Arbetsterapeuten-3-2022

om 3 KOLL PÅ

etiska dilemman

korta

Etikrond Etikronder är en strukturerad metod för att på ett systematiskt sätt tala om etiska dilemman. Ronderna görs med fördel i blan dade grupper, så att alla professi oner hörs. Tanken är inte att gruppen ska komma till konsen sus utan det handlar om att be lysa det etiska dilemmat ur flera olika synvinklar. Men i klinisk verksamhet bör man efter diskus sionen landa i ett handlings alternativ eller förhållningssätt.

Problemet En etikrond inleds med informa tion om syftet, och vilka ”regler” som gäller. Sedan presenteras fallet och deltagarna ställer kom pletterande frågor. Därefter bely ser man upplevelsen av den etiskt svåra situationen ytterligare, så att alla får en gemensam bild. Sedan gäller det att identifiera det etiska problemet: Vilka värden och etis ka principer (autonomi, viljan att göra gott, inte skada …) som kommer i konflikt med varandra?

Lösningen När problemet har preciserats är det dags att försöka komma fram till en lösning som man kan prö va. Vilka olika handlingsalternativ finns? Diskussionen avslutas med en kort konklusion om vad grup pen enats om och hur man kan fortsätta reflektera. Om det finns tid är det bra att utvärdera hur mötet gick: Kom alla till tals och kände sig respekterade? Har diskussionen motsvarat förvänt ningarna?

Etiska dilemman kräver utrymme för reflektion

Att arbeta inom hälso- och sjukvården är att verka i en yrkesvardag med många etiska dimensioner. Sveriges Arbetsterapeuters etiska råd samtalar om dilemman som kan dyka upp.

Det sätter ljuset på en annan vanlig orsak till etiska dilem man för arbetsterapeuter, fram för allt i kommunerna: att insat ser görs inom olika lagrum. En del inom Hälso- och sjukvårds lagen och annat inom Social tjänstlagen. Pressade scheman, pinnjakt, omfattande krav på

arbetsterapeut, assistenter och personen som ska ha hjälp medlet ha olika målsättningar och önskemål. Och i skärnings punkten kan det krocka. Men det kan också handla om närstående som har en annan uppfattning om anhörigas för måga än vårdpersonalen. Extra

Personen vill en sak. En an hörig en annan. Omvårdnads personalen har en syn på läget. Du som arbetsterapeut en an nan. Ibland är det lätt, ibland betydligt svårare att prioritera och fatta beslut. Men hur gör man för att navi gera i etiskt utmanande situa tioner? Tidskriften samtalade med Ann-Charlotte Kassberg, Britta Kvist-Sjödin, Maria Ran ner och Gunilla Rehn i Sveriges Arbetsterapeuters etiska råd. Snabbt utkristalliserar sig några gemensamma nämnare för när etiska dilemman uppstår i ar betsterapeuters vardag. Ofta handlar det om att olika aktörer

har olika syn- och förhållnings sätt – och olika uppdrag. – Där arbetsterapeuter foku serar på aktivitet har sjuksköter skorna ett om vårdnadsper spektiv och baspersonalen ser mer till grundläggande behov, säger etiska rådets ordförande Ann-Charlotte Kassberg, som jobbar i Luleå kommun. Britta Kvist-Sjödin, Hjälp medel Västernorrland, exempli fierar med att i en utprovnings situation kan förskrivande

dokumentation och krånglande it-system ska par också etiska dilemman – att man helt enkelt inte hinner göra

”Det är en facklig och politisk fråga. Medarbetare inom kommuner och regioner far illa av den många gånger underfinansierade verksamheten.”

ett så bra jobb som man skulle vilja, och ibland inte ens arbeta patientsäkert. Rådet lyfter också etisk stress under pandemin. De är rörande överens om att tid för reflektion är absolut nöd vändigt för att kunna hantera

svårt blir det när närstående inte bor på samma ort. – Det är vanligt att anhöriga ser behov av mer aktivering, men personen kanske inte har hemtjänstbeslut för exempelvis utevistelse, säger Ann-Charlotte Kassberg.

46