Arbetsterapeuten-3-2020

TEMA: CORONA

Malin Einarsson blev sjuk den 15 april. Sex dagar tidigare hade hon arbetat med en patient som senare visade sig ha covid-19. Den 12 maj är första dagen hon kan börja jobba igen – hemifrån.

Hon fortsätter: – Det känns skit om hela min familj blir smittad för att jag har gått in och arbetat utan skyddskläder. Av förklarliga skäl vet hon inte vid den här tidpunkten om hon verkligen har covid 19 och vem som i så fall har smittat henne, men alla symtom stämmer och de bröt ut fem dagar efter skärtorsdagen. När vi pratas vid är hon trots allt vid ganska gott mod, alvedonen har kickat in. – I natt när jag vaknade hade jag döds ångest. Tänk om jag smittat min man, mina barn – eller någon patient i går. Tänk om någon dör? Hon vacklar fram och tillbaka. Tankar på att bli allvarligt sjuk blandas med att det nog ska gå bra ändå. Hon tillhör ju ingen riskgrupp. Men sonen har astma. Och så där håller det på. Trots sjukdomen tycker Malin att det har varit värdefullt att vara på avdelningen. Att hon lärt sig mycket, men också insik ten att hon skulle kunna bidra mycket mer som arbetsterapeut i stället för att gå in som assisterande uska. – Alla patienter borde bedömas kring

vad de klarar, många blir passiviserade i onödan. Vissa är förstås väldigt sjuka, men jag upplever att många får mer hjälp än vad de faktiskt behöver. Som exempel nämner hon att mat ser veras i sängen i stället för att personen får sitta upp i en fåtölj. Eller att patienter skulle kunna komma upp och röra på sig ”Tänk om jag smittat min man, mina barn – eller någon patient i går. Tänk om någon dör?” mer om de fick tillgång till rollator eller rullstol. Inför utskrivning ser hon också ett behov av att göra kognitionsbedöm ningar och ta reda på mer om hemför hållandena. Kanske skulle viss enklare träning med arbetsterapeut och fysio terapeut direkt på avdelningen kunna minska behovet av hemtjänst eller före bygga att personen snabbt är tillbaka på sjukhuset. Det skulle vara värdefullt ur många aspekter, både för den enskilde och kommunen – och inte minst med

tanke på att minska riskerna för smitt spridning. När den nuvarande krisen är över skulle hon gärna dra igång ett projekt kring hur arbetsterapeuternas roll på avdelningarna kan stärkas. Hennes bild är att arbetstera peuterna som i dag jobbar i slutenvården inte har möjlighet att jobba på det sättet mot ”vanliga” vårdavdelningar. Att de snarare är konsulter vid behov än en i teamet. Malin reagerade också på att det fanns så lite sysselsättning för patienterna. Inte ens vecko och korsordstidningar eller enk lare spel i dagrummet – och de var inte bortplockade på grund att smittrisken. – Vanligtvis kommer ju anhöriga med tidningar och liknande, men nu är det besöksförbud. Det var en kick att upptäcka att hon kan ta news parametrar själv. Fast hon fick skri va upp värdena på en lapp och ge till sin handledare som förde in dem i Take Care, eftersom hon inte fått behörighet till av delningsjournalen. Bristen på journal behörighet gjorde också att hon inte kun de läsa in sig ordentligt på patienternas

32