång rad organisationer, där ibland Sveriges Arbets terapeuter, i dagspressen.

Protesterna från fack- och pro fessionsförbund och andra ak törer i civilsamhället mot infor mationsplikten, kallad angiveri lagen av kritikerna, gav resul tat. I Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet un dantogs hälso- och sjukvården, skola, socialtjänst och biblio teksverksamhet från den utöka de informationsplikten. Utredningen föreslog dock ett utökat informationsutbyte för ett antal myndigheter. Arbetsförmedlingen, Försäk ringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten,

liten, bryter mot internatio nella konventioner och mänskliga rättigheter – och går emot vår professionsetik och bidrar till etiska dilem man och ökad etisk stress. Hon tillägger att om för slaget trots allt blir verklighet måste varje myndighet, i egen skap av arbetsgivare, upprätta trygga och säkra rutiner för att hantera informationsutbytet. – Ansvaret ska inte ligga på enskilda medarbetare eller på Sveriges Arbetsterapeuter som förbund. katja alexanderson

Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska på eget initiativ lämna uppgifter till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att en person inte har rätt att vistas i Sverige. Nu har utredningens för slag varit på remiss. – Sveriges Arbetsterapeuter avstyrker förslaget om utökad informationsplikt. Även om de flesta av våra medlemmar arbe tar inom hälso- och sjukvården, och därför undantas från för slaget, kan arbetsterapeuter

som är anställda inom staten omfattas, säger förbundsord förande Ida Kåhlin. Hon fortsätter: – Även i den här formen ska par en utökad informations plikt misstro mot samhälls kontraktet och riskerar att urholka förtroendet för våra myndigheter. Det äventyrar til�­

Kravet på MAR i varje kommun ligger kvar Sveriges Arbetsterapeuter har under många år drivit frågan om krav på en Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering, MAR, i varje kommun.

Tillsammans med Fysio terapeuterna har förbundet nyligen skrivit till ansvariga ministrar och uppmanat till ett skyndsamt beslut i ärendet. I sitt svar lyfter sjukvårdsmi nister Acko Ankarberg Johans son vikten av rehabilitering, men kommer inte med några nya besked i MAR-frågan.

– Det är glädjande att regeringen ser att omställ ningen till Nära vård kräver ett ökat fokus på hälsofräm jande, förebyggande och rehabiliterande insatser – och vi hoppas på att ett för slag om krav på MAR snart ligger på bordet, säger Ida Kåhlin. ¶

– Frågan är inte ny, men mer aktuell än någonsin eftersom omställningen till Nära vård kräver insatser för en stärkt och jämlik kommunal hälso- och sjukvård. Hälso- och sjuk

vårdslagen behöver ändras så att det blir krav på MAR i varje kommun och att funktio nen finns på ledningsnivå, säger förbundsordförande Ida Kåhlin.

6

FOTO: MOSTPHOTOS 6,4 % … på två år är det nya ”märket” som är väg ledande för löneökningarna på svenska arbets marknaden. Mer om avtalsrörelsen och varför det är bra med kollektivavtal på sidorna 46–47. Lön efter kön borde höra till historien Högtryck i vården Värmeböljor, översvämningar, ökad sprid ning av infektionssjukdomar. Klimatföränd ringar är ett hot mot folkhälsan och vården behöver anpassas för att hantera extrema väderhändelser. Det visar en ny kunskaps översikt från Högskolan Dalarna och Mitt universitet. Läs mer och ladda hem rappor ten på du.se, sök på extremväder .

Utvecklingen mot jämställda löner mel lan män och kvinnor har stannat av. Förra året ökade till och med löneskillnaderna från 9,9 till 10,0 procent. Lägger man till inkomstbortfallet på grund av till exempel vabb och deltidsarbete är gapet ännu större. Sveriges Arbetsterapeuter har under flera år varit en del av nätverket Lön hela dagen, som räknar ut skillnaden för en heltidslön i minuter. Enligt uträkningarna, som är baserade på Medlingsinstitutets statistik, jobbar män med full lön fram till klockan 17:00 medan kvinnor jobbar gratis efter klockan 16:12. Under lång tid har gapet minskat, om än i långsam takt, men 2020 stannade utvecklingen av. – Arbetsterapeuter har glädjande nog haft en god löneutveckling under senare år, men trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder värderas kvinnors arbete fortsättningsvis lågt. Hur mycket vi än höjer våra röster tycks vi inte höras, säger förbundets vice ordförande Kristina Hultman. Internationella kvinnodagen, och än finns det orättvisor att protes tera mot – inte minst lönegapet mellan könen. ”I can’t believe I’m still protesting this shit”. Den 8 mars var den

FOTOMONTAGE: EVELINA CARBORN & PATRICK DEGERMAN

Lön hela dagen-nätverket bildar klock slaget 16:12 på Sergels torg 2025. Kvinnor ska självklart ha lön hela dagen, säger för bundets vice ordförande Kristina Hultman.

Om man jämför skillnaden i inkomst och inte bara i lön är gapet ännu större – 17 pro cent enligt SCB. Orsakerna till inkomst gapet är många. Kvinnor lönearbetar färre timmar än män, är oftare deltidsanställda och utför mer obetalt arbete i hemmet. Kvinnor har också högre sjukfrånvaro, vabbar mer och tar ut mer föräldraledighet. Kvinnor är dessutom underrepresenterade på ledande befattningar, med höga löner. – Det handlar om politiska prioriteringar. Tillsammans med arbetsmarknadens par ter måste vi jobba för att kvinnodominera de yrken får löner som motsvarar yrkets krav, kompetens och ansvar. Pontus Wikholm

Lön hela dagens 4 krav 1. Jämställd föräldraförsäkring. 2. Samma möjlighet till heltidsarbete och trygga anställningsformer. 3. Skärpt tillsyn av diskriminering och lönekartläggningar. 4. Att även strukturella löneskillnader synliggörs och åtgärdas. Källa: Lön hela dagen

7

PORTRÄTTET

Garnerad Heidi Löthman är inte rädd för förändringar. Är det något som skaver agerar hon. Det kan handla om att byta jobb och inriktning inom arbetsterapin eller starta en garnaffär för att få ett andningshål. Text: Anki Wenster Foto: Lina Alriksson

I morse stod hon framför spegeln på väg att ta på sig en blommig klänning men tänkte att det ”kanske var lite för mycket” med tanke på de färgglada garnerna och bilderna till tidskriften. Heidi Löthman skrattar och sträcker på sig och påpekar att hon i dag är ”diskret klädd” i en petrolfärgad klänning och lysande orange sjal, så klart egenstickad, och matchande strumpbyxor. Blicken är stadig och intrycket är att hon gör lite som hon vill. Hon nickar bekräftande. Och tror att hennes uppväxt har bidragit till oräddhet och att hon ändrat spår många gånger i livet. Men att stå i centrum på det här viset och berätta om sig själv är en utmaning och egentligen ingenting hon gillar. Men det bjuder hon på. Heidis garn i Växjö är en godisbutik med hela färgspektrat – och lite till. Oavsett om man är stickfreak eller inte blir man sugen. Garnnystan trängs i hyllorna från golv till tak. Organiserade efter tjocklek från det tunnaste tunna till tjocka, bomulls- och ullgarner med spännande bland ningar som nässelfibrer, det är ”lite inne nu”. Att hon driver en garnaffär vid sidan av sitt jobb som arbetsterapeut är ingen slump. Hantverket som sådant har alltid funnits med henne och som liten fanns det massor av spännande material att botanisera bland. – Mamma sydde alla våra kläder, och stickade allt till oss sex syskon. Det fanns alltid tyger hem ma och jag började tidigt sy till både mig och barbiedockorna. Garnbutiken startade hon under en period när

hon funderade på att lämna arbetsterapin. Vi återkommer till det.

Heidi föddes i Danmark och var två år när famil jen flyttade till Sverige. Med en pappa som var snickare flyttade de runt mycket och hon fick vänja sig vid förändringar. Att vara barn och ”invandrare” var tufft och hon tror att det har format henne. Under sina snart 35 år som arbetsterapeut har hon hunnit skaffa sig kompetens och erfarenhet ”Det fanns alltid tyger hemma och jag började tidigt sy både till mig och barbiedockorna.” inom många områden. Växjö har varit hennes bas under lång tid, förutom en vända till Varberg där hon jobbade med akut neurologi och stroke. När familjen (maken och första barnet) flyttade till baka till Växjö började hon arbeta i kommunen, men efter den andra föräldraledigheten sökte hon

sig till vuxenhabiliteringen i Ljungby. Efter något halvår gjordes en omorga nisation och påhejad av sina kollegor hoppade hon på en chefstjänst för vuxenhabiliteringen. Men som

pendlande småbarnsmamma med höga krav på sig själv var det ingen lyckad kombination. Hon pausar lite. kk

VÄXJÖ

8

Stickgruppen är sedan många år ett tight gäng. Birgitta, Kelly och Annelie, tre av ”stickerskorna”, tar en paus från vardagen tillsammans med Heidi. Här gråts, skrattas och utbyts tankar, idéer och kunskap. Det ger både en möjlighet att skapa något konkret och att kunna vila i hantverket, men även att diskutera färg och form.

Hennes berättelse om den här mörkare perioden skiljer sig inte från den hos många andra som drabbas av utmatt ningsdepression. Hon insåg inte allvaret när kroppen bad henne ta det lugnt. Det var först när hennes läkare tydligt och bestämt beordrade henne att gå hem och sova som hon tillät sig att krascha ordentligt. Hon minns att hon knappt kunde resa sig upp efter samtalet. Ett annat minne är avstämningsmötet med Försäkrings kassan och arbetsgivaren där hon fick frågan: ”Vad tänker du om framtiden Heidi och hur du ska återgå i arbete?”. – Min enda tanke var hur ska jag ta mig hem? Hur ska jag klara att köra hem? Jag var inte ens där, vi var inte på sam ma planet. Den här händelsen och alla andra erfarenheter av utmattningsdepressionen bär jag med mig när jag träffar mina patienter och bedömer var de befinner sig någonstans, och hur jag kan hjälpa dem vidare på ett strukturerat och strategiskt sätt. Vi dröjer kvar lite vid vad som hände efter det där mötet. – Jag orkade inte ta emot patienter och fick praktisera i en blomsteraffär. Där skalade jag rosor och satte i vatten, upp gifter som inte krävde så mycket hjärnaktivitet. Det är ingen nyhet för henne att forskningen visar att stickning har en hälsofrämjande effekt.

– Jag stickade säkert hundra sjalar när jag var sjukskriven. Bara rätstickning. Det var en jätteviktig aktivitet för att få hjärnan att läka. De här erfarenheterna ledde till att hon bytte inriktning och började inom smärtrehabilitering. De senaste tio åren har hon jobbat inom primärvården och är nu anställd på en pri vat vårdcentral i Växjö. Hon trivs, och känner att all hennes samlade kompetens kommer till sin rätt. När hon möter patienter med stress- och utmattnings problematik brukar hon prata om vikten av balans i aktivi tet och vila och att utföra läkande aktiviteter, som exempel vis promenader, där den motoriska barken får jobba utan att andra kognitiva funktioner utmanas. Som rehabkoordinator släpper hon inte sina patienter, de ska känna sig trygga och säkra i avstämningsmöten med Försäkringskassan och när de återgår i arbete. – Whiteboarden är mitt viktigaste redskap. Där skriver jag och patienten upp vad som ska hända på avstämnings mötet och lägger upp en plan för hur det ska hanteras. Jag vill också att de ska ha en verktygslåda. Det kan handla om strategier, eller något konkret som ger trygghet som en första hjälpen-väska packad med smärtstillande och

10

”Ska vi orka och hålla ett helt yrkesliv måste vi ta hand om oss själva och våra inre liv.”

värmeplåster som en av mina smärtpatienter har när hon lämnar hemmet. Tillsammans med en samtalsterapeut håller hon i en stresshanteringsgrupp och planen är att framöver starta en smärt- och stressgrupp. Hon känner sig trygg i sin roll och tycker fortfarande att det är väl digt roligt att vara arbetsterapeut. – Jag kan inte allt, men jag kan lyssna och bekräfta. Det är viktigt att sätta gränser och vi kan inte göra allt. Teamarbetet och fantastiska kollegor betyder också mycket, säger hon. I primärvården är man ofta ensam i sin yrkesroll och behöver ett kollegialt nätverk – och det är viktigt med handledning. – Jag har själv haft förmånen att få handleda mina kollegor i många år vilket är oerhört givande och stärkande. Vi hamnar ofta i svåra ärenden och etiska dilemman som arbetsterapeuter och det gör något med oss själva som kan bli svårt att hantera. Ska vi orka och hålla ett helt yrkesliv måste vi ta hand om oss själva och våra inre liv. Dörrklockan signalerar att en kund är på ingång och Heidi reser sig snabbt. Kunden får hjälp med alltifrån val av mönster till garn och stickor och lämnar nöjd med en avslutande kommentar: ”Du tänker väl inte sälja butiken?” Jo, butiken är till försäljning. Planen är att trappa ner för att få mer tid tillsammans med maken som nyligen gått i pension. Men vi får se hur det blir, just nu finns inga tecken på att det är en verksamhet på väg att läggas ner och kundkretsen är stor och varierad. Men hur tog hon steget att starta en garnaffär? 2011 stod hon vid ett vägskäl. Försäkringskassans stramare bedömningar gjorde att möten med för tvivlade patienter som kämpade för att klara sin vardag tog på krafterna. Hon kände sig maktlös och det var inte långt ifrån att hon lämnade yrket. Men när hon började leta efter en alternativ plats att andas på dök den här möjligheten upp. – Jag kom över ett garnlager som jag kunde starta med och fylla upp butiken. Sen har det rullat på. Många kunder vet vad hon jobbar med till vardags

Heidi Löthman Arbete: Arbets terapeut och rehab koordinator inom primärvården på privat vårdcentral i Växjö tre dagar i veckan. Driver också Heidis garn. Bor: I Gåtahult strax Per-Anders och två vuxna söner. Katten Svea. Kopplar av med: Kreativa aktiviteter som stickning, söm nad, vävning och broderi. Snickrar och skapar ute och inne. Varför stickning? ”Världens bästa läkande hjärngym nastik. Alltifrån extremt lätt stick ning, som rätstick ning, där garnet gör sitt jobb och flödet uppstår – till avance rad stickning som kräver teknik och matematik exempel vis Haapsalu-sjalar”. utanför Växjö. Familj: Maken

Ergonomin är viktig. I det här fallet virknålar: En platt, trekantig eller en rund? Heidi rekommenderar också bambustickor – som ger en annan känsla än metall stickor – och funkar bättre vid smärtproblematik som artros.

och hon tipsar ofta om ergonomi och materialval. Hon är noga och påpekar att det ger stor skillnad för upplevelsen beroende på vilka material man använ der och att ”hantverk ska vara en njutning”. Visst är det ett stort åtagande att parallellt med arbe tet på vårdcentralen driva en affärsverksamhet, men samtidigt ser hon det som ett komplement som ger både energi och lugn. Och så har hon sin stickgrupp varannan lördag sedan drygt tio år. Från början hade hon ett öppet stickcafé, men när en av deltagarna kände att det var jobbigt med en stor grupp skalade hon ner. Klockan 14 på lördagar stänger garnaffären och sedan väntar två lediga dagar. Under många år job bade hon sexdagarsvecka, men sedan i höstas unnar hon sig lediga söndagar och måndagar. Det är snart 20 år sedan den där mörka delen av arbetslivet, men hon vet att när migränen gör entré är det dags att lägga om kursen. Hemma är mobilen alltid inställd på ljudlöst. – Man blir aldrig frisk från en utmattning. Det är en stressallergi. Man måste vara observant på de för sta symtomen och ha beredskap för att ta hand om sig själv. Jag kan njuta av att inte göra någonting alls som att sitta och sticka i min gungstol på verandan och titta på när ogräset växer. ¶

11

HALLÅ DÄR!

Hjärtligt leende Personer med dålig självrapport erad tandhälsa har en högre risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny studie från Lunds universi tet. Forskarna anser att ett samarbete

Susanne Iwarsson, professor i geronto logi och äldrevård vid Lunds universitet, har fått Stora Gerontologipriset 2025 . Vartannat går priset till en forskare och vartannat år till en person som inte är forskare. Bland tidigare pristagare finns bland andra Dagny Carlsson.

mellan tandvården och primärvården skulle öka möjligheterna att upptäcka personer i risk zonen. Läs mer på hjart-lungfonden.se .

Grattis, vad betyder det här priset för dig? – Tack! Det är en fantastisk

BILD: MOSTPHOTOS

ära att få det här priset från Sveriges Geronto logiska sällskap som är en sammanslutning för forskare och andra som arbetar med utveck

Engagera dig i facket eller peppa en kollega! Vill du bidra till bättre villkor på arbetsplatsen? Vill du dri

G

B Ä R

lingsfrågor inom äldre området. Detta är en per sonlig utmärkelse för en lång yrkeskarriär. Jag har nyligen fyllt 67 år och tänker jobba ett tag till. Du kommer att få ett diplom och 20 000 kronor, hur ska du använda prispengarna? – Diplomet sätter jag på min hylla. När det gäller de 20 000 kro norna har jag ärligt talat inte någon plan ännu. Men det här är inte en ensamresa och jag har många medarbetare som jag hoppas känner att de också har del av det här priset, så jag kommer att uppmärksamma utmärkelsen på något sätt till sammans med dem. I motiveringen står att ditt arbete inte bara främjat vetenskaplig kunskap utan också haft praktisk betydelse för samhällsplanering och policyutveckling. Hur tänker du om det? – En viktig indikator är exempelvis att vår forskning citerades upprepade gånger i en statlig utredning från 2015, Bostäder att bo kvar i , och på så sätt uppmärksammades resultaten både politiskt och i den allmänna debatten. Sedan har instrumentet Housing Enabler fått betydelse för arbetsterapin som professi on genom att det tydliggjort och definierat begreppet tillgäng lighet. I båda fallen har det varit svårt att få genomslag i prakti ken hela vägen ut – men resultaten har bidragit till att belysa frågorna. Hur ska samhället jobba för att främja aktivt och hälsosamt åldrande? – Det ligger både på forskarna och på samhället i stort. Det finns en tröghet som handlar om både politik och kompetens nivåer. Inom arbetsterapin ägnar vi oss åt vardagens triviali teter och det tror många att de begriper sig på och att det går att ta genvägar kompetens- och kunskapsmässigt. Men det krävs vetenskapligt stringenta metoder, kompetens och tid för att åstadkomma reella förändringar. Som forskare räcker vi inte till, det måste till samskapande på riktigt för att nå längst ut i kapillärerna, exempelvis till kommunala verksamheter. Anki Wenster F O T O : C H A R L O T T E C A R L

R G

B E

va nolltolerans mot ett ohälso

Påverka på jobbet!

samt arbetsliv och jobba för att arbetsterapeuter ska få mer pengar

Du kan göra skillnad som facklig företrädare!

Högt pris för kvin nors dubbelarbete Nästan dubbelt så många sjukpenningdagar som män. En ny rapport från Försäk ringskassan är dyster läs ning när det gäller kvinnors sjukskrivningar. Skillnader na beror på både arbetsliv och privatliv. – Kvinnors högre risk för att bli långtidssjukrivna är en kombination av bristande jämställdhet i privatlivet och brister i arbetsmiljön, säger Alma Wennemo Lanninger, analytiker på Försäkringskas san i ett pressmeddelande. Även diagnoserna skiljer sig åt, exempelvis har kvin nor mer än dubbelt så hög risk att bli sjukskrivna lång tid på grund av psykisk ohäl sa. Risken för långtidssjuk skrivning är störst inom vård och omsorg. – Stressrelaterad psykisk ohälsa och kroppslig värk hänger ihop med arbetsvill kor. Bättre arbetsmiljö kan

Gym och massage Träningspass, gym och massage är de vanligaste formerna av friskvård i Arbetsterapisverige – åt minstone om man ska tro Arbetsterapeutens senaste nyhetsbrev. På frågan Får du friskvårdsbidrag på jobbet? svarade 146 ja och 4 nej. Hepp! SNART dags … för Arbetsterapiforum 6–7 maj. Nu går det att köpa digitala biljetter. i lönekuvertet? Eller har du en kollega som skulle vara grym på att föra arbetstera peuternas talan? Ladda hem förbundets nya folder och läs om att vara förtroendevald.

minska skillnaderna. Ladda hem rapporten på forsakringskassan.se .

BILDER: MOSTPHOTOS

12

APPSPALTEN

Välkomna till en specialspalt, där jag i stället för appar vill tipsa om AI som kognitivt stöd! VIRTUELLT STÖD

i en bot

1. ”Agera som min personliga hejarklack! Jag behöver få massor gjort idag: [XXX]. Säg i vilken ordning jag ska göra sakerna, beröm mig när jag får nåt gjort, och hjälp mig hitta motivation när jag tappar fart.” 2. ”Omformulera det här arga mejlet till min chef, så att det låter artigt och professio nellt.” 3. ”Jag behöver välja mellan dessa alternativ: [XXX], men har svårt att bestämma mig. Hjälp mig att resonera och ställ frågor för att reda ut mina tankar.”

4. ”Det här är min skoluppgift: [XXX]. Jag har tre dagar på mig. Dela upp instruktioner na och gör en plan för vad jag ska göra och när. Ställ de frå gor du behöver för att utföra uppdraget på bästa sätt.” 5. ”Jag tycker att det är jobbigt att beställa mat på restau rang. Skriv en tydlig beskriv ning av hur jag ska göra för att köpa en falafelrulle på kebabkiosken.”

ChatGPT, Copilot och Gemini är tre exempel på chattbottar med generativ AI: artificiell intelligens som tränats på stora mängder data och utifrån detta kan skapa nya texter. För att ge chattbotten en uppgift så skri ver du en prompt – ett medde lande som ger information om vad du vill få utfört och hur, och eventuell text som botten ska utgå ifrån. Här kommer tips på fem promptar:

När du fått svar kan du ge ytterligare instruktioner: ”Bryt ner i fler steg, det känns fortfarande svårt” eller ”Gör det tydligare i mejlet att jag är miss nöjd, men fortfarande med en professionell ton.” Det är viktigt att tänka på att AI-tjänster ofta fortsätter tränas på den information man lägger in – så skriv ingenting för käns ligt eller hemligt!

Appspalten skrivs av arbetsterapeuten Matilda Utbult som tillsammans med psykologen Linnéa Klockljung driver sajten kognitivtstöd.se och instagramkontot @kognitivtstod. Du når Matilda på kontakt@kognitivtstod.se.

My Andersson är Norrbottens rehabinstruktör som möter människor med ryggmärgsskada, stroke och traumatisk hjärnskada. För bålstabilitet använder hon ett Elastiskt band från Bodypoint både till vardags och när hon tränar. www.heamedical.se

13

TEMA: KOGNITION

Insikten är nyckeln Bedömningsinstrument i all ära – men observation i aktivitet ger oftast mer information om vilka svårigheter en kognitiv nedsättning ger i vardagen. Och valet av intervention styrs i stor utsträckning av vilken insikt personen har om sina problem. I sina nya bok visar Ann Björkdahl hur kognitiv rehabilitering går till i praktiken. Text: Katja Alexanderson Illustration: Helena Lunding Hultqvist K astrullen med pulversoppa hamnar på kaffebryggarens värmeplatta i stället för på spisen. Men kvinnan som fått i uppgift att fixa en ”Varma koppen” märker inte att det bli vit fel. Redan valet att göra soppan i en ska göra soppa upptäcker hon spi sen och flyttar kast rullen, utan att säga ett ord om att det blev tokigt. – När du gör en kognitiv bedömning är F O T O :

S O N

R

E

D

N

X A

L E

A

J A

A T

K

kk Orden är Ann Björkdahls. Hon är docent och universitetssjukhusöverarbetsterapeut på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göte borg. Hon har lång erfarenhet av att stötta personer med kognitiva nedsättningar så att de, trots sina problem, ska kunna leva sina liv som de vill och behöver. det tre aspekter du behöver ha med: insikt, utförande och vilken kognitiv påverkan det är som inverkar på utförandet. Och om per sonen har tillräcklig inlärningsförmåga.

kastrull (i stället för hälla pulvret i en mugg och använda vattenkokare) skapar oväntade frågetecken kring kognitionen, då det på av delningen inte fanns några tyd liga tecken på nedsatt funktion. Kaffebryggaren hanterar hon ungefär som man brukar och har flyttat fram den på bänken. Först när arbetsterapeuten frågar om hon vanligtvis använder bryggaren när hon

15

k Multicontext approach … i stället för att öka svårig hetsgraden i en aktivitet fokuserar man på att kunna använda samma strategi i olika sammanhang.

om personen drar nytta av ledtrådar. Valet av akti vitet ska utgå från vad personen vill och behöver göra, men också vara på rätt komplexitetsnivå för att synliggöra vilka problem den kognitiva ned sättningen orsakar. Under observationen an tecknar arbetsterapeuten med vardagliga ord vad som går fel. Det är viktigt att inte för tidigt fastna i orsaken. Att en person tar skinka på mackan i stället för ost som överenskommet kan bero på såväl bris tande uppmärksamhet vid instruktionen som ett plötsligt infall. När personen fastnar eller gör fel ger arbetsterapeuten ledtrådar till hur det går att ta sig vidare. Beroende på hur specifika ledtrådar som ”Nyckeln är att få fram vilken insikt om problem som finns. Det är nummer ett.” krävs går det att avgöra hur medveten personen är om sina problem och vilken förmåga hen har att använda olika typer av strategier. – Nyckeln är att få fram vilken insikt om problem som finns. Det är nummer ett. Sedan handlar det om vilken typ av fel som görs och om man kan benämna det som uppmärksamhet, informationsbearbetning och så vidare.

Sedan början av 1980-talet har Ann Björkdahl arbetat med hjärnskaderehabilitering och för drygt tio år sedan skrev hon boken Kognitiv

rehabilitering . Nu har hon precis kommit med uppföljaren Praktisk tillämpning inom

kognitiv rehabilitering som foku serar på interventioner. Men för att kunna välja rätt intervention krävs en bra bedömning och enligt Ann Björkdahl är observation i aktivitet grunden för det. – Det finns inga instrument eller tester

som egentligen kan spegla alla tre aspekterna av den kognitiva nedsättningen. Och de som finns säger väldigt lite om graden av problemet eller hur det yttrar sig i verkligheten – och om vad man ska göra. Hon konstaterar att till exempel ett screening instrument som MoCA-test tydliggör att det finns problem, men att det är svårt att omsätta resultatet praktiskt, för att till exempel göra en adekvat vård planering eller välja lämpliga interventioner. Och tillägger att även om ett test visar på nedsatt exeku tiv funktion behöver inte det vara hela sanningen. Dålig uppmärksamhet kan vara boven. – Har du dålig uppmärksamhet hör du kanske inte riktigt frågan eller tar inte in hur du ska göra upp giften enligt instruktionen. Har du mycket nedsatt uppmärksamhet kan du få fel på alla uppgifter. I stället förespråkar hon att man bedömer kogni tivt fungerande genom observation i aktivitet, med tillägg av dynamisk bedömning för att få svar kring

Graden av medvetenhet, eller insikt, avgör vilka interventioner som är aktuella. En person kan ha insikt om sina minnesproblem, men kopplar inte svårigheterna i vardagen till den kogni tiva nedsättningen utan söker andra för klaringar. Resultatet blir att hen inte kan eller vill kompensera för nedsättningen själv, och då behöver någon annan hjälpa till. En annan person har förmågan att koppla ihop när det blir tokigt i var dagen med sina minnesproblem, men

16

KRÖNIKA: KOGNITION

En insikt jag helst sluppit D et är inte lätt att sätta sig in i någon annans situation. Efter att jag skrev om Catarina Ahl qvist och synnedsättning (nr 6/24) ville jag försöka förstå. Jag satte på mig en ögonbindel och kokade kaffe – och in såg att det är bra att lukta innan man häller mjölk (läs: nyponsoppa) i koppen. Inför intervjun om stillasittande med Joakim Niklasson (nr 1/25) satt jag vid datorn hela dagen, men det är ändå

först när det väl händer. Då behövs stöd för att kom pensera i tid, exempelvis i form av en generell stra tegi så att man inte behöver ta ställning till om den behövs eller inte. Det kan vara att alltid skriva en inköpslista, oavsett om det är tre eller 17 saker. En tredje person har själv förmågan att avgöra om det behövs en anpassning innan en aktivitet, bero ende på hur komplex och utmanande den är. Per sonen kan i så fall vara hjälpt av stöd och idéer kring hur strategierna och anpassningen ska utformas. Ann Björkdahl tillägger att en person kan ha be tydligt mildare problem än kvinnan i det inledande exemplet och ändå uppleva påtagliga svårigheter i vardagen. – Har du brister i uppmärksamhet, som gör att du inte uppmärksammar all information, kommer du få svårt att få ihop uppgifter trots att du egentligen har förmågan. Du har helt enkelt inte tillräckligt med information för att kunna dra rätt slutsatser. Men om personen har insikt om den bristande uppmärksamheten går det att utforma strategier och även att diskutera i vilka situationer det kan uppstå problem. Eftersom det är så viktigt att få klarhet i graden av insikt understryker Ann Björkdal vikten av observationer i aktivitet. Hon har full förståelse för att det är pressat ute i verksamheterna, hon arbetar själv kliniskt, men tycker att det är viktigt att arbetsterapeuter står upp för att det krävs både tid och praktiska möjligheter, oavsett om det hand lar om tillgång till träningskök eller möjlighet att göra hembesök. – Det handlar verkligen om att tro på våra metoder. Det kan också komma beställningar ifrån läkare på att göra ett screeningtest. Då måste vi vara starka och kunna säga att vi gör en observation i aktivitet i stället, för det ger mer för planeringen framåt. Det är

skrämmande att de äldre i hans mät ningar slog mig i antalet steg. Följdriktigt, inför det här numret av tidningen, som har temat Kognition, passade jag på att falla, slå i skallen och få en hjärnskakning. Det var inte ett självvalt fall, och pre cis som i exemplen ovan kan jag inte på stå att jag nu förstår. Jag vet inte hur det är att leva med en förvärvad hjärnskada, men en liten inblick i kognitiva svårig heter har jag ändå fått: Yrsel, ”Yrsel, illamående, trötthet – allt var trögflytande.”

illamående, trötthet – allt var trögflytande (nypon soppan igen?). Men jag hade tur. Det har blivit klart bättre och röntgen visade ingenting … eller åtminstone ingen hjärn skada.

jätteviktigt att vi talar om att vi behöver de här arenorna för att kunna göra våra bedömningar. kk

PONTUS WIKHOLM reporter & redigerare

17

TEMA: KOGNITION

Men när bedömningen väl är gjord, hur väljer man intervention? I sin nya bok lyfter Ann Björkdahl fram olika evidensbaserade interventioner och sät ter in dem i en svensk kontext. Utgångspunkten vid interventionsvalet är: graden av insikt, inlärnings förmåga, typ av kognitiv nedsättning och svårig hetsgraden på nedsättningen. Målen för rehabilitering behöver alltid utgå från personen, vad den vill och behöver göra i sin vardag. Men samtidigt finns det en ekonomisk verklighet att förhålla sig till. – Kan vi göra en liten insats som gör att man kan klä på sig själv behöver inte hemtjänsten komma på morgonen. Utan de kommer bara var tredje dag och hjälper till med duschning. Då har man ju vunnit även i ekonomi. Hon fortsätter: – Ibland kan det bli lite konflikt.

där man i stället för att öka svårighetsgraden i en aktivitet fokuserar på att kunna använda samma strategi i olika sammanhang. Det kan vara att först använda en checklista för att få med sex ingredien ser i en grönsallad, för att sedan göra en fruktsallad med sex frukter. – Nästa aktivitet kan vara att packa en väska med sex saker. Det är helt annorlunda än att göra sallad. Men själva grejen, att få med alla saker man behöver, är den samma och stödet som används en checklista. Slutligen kanske det handlar om att göra sex olika ärenden på stan. Ann Björkdahl säger att en av de stora utmaningarna när det gäller kognitiv rehabilitering är vem som ska genomföra interventionerna. Vårdtiderna inom slu tenvården är korta och såväl den öppna specialist vården som primärvården har begränsade resurser.

”Har personen medvetenhet om sina problem handlar det alltid om strategier.”

Patienten skulle kanske hellre kunna ha trevligt under dagen och klara att vara ute på internet, svara på mejl eller vara med i någon community än att lägga sin kraft på att klä på sig.

Dessutom måste alla överrapporteringar fungera. Hon har inget svar på frågan, men tror att arbets terapeuter måste bli tydligare med att det behövs tid och resurser för såväl observationer i aktivitet som för interventioner. Det kan vara en viktig investe ring för samhället och personens livskvalitet. – Vi behöver nog vara lite mer på barri kaderna.

Ett sätt att underlätta valet av intervention är att använda ett generellt beslutsträd, ursprungligen framtaget av amerikanska forskare. I boken åter finns också specifika beslutsträd, eller flödes

scheman, för val av inter vention vid olika typer av kognitiva nedsättningar. Därtill presenteras ett stort antal användbara och evidensbaserade interventioner. – Har personen med vetenhet om sina pro blem handlar det alltid om strategier. För strategier gör att man

Hon hoppas att arbetsterapeuter ska kunna använda boken nästan som en manual för kognitiv rehabilitering, men poängterar att det också krävs såväl utbildning som övning. Avslutningsvis tycker hon att även den som inte jobbar med kognitiv reha bilitering har nytta av att läsa boken: Hur lätt kan personen jag möter ta till sig instruktioner, komma ihåg dem – och har hen förmågan att genomföra eventuella övning ar? Klarar hen att delta i en gruppaktivitet? Kommer orto sen bara att ligga oanvänd? – Kognitionen spelar alltid roll. Man behöver ha med den i all rehabilitering. ¶

kan bli mer obero ende i många olika situationer. I boken går Ann Björkdahl även igenom olika peda gogiska metoder, bland annat multi context approach

18

Anpassade tester funkar oavsett språk Text: Anki Wenster Foto: André de Loisted

I ett mångkulturellt samhälle behövs bedömningsinstrument som fungerar oavsett språk och kulturell bakgrund. Arbetsterapeuten Sara Svensson jobbar i primärvården i Malmö och använder tester vid kognitiva bedöm ningar som fungerar både för inrikes- och utrikesfödda personer. kk

När Sara Svensson använder tolk är hon uppmärksam på nyanser i samtalet och att tolken förmedlar hela resan fram till svaret, som tveksamheter, svarslatens och hur personen formulerar ord och resonerar med sig själv.

TEMA: KOGNITION

”Observation och aktivitetsutförande kan väga tyngre än antalet poäng på testerna.”

ara Svensson plockar ihop underlag och lägger i mappen inför hembesö ket. Hon är arbetsterapeut på Fosietorps vårdcentral i södra Malmö och gör minst två kognitiva bedömningar i veckan. Sedan drygt ett år använder hon RUDAS-S ( The Rowland Universal Dementia Assessment Scale, svensk version ) vid kognitiva bedömningar. Testet fungerar oavsett språk, kultur, och utbildningsbakgrund och går för hållandevis snabbt att genomföra. När hon började använda RUDAS som bedömningsinstrument var den spontana känslan att personerna slapp nade av, situationen avdramatiserades. Eftersom hon inte ställer direkta kon trollfrågor uppfattades inte heller be dömningen som en testsituation. – Jag inleder med att personen får upprepa varor på en inköpslista. Testet ger en bred bedömning och är lätt att tolka och undviker fel vid översättning ar, exempelvis innehåller det inte verb som behöver förklaras med flera ord på modersmålet. Hon använder RUDAS vid de flesta kognitiva bedömningar oavsett om per sonen är inrikes- eller utrikesfödd. Det

händer också att hon gör andra val av kog nitiva tester. I samband med att RUDAS infördes gick hon en kurs via Kog nition och migration-­

enheten i Malmö. Hon har även fått utbildning i Multi cultural cognitive examination , MCE-S. Det är ett ”paket” som testar minnesfunktion, språkförmåga och visuospatial förmåga där förutom RUDAS tre tilläggstester ingår. Fördelarna med att göra kognitiva tester hemma hos personerna är många, säger hon. – Jag väger in de små detaljerna i be dömningen. Det handlar alltid om en samlad bedömning av hela situationen. Testerna och att observera, både perso nen och miljön och lyssna in vad som sägs och kanske inte stämmer överens med hemmiljön. Hon tittar på exekutiva funktioner, perception, uppmärksamhet, kommu nikation och interagerande. Oftast är det bra att ha med anhöriga vid anamnesen som kan bekräfta att det som sägs stämmer, säger hon.

Sara Svensson behöver ingen tolk på hembesöket hos 86-åriga Susanne, hennes svenska är alldeles utmärkt.

– För att få en demensdiagnos krävs att personen sviktar aktivitetsmässigt. Observation och aktivitetsutförande kan väga tyngre än antalet poäng på testerna. Det är en fördel att följa personer under en längre tid, påpekar hon. Hon tittar i sina anteckningar och konsta terar att i det här fallet hade tidigare bedömning inte visat på kognitiv svikt,

20

En rollator för utomhusbruk är placerad vid dörren – Jag bäddar själv, långsamt och för siktigt i mitt tempo och lagar alltid mat mitt på dagen. Hon berättar spontant, det blir en fyllig anamnes och Sara Svensson be höver bara ställa någon enstaka följd fråga för att kontrollera tidsorientering en. Hon får också reda på att Susanne fortfarande betalar sina räkningar själv och åker buss.

son när vi passerar flervåningshusen som till stor del är byggda på 1960-talet. Hissen stannar på åttonde våningen. Susanne, som egentligen heter något annat, öppnar och välkomnar. Sara Svensson är väntad och hon kan bocka av den första punkten. Susanne har fyllt 86 år och tycker var dagen fungerar bra. Hon har lite hjälp med städ, tvätt och till viss del inköp, men vill helst sköta handlingen själv.

men en nära anhörig har signalerat att det skett en förändring de senaste månaderna och bett om en ny bedöm ning som personen tackat ja till. I dag behövs ingen minnestolk – en tolk som fått utbildning i kognitiv svikt, demens sjukdomar och hur en kognitiv bedöm ning genomförs – eftersom personen talar bra svenska. Fosietorps vårdcentral ligger i Söder kullaområdet där många utrikesfödda kommer från Balkan, säger Sara Svens

kk

21

TEMA: KOGNITION

ber henne handla bröd och tio clemen tiner. Susanne slår sig ner i skinnfåtöljen och Sara Svensson placerar sig i soffan strax intill och tar fram testunderlaget. Hon förklarar att de ska gå och handla och nämner fyra varor som Susanne ska komma ihåg till senare, och hon får upprepa inköpslistan tre gånger. I lugnt tempo genomförs testerna. Att rita av en kub – som är en utmaning för många – klaras av galant. Sara visar upp teckningen. De fortsätter med övriga återge bilder och därefter Supermarket Fluency och Clock Reading Test . Nu återvänder vi till bilderna och vilka du kommer ihåg, säger Sara. – Menar du hus, bil och flygplan? – Ja, bekräftar Sara, fortsätt du. Recall of Pictures Test avslutas och Sara bekräftar att det gått ”jättebra”. Strax därefter ringer det på dörren igen. Susanne tar emot påsen med clemen tiner och väger den tveksamt i handen. Nej, det är inte tio clementiner, säger hon. Det visar sig vara fem. Men, nu är det dags för en sen lunch och hon plockar fram en förpackning med kött bullar ur kylen, och konstaterar att de deltester i MCE-S: Recall of Pictures Test , att namnge och

Susanne berättar hur hon som 18-åring kom till Sverige 1957 i sam band med Ungernrevolten. Hon ger en livlig beskrivning av resan tillsammans

med pojkvännen på en 125 kubiks motorcykel: ”Vi hade skinnmössor och glasögon och en liten koffert där bak”. Ungerskan håller hon vid liv fort

Sara Svenssons bedömning av kognitiv svikt är klar. Susanne klarade av testerna galant.

farande. Hon skrattar och pekar in till sovrummet där datorn skymtar på skrivbordet. – Det är en sån glyttig sak, men jag är på Facebook på eftermiddagarna och pratar med mina väninnor i Ungern. Dörrklockan ringer och en personal från hemtjänsten dyker upp. Susanne

Fyra deltester i multikulturellt kognitivt testpaket k Multicultural Cognitive

ningsbakgrund än andra vanligt förekommande test. Testet är validerat i Sverige 2024. MCE-S, svensk version fungerar både för inrikes- och ut rikesfödda. Det är pålit

ligt för att bedöma kognitiv sjukdom, en kelt att genomföra och fungerar väl när man använder tolk. k MCE-S omfattar fyra deltester: Rowland

Examination (MCE) är ett basalt kognitivt test framtaget i Danmark 2019 som har visat sig vara mindre påverkat av språk, kultur och utbild

22