Arbetsterapeuten-3-2024

TEMA: FLER

”Vad kan

– Många har kommit en bit i yrkeslivet när de söker till arbetsterapeutprogrammet och då tror jag att det blir extra attraktivt att veta att det finns goda förutsätt ningar att få jobb, säger Christina Lundqvist och tilläg ger att det är viktigt att öka kännedomen om yrket

bland allmänheten, men även hos övriga professioner inom hälso- och sjukvården.

Välfärdens befintliga medarbetare är nyckeln för att klara kompetens försörjningen. Det kräver att fler får, kan och vill arbeta

Trots det ökade intresset är prognosen för de kommande fem till tio åren att det kom

mer vara fortsatt brist. De senas te åren har det tillkommit ungefär 400 legitimerade arbetsterapeuter år ligen, men det räcker inte för att kom

heltid, men också längre upp i åldrarna, säger Bodil Umegård på SKR.

pensera för pensionsavgångar och ökad efterfrågan på arbetsterapi.

Arbetsterapeuter är på intet sätt den enda yrkesgrupp det kommer att råda brist på framöver. Tvärt om står välfärden inför en enorm kompentensutmaning, inte minst med tanke på att antalet 80-plussa re kommer att öka kraftigt. Den senaste personalprognosen från arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, visar att den åldrande befolkningen gör att antalet anställda behöver öka med cirka 9 000 år ligen fram till 2031, om inget annat föränd ras. Det är främst inom äldreomsorgen som behoven ökar, men också inom hälso- och sjukvård. Samtidigt ökar antalet i arbetsför ålder inte tillräckligt. – Den största utmaningen för välfärdens kompetensförsörjning är bristen på arbets kraft och att den kommer att tillta, säger Bodil Umegård, sektionschef på SKR:s av delning för arbetsgivarpolitik, och tillägger att i sex av tio kommuner kommer andelen personer i arbetsför ålder till och med att minska. Konkurrensen om arbetskraften kommer att bli hård, många branscher slåss om per sonalen. Det kommer inte att räcka med att utbilda fler. – Den största möjligheten är den befintli ga personalen. Bodil Umegård lyfter fram flera olika strategier, bland annat goda möjligheter

Fler utbildningsplatser och högre genomströmning är en del av lös ningen, men enligt Christina Lund qvist handlar det också om att arbets terapeuter ska vilja, och orka, arbeta högre upp i åldrarna. – Arbetsgivarna har ett stort ansvar för att skapa goda arbetsmiljöer, så att arbetstera peuter kan jobba utifrån hela sin palett av insatser. En annan aspekt är att se över hur arbets terapeuters kompetens kan användas på bästa sätt inom hälso- och sjukvården. Finns det arbetsuppgifter som andra professioner kan göra i stället, för att avlasta arbetstera peuter? – Behovet av stödpersonal till arbetstera

”Arbetsgivarna har ett stort ansvar för att skapa goda arbetsmiljöer.” F O T O : P O N T U S W I K H O L M

CHRISTINA LUNDQVIST

peuter har ökat kraftigt och i många verksamheter tittar man på nya former av arbetsväxling. Det är en fråga som vi på förbundet ser närmare på, för att kunna ge tydlig are vägledning i hur det kan genomföras på ett bra sätt. Digitaliseringen är ett annat område som kan frigöra tid för arbetsterapeuter, till exempel vid snabba uppfölj ningar eller digitala hembesök. Sammantaget kommer det att krävas fortsatt idogt arbete från flera olika håll för att fylla behovet. En antagningsomgång med många sökande gör ingen sommar, men Christina Lundqvist är hoppfull: – Att antalet sökande till arbetsterapeutprogrammen har vänt uppåt visar att det faktiskt är påverkbart, att det går att åstadkomma en förändring. Nu behöver vi hålla i det goda arbetet! ¶

18