Arbetsterapeuten-3-2020

om 3 KOLL PÅ

samverkan

korta

Forum för dialog Samverkan ersätter vissa av de förhandlingar som arbetsgivaren är skyldig att hålla enligt MBL. Samverkansgrupper finns ofta på flera nivåer hos en arbetsgivare. Hur samverkan ska gå till, och se ut, regleras ofta i lokala samver kansavtal. Saknas avtal gäller för handlingar enligt MBL. Ibland samarbetar Sveriges Arbetstera peuter med andra Sacoförbund som utser representanter till sam verkansgrupperna. Grupperna är ett kontinuerligt forum för dialog.

Varför samverkan? Målet med samverkan är att för söka nå enighet i en fråga innan beslut fattas. Arbetsmiljöfrågor integreras med medbestämman de- och verksamhetsfrågor. Det ger möjlighet till inflytande både vid enstaka beslut som organisa tionsförändringar, men även när det gäller den löpande verksam heten och arbetsmiljön. I samver kan diskuteras hela verksamhet ens hälsa och arbetsmiljö konti nuerligt, till skillnad från förhand lingar i specifika frågor.

Sista ordet När samverkan har avslutats är det arbetsgivaren som fattar be slut i frågan. Fackliga organisatio ner har dock möjlighet att för bundsspecifikt begära en central förhandling om man är oenig i en fråga. Då måste arbetsgivaren vänta med att verkställa sitt beslut tills den centrala förhandlingen är avslutad. I samverkan diskuteras och förhandlas inga individfrågor, inte heller uppsägningar eller kol lektivavtal. Dessa förhandlingar sker med respektive förbund.

Maria är inte rädd för att säga vad hon tycker

Som lokalt ombud på psykiatriska kliniken i Skellefteå är Maria Larsson arbetsterapeuternas röst i samverkan. Det ger stora möjligheter att på verka verksamheten.

ner på. Du får en ställning och kan påverka arbetsterapeuter nas vardag och arbetsområden mycket. Och jag kan föra fram vad arbetstera peuterna gör. En av huvudfrå

het – hon har jobbat där sedan 1988. – Jag frågar och är det något jag inte ska lägga mig i så får jag ju veta det, säger hon med ett skratt. Hon fortsätter: – Vad är det värsta som kan

När arbetsterapeuterna på psykiatriska kliniken i Skellef teå, Region Västerbotten, för två år sedan skulle utse en repre sentant till verksamhetens sam verkansgrupp stod inte de frivil liga på rad. Men Maria Larsson var sugen på en ny utmaning. Sveriges Arbetsterapeuters ut skott för psykisk hälsa, där hon suttit i många år, hade precis avvecklats. Och på den vägen är det, hon är numera såväl lokalt ombud som skyddsombud för klinikens fem arbetsterapeuter. – Jag är inte rädd för att säga vad jag tycker, och inte ängslig av mig. Men jag är fortfarande ny, och än så länge inte tillräck

ligt bra på det här. Jag kan för lite om lagar och förordningar, eftersom jag inte gått tillräck ligt med utbildningar ännu. Men jag har folk ikring jag kan fråga. En av livlinorna är Anita Da vidsson, Akademikerförbundet SSR:s representant i samverkan, med många års facklig erfaren het. En annan är Kicki Hultman, lokal ombudsman i Västerbot ten och 1:e vice ordförande i Sveriges Arbetsterapeuter. Dessutom är Maria Larsson inte rädd för att vara nybörjare. Hon kompenserar det med djup kunskap om klinikens verksam

gorna är att jobba för ytterligare en arbetsterapeut tjänst. Kliniken är

hända? Du måste ges möjlighet att få göra fel, att få vara ny.

T

A

V

R I

P

:

O

uppdelad i tre mot tagningar, mottagning 1

T

O

F

och 2 har två arbetsterapeuter vardera medan mottagningen för unga vuxna bara har en. – Det är otroligt långa köer till arbetsterapi. Unga vuxna har haft över 40 stycken i kö och vi håller inte vårdgarantin. Vi job bar systematiskt med att rap portera avvikelser, och betonar belastningen.

Trots sin långa yrkeserfarenhet är hon lite överraskad över hur mycket inflytande medarbetar na har genom samverkan och att hon som lokalfacklig även får delta i verksamhetsplane ringen. – Det är en maktmetod som jag gillar, som man inte kan slå

46