Arbetsterapeuten-3-2025

#3 2025

ARBETSTERAPEUTER

ARBETSTERAPIFORUM k Allt (nästan)

från årets konferens

k KARRIÄR

Alla rätt men ändå helt fel

k OMSTART

Sthlmskretsen kör igång igen

”Så här kan vi inte ha det” Professor Susanne Iwarsson jobbar för ett åldrandevänligt samhälle

k EN DAG PÅ JOBBET

IDA KÅHLIN TRÄFFADE SOCIALTJÄNSTMINISTERN

Etac Alto En kompakt, eldriven mobil dusch- och toalettstol För användaren innebär Alto en mer självständig och värdig omsorgsupplevelse. Basala rutiner som att sköta sin hygien, justera höjd och tilta stolen efter behov ger en ökad komfort och delaktighet i vardagen.

Med Alto kan fler bo kvar längre i sitt eget hem och behovet av omfattande bostadsanpassningar minskas.

Vill du veta mer? Skanna QR koden.

0371-58 73 00

info@etac.com

www.etac.se

För mer info, kontakta oss eller besök vår hemsida:

katja alexanderson Chefredaktör

#3 2025

FOTO: NICKLAS THEGERSTRÖM

Dela med sig, eller snåla?

”Vår kompetens är en superkraft som vårt sam hälle behöver.” s 16

Den kanske mest fantastiska egenskapen med kunskap är att den inte blir mindre av att delas. Utan tvärtom större. När vi utbyter erfarenheter och information är alla vinnare – vi växer, får nya idéer om hur saker kan göras och både människor och verksamheter utvecklas. Så kunskapsgenerös är ett av mina favoritord, tjuvhålla på info däremot … Och Arbetsterapiforum i början av maj var en väldigt generös tillställning. Arbetsterapeu ter från hela landet möttes på plats i kontot. Det minglades, lyssnades, presenterades, heja des på gamla bekanta och gjordes nya bekantskaper – och mumsades en och annan godis i montrarna. För egen del fick jag massor med uppslag till artiklar och reportage – konferensen är en oöverträffad källa för att fylla tidningen med spännande innehåll. I det här numret gör vi nedslag i det omfattande pro grammet på Arbetsterapiforum . Vi skriver bland annat om varför arbetsterapeuter borde vara en givna inom sömnområdet , vård mitt i vardagen på särskilt boende, om utformningen av städer när värmeböljor blir allt vanligare, rehabilitering för personer med postcovid och hur fotostödda samtal kan förbättra måendet vid stressrelaterad ohälsa. Och så rapporterar vi förstås från invigningen. Dessutom följer vi med förbundsordförande Ida Kåhlin en dag på jobbet – med allt från studiebesök tillsammans med socialtjänstministern till kvällsmöte med medlemmar i Västerbottenkretsen. Du möter också professor Susanne Iwarsson som efter en lång forskar karriär nu har börjat sakta ner, lite, inför pensionen om två år. Och som vanligt nyheter, bok- och apptips och en hel del annat. Trevlig läsning och glad sommar! Vi syns i höst! ”Kunskapsgenerös är ett av mina favoritord.” Stockholm och fyll de på kompetens

5 Ordföranden

Vi står upp för den akademiska friheten

6 Aktuellt 8 Porträttet

Full fart med Susanne Iwarsson

14 Hallå där!

Elisabeth Argentzell 16 Tema: Arbetsterapiforum Invigning med tjo och tjim

Sömn – javisst! Postervinnaren

Koll på leg itimationen s 46

När vård & vardag möts Covid spökar fortfarande Plåta, prata – må bättre

41 Appspalten

36 Nya böcker

Fokus på adhd

… om konsten att låta bli

42 Reportage

37 Krönikan

En dag med Ida Kåhlin

Tala för dig själv

48 Förbundsnytt

38 Karriär

Nystart i Stockholm

Rätt enligt alla regler – men ändå fel resultat

50 Kalendarium

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Victoria Pettersson victoria.pettersson@mediakraft.se 073 511 81 79 TS-kontrollerad upplaga: 10 500 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: André de Loisted

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

Trapphiss snabbt och enkelt!

FORTSÄTTNINGSKURS

Äntligen kurs i PRPP – The Intervention!

Egna montörer och säljare i hela Sverige

Perceive, Recall, Plan, Perform (PRPP) – The Inter vention Course är en fortsättningskurs för dig som har gått kursen PRPP – The Assessment Course . Det är grundarna av PRPP, Dr. Christine Chapparo och Dr. Judy Ranka från Australien, som håller i kursen fysiskt på kansliet i Nacka, Stockholm. Kursen ges på engelska den 6–10 oktober. Läs mer och anmäl dig senast den 20 juni.

Som medlem betalar du bara halva priset på Akademins litteratur och kurser och prioriteras alltid vid kursantagning.

Göteborg Stockholm Sundsvall 031-442250 054-2033422 0510-301302 040-6021611 08-212250 060-125912 Karlstad Lidköping Malmö

Utlysning! Forskningsmedel för demensforskning 2025

Demensfonden vill med denna utlysning öka kunskapen om demenssjukdomar och förbättra livskvaliteten för personer som lever med dessa sjukdomar samt deras närstående. Utlysningen prioriterar fyra riktade satsningar: Forskning kring Lewy body sjukdom, Forskning för implementering av stöd efter diagnos för individen och anhöriga, Forskning om förebyggande och rehabiliterande insatser under hela sjukdomsförloppet, samt Forskning med fokus på demenssjukdomar hos kvinnor – risk- och friskfaktorer.

Ansökningsperioden för 2025 pågår från den 19/6 till 15/9. Läs mer och ansök på demensfonden.se

4

ORDFÖRANDEN

Vi står upp för den akademiska friheten ”Vetenskap som inte passar den ideologiska linjen, särskilt forskning kopplad till social rättvisa och olika mångfaldskategorier, riskerar att marginaliseras eller helt förbises.”

I början av maj genomfördes Arbetsterapiforum i Stockholm. Under två heldagar gavs möjlig het att ta del av och diskutera den senaste forskningen och utvecklingen inom arbets terapi. Mångfalden bland de projekt som pre senterades var stor, men en övervägande del berörde frågor som utanförskap och inskränkningar, men också personcentrering, delaktighet och aktivitets rättvisa. Sammanfattningsvis - en blandning av per spektiv som är viktiga för vår profession. Den akademiska friheten – rätten för forskare, lära re och studenter att fritt undersöka, ifrågasätta och kritisera – är en grundförutsättning för vetenskaplig utveckling och för demokrati. I vår omvärld ser vi nu tyvärr exempel på hur denna frihet är under kraftigt hot, inte minst i Trump-administrationens USA. Attacker mot vetenskap, läroplaner och universite tens självständighet får just nu djupgående effekter. Vetenskap som inte passar den ideologiska linjen, särskilt forskning kopplad till social rättvisa och olika mångfaldskategorier, riskerar att marginaliseras eller helt förbises. Arbetsterapi – ett tvärvetenskapligt kunskapsfält som rör sig i skärningspunkten mellan medicin, psy kologi, samhällsvetenskap och pedagogik – påverkas direkt av detta. Forskning om tillgång till rehabili tering och habilitering för marginaliserade grupper, stöd för psykisk hälsa i segregerade områden eller hur strukturell rasism påverkar människors vardagsliv, är ju avgörande för utvecklingen av jämlika och evi densbaserade arbetsterapeutiska insatser. När poli tisk styrning lägger lock på denna typ av teman, tystas viktiga perspektiv, perspektiv som vi behöver för att kunna bedriva arbetsterapi i enlighet med vår etiska kod. Ett exempel är de lagar i flera amerikanska delstater som förbjuder eller begränsar undervisning om sys tematisk rasism och könsidentitet. Denna typ av politik ger direkta konsekvenser för utbildningen av framtidens medarbetare. Hur ska yrkesverksamma

arbetsterapeuter kunna förstå och möta människor från olika livsvillkor, om forskningen om deras be hov censureras? Arbetsterapi är ett förhållandevis litet ämnesområde som i stor utsträckning kräver internationella sam arbeten när det gäller såväl ny litteratur som forsk ning. Vad blir nästa steg? Kommer arbetsterapeutisk litteratur att censureras? Kommer det lagar och rikt linjer som styr vilken typ av studier som får publicer as i vetenskapliga tidskrifter som har sina säten i vissa länder? Kommer forskande arbetsterapeuter att upp manas att endast samverka med kollegor från vissa länder? Kommer den politiska styrningen av forsk ningsmedel skapa en snedvridning där ”neutrala” eller biomedicinskt inriktade studier prioriteras och humanistiska och samhällsorienterade studier pres sas undan. Vad händer då med den helhetssyn

som är så central för vår profession? Att försvara akademisk frihet är inte en fråga enbart för våra universitet och lärosäten. Det handlar om vår professions utveckling och framtid. Vi i Sveriges Arbetsterapeuter står upp för varje patients rätt till god vård, för varje student som vill förstå världens komplexitet, och för varje arbetsterapeut som vill göra skillnad i människors liv. Vi står upp för den aka demiska friheten.

Det är vår plikt och förbannade skyldighet.

ida kåhlin Ordförande

Bättre stadsmiljö! Luftföroreningar, tät bebyggelse och brist på grönområden samspelar och ökar risken för astma hos både barn och vux na. Vart tionde astmafall skulle kunna undvikas med en bättre stadsmiljö. Det visar en ny studie från forskare på bland annat Karolinska institutet. Läs mer på ki.se, sök på s tadsmiljö astma .

Uppiggande fika Prevents podd Jobbfika , avsnitt 55, tar upp varför vi borde ta sömn

brist på större allvar i arbets livet. Du får veta mer om hur trötthet påverkar hur vi preste

rar på jobbet och hur risker kan före byggas. Läs också mer om arbets terapi och sömn på sidorna 20–23.

BILDER: MOSTPHOTOS

Nytt avtal klart för kommuner och regioner Det nya avtalet ger bättre förutsättningar att påverka sin arbetstid, förbättrade löneprocesser, tydligare regler kring flextid, bättre villkor vid beredskap och provanställningar ska användas mer restriktivt.

FOTO: PATRICK DEGERMAN

I början av april kom Aka demikeralliansen, som Sveriges Arbetsterapeuter är en del av, Sveriges kommuner och regio ner samt Sobona överens om villkoren för cirka 90 000 aka demiker som arbetar i kommu ner, regioner och kommunala företag. – Vi har fått gehör för många av våra yrkanden, bland annat med ökad anställningstrygghet där provanställningar begrän sas och de som är hemma med graviditetspenning kan inte

längre bli uppsagda under tiden de är hemma på heltid, säger Kristina Hultman, Aka demikeralliansens dåvarande ordförande, tillika vice för bundsordförande i Sveriges Arbetsterapeuter. Hon fortsätter: – Det är positivt att heltid ska räknas som det normala vid ny anställning. Vi behöver kunna försörja oss på vårt arbete inom välfärden. För de som jobbar deltid är det också en ekono misk förbättring då övertids

Kristina Hultman, vice förbundsordförande i Sveriges Arbetstera peuter, är nöjd med att Akademikeralliansen fick gehör får många av sina yrkanden.

användas mer restriktivt. – Vi har också fått nya skriv ningar kring flextid. Den ordi narie arbetstiden sätts i fokus och det blir tydligt att den ordi narie arbetstiden inte ska öka eller minska. Tanken är att flex tid inte ska användas i stället för övertid av arbetsgivaren, förklarar Kristina Hultman. Läs mer om avtalet på arbets terapeuterna.se/nyheter. ¶

ersättningen blir samma som för heltidsanställda. Parterna är överens om för ändringar och villkor som syftar till att ge akademiker bättre förutsättningar att på verka sin arbetstid, förbättrade löneprocesser, tydligare regler kring flextid, bättre villkor vid beredskap och nattarbete samt att provanställningar ska

Förhandlingar inledda inom privat vård och omsorg Sveriges Arbetsterapeuter har tillsammans med andra förbund startat förhandlingar med Fremia för att förbättra villkoren inom det privata vård- Några av kraven är: k Osakliga löneskillnader

konto” med möjlighet att själv välja om värdet ska tas ut som lediga dagar, pensionsavsätt ning eller kontant utbetalning. k Kvalifikationstiderna för för äldralön tas bort. k Kompetensutveckling ska värderas i löneprocessen. ¶

som beror på diskriminerande grunder eller tidigare brister i lönesättningen ska hanteras ut anför den årliga lönerevisionen. k Arbetstidsförkortning via ett individuellt ”arbetstids

och omsorgsområdet. Avtalet gäller medlemmar i Fremia, tjänstemän inom häl sa, vård och omsorg, HVO.

Ambitionen är att ha ett nytt avtal klart till 1 juni då det gamla avtalet löper ut.

6

23 oktober firar förbundet Arbets terapins dag i år, för att inte krocka med höstlovet, som börjar på det ordinarie datumet.

Osynligt arbete Mamman blir ofta familjens projektledare när heterosexuella par blir föräldrar, trots att paren levde jämställt före och under graviditeten. Mammorna håller reda på barnkalas, presenter, skolutflykter och sköter kontakten med skolan – ett osynligt, mentalt energikrävande arbete. Det visar en studie från Örebro universitet. Läs mer på oru.se, sök på familjens projektledare.

FOTO: MOSTPHOTOS

Tummen upp för mål för bemanning

Primärvården ska vara navet i omställ ningen till god och nära vård. Utma ningarna är stora, inte minst vad gäller kompetensförsörjningen. För att skapa en gemensam målbild och ökad tydlighet kring personalbehovet har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram rikt värden för hur många som behövs av flera olika professioner i primärvården. – En stark primärvård är nyckeln till en hållbar hälso- och sjukvård. Genom att stärka kompetensförsörjningen och öka tillgängligheten kan vi säkerställa att alla får den vård de behöver, när de behöver den. Detta uppdrag är ett viktigt steg mot en mer jämlik och effektiv vård i hela lan det, säger sjukvårdsminister Acko Ankar berg Johansson i ett pressmeddelande. Riktvärdena förväntas i förlängningen bidra till såväl ökad patientsäkerhet som en bättre arbetsmiljö. Arbetsterapeut är ett av yrkena som ingår i uppdraget. Även värden för ST-läkare, distriktssköterskor, fysiotera peuter och psykologer ska tas fram. Socialstyrelsen ska ta fram rikt värden för flera yrkesgrupper i primärvården, däribland arbets terapeuter. Målet för regerings uppdraget är en stärkt kompe tensförsörjning och en mer jämlik och effektiv vård i hela landet.

god vård, bland annat teamsammansätt ning, geografi och vårdbehoven hos patien terna. Riktvärdena ska redovisas såväl ur ett nationellt perspektiv som huvudmän nens perspektiv. – Det är viktigt att både den kommunala och regiondrivna primärvården inkluderas i Socialstyrelsens arbete med riktvärden. Utgångspunkten måste vara hur många arbetsterapeuter som behövs för att er bjuda högkvalitativa insatser som mot svarar befolkningens behov, och inte utgå från nuvarande tillgång som är alldeles för låg på primärvårdsnivå i många delar av landet. Ida Kåhlin tillägger att omställningen till en god och nära vård, med ökat fokus på förbyggande och hälsofrämjande, dess utom kommer att öka behoven av arbets terapeuter och andra legitimerade rehab professioner, inte minst i den kommunala primärvården. – För att möta de ökade behoven behöver det utbildas betydligt fler arbetsterapeuter än i dag. Senast i slutet av maj 2026 ska Social styrelsen slutredovisa uppdraget till reger ingen. – Nu ser vi fram emot att bidra i Social styrelsens arbete med framtagande av rikt värdena, avslutar Ida Kåhlin.

FOTO: NICKLAS THEGERSTRÖM

– Äntligen! Tillgången till arbetsterapeu tisk kompetens inom primärvården varie rar stort över landet, vilket leder till en ojämlik tillgång till förebyggande och reha biliterande insatser. Det har vi i Sveriges Arbetsterapeuter påtalat under många år, säger förbundsordförande Ida Kåhlin. I sitt arbete ska Socialstyrelsen ta hänsyn till olika faktorer som påverkar förutsätt ningarna för legitimerad personal att ge ”Utgångspunkten måste vara hur många arbetsterapeuter som behövs för att erbjuda högkvalitativa insatser.” IDA KÅHLIN

katja alexanderson

7

PORTRÄTTET

Full fart! Åldrande har gått som en röd tråd genom hela hennes karriär. Med bara två år kvar till pensionen börjar professor Susanne Iwarsson sakta ner – lite. Text: Katja Alexanderson Foto: André de Loisted

R ollatorn var inte uppfunnen när – Hon blev alltid buren av några starka karlar, upp och ner för trappor – och var väldigt, väldigt viljestark. Det var aldrig någon diskussion om att farmor skulle vara med, det var mer en fråga om hur det skulle gå till. Det var så självklart i famil jen, så vi fick lösa det. Men jag tyckte att det var mycket som var opraktiskt. Kanske var det redan där som grunden lades för Susanne Iwarssons vilja att förändra och göra livet bättre för äldre. Hon vet inte riktigt, men tror att det kan ha bidragit till att hon valde att bli arbets terapeut. Och så gillade hon det kreativa, hant verket. – Det var en spännande kombination, ett sätt att få jobba med människor i vården. För jag var inte intresserad av ”den traditionella vården”. Det här var något speciellt. Efter examen som 21-åring fick hon jobb på lång vårdskliniken i Kristianstad. Det blev en tuff start på yrkeslivet. Där mötte hon den gamla skolans terapibiträden som inte hade den arbetsterapeu tiska kunskapen och där sysselsättningen som erbjöds inte byggde på några individuella bedöm ningar och mål. – Arbetsterapin var ett ställe dit vårdpersonalen körde patienterna när de tyckte att de inte skulle vara på vårdavdelningen. Susanne Iwarsson var liten. I stället sköt hennes farmor, som hade ms sedan unga år, en stol framför sig för att ta sig runt i hemmet i Skåne.

Tillsammans med de andra arbetsterapeuterna, och även sjukgymnasterna, engagerade Susanne sig i utvecklingen av arbetsterapin på kliniken, även om det mest handlade om traditionella akti viteter. Efter fem år var det dags för en ny tjänst som arbetsterapeut på vårdcentralen i Vinslöv. I rollen som yrkesföreträdare för arbetsterapeu terna i primärvården i Hässleholms sjukvårds distrikt fick hon utlopp för sitt obändiga behov av att jobba med utveckling. ”Jag har aldrig nöjt mig med hur saker är.” – Jag har aldrig nöjt mig med hur saker är. Jag styrde exempelvis upp att vi skulle föra statistik för att kunna redovisa vad vi gjorde och motivera behovet av arbetsterapi. För att titta på, om inte effekten, så åtminstone: Vilka insatser gör vi? Vad producerar och levererar vi? Vad kan det leda till? Nu har vi hunnit till slutet av 1980-talet och då byggdes många flerbostadshus runt om i Sverige. Lägenheter som på papperet skulle vara ”handi kappanpassade”, men som äldre och deras an höriga snabbt upptäckte inte var det. – Jag gjorde hembesök i lägenheter där ingen ens hade flyttat in. Anhöriga förstod att den äldre personen inte skulle kunna komma in och ut, där var badkar och inga stödhandtag. Så jag planerade för bostadsanpassningar för rätt mycket pengar i helt nya lägenheter – man fick anpassa och bygga om. Och jag tänkte att så här kan vi inte ha det.

kk

8

Tillbaka i det tidiga nittiotalet kompletterade Susanne Iwarsson sin utbildning för att skaffa sig en kandidat examen. Hon hade redan läst gerontologi på akademisk nivå och skrev sin Steg 2-uppsats om samband mellan boende och hälsa bland äldre personer i kommunen där hon arbetade. – Forskare vid Institutionen för klinisk samhällsmedicin vid Lunds universitet såg potentialen i detta. Så jag blev doktorand och på den vägen är det. Arbetsterapi var inget eget akademiskt ämne och 1997 dis puterar hon i klinisk samhällsmedicin (numera folkhälso vetenskap). 2003 utnämns hon till professor i arbetsterapi och innehar sedan 2005 Maria och Seved Ribbings professur i gerontologi och äldrevård vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet. En gemensam nämnare i den långa fors karkarriären är åldrande och hur samhället behöver utfor mas för att stödja aktivitet och hälsa. Hon konstaterar krasst att vi inte ska tro att frågan om tillgängliga bostäder för per soner med funktionsnedsättningar intresserar den breda allmänheten. Flera av de senaste studierna hon har lett tyder på att de flesta inte har sitt åldrande jag framför ögonen när de planerar för senare delen av livet. – Vi pratar mycket om ålderism. Min hållning, som

Det blev ingången till hennes långa forskarkarriär, där mycket tid och kraft har ägnats åt tillgängliga bostäder för den åldrande befolkningen. Observera ordvalet: Åldrande. Inte äldre. – Jag kallar mig aldrig äldreforskare, det är en viktig distinktion för mig. I korthet är poängen att vi alla åldras, att vi måste våga se det och agera därefter. Annars kan vi aldrig ligga steget före utan kommer ständigt att reagera när problemen redan har uppstått. Detta gäller både för enskilda individer och sam hället i stort. – Det är naturligtvis viktigt att bedriva forskning som rör situationen för dagens äldre, men för att kunna hantera ut maningar och ta tillvara möjligheter med fokus på morgon dagens äldre är det nödvändigt att ha ett processperspektiv på åldrandet.

10

PORTRÄTTET

”Vi kan inte för vänta oss att folk själva ska begripa att de blir gamla.”

SUSANNE IWARSSON

På ytan ser det ut som en tvårumslägenhet med många anpassningar och tekniklösningar, men MoRe-Lab (the Movement and Reality Lab) är en forskningsinfrastruktur som gör det möjligt att studera komplex interaktion mellan fysisk funktion, beteende, kognition och aktivitet. Labbet består av lägenheten (hemmiljöplattform/reality platform) och ett rörelselaboratorium med kvalificerad utrustning för mätningar av olika fysiska funktioner (movement platform). Båda labben kan observeras från ett interaktivt kontrollrum.

och tillägger att de precis har publicerat en uppföljare. Under de senaste 20 åren har det tyvärr inte hänt så mycket som hon hoppats och hon konstaterar att ett tillgängligt bostadsbestånd är ett ”lömskt” (”wicked”) problem. – Det är så många olika mekanismer och aktörer inblan dade i problemet att det egentligen inte finns någon rimlig lösning. Men det gör förstås inte att man ska låta bli att försöka – för så här kan vi ju inte ha det. Forskning är en del, en annan är folkbildning (glöm inte bort ditt framtida skörare jag). Susanne Iwarsson syns ofta i media i olika frågor kring åldrande och har genom åren varit en flitig författare till debattartiklar. På stolthetskontot finns också att ha etablerat den natio nella forskarskolan SWEAH, om åldrande och hälsa, med doktorander från tretton olika universitet som träffas för kurser och andra aktiviteter. – De kommer från precis alla discipliner, inom medicin och hälsa naturligtvis, men även exempelvis socialt arbete, psykologi, arkitektur, ekonomi och juridik. Hittills har ungefär 140 forskarstuderande varit anslutna till SWEAH, varav drygt 50 är doktorander just nu. kk

professor i gerontologi, är att vi är ålderister allihop. Ingen vill se sitt åldrande jag. Hur länge färgar man håret för att dölja de gråa håren? Vill man verka gammal eller ung? Det finns studier som visar att flertalet vuxna uppger att de betraktar sig som 11–20 procent yngre än vad de egentligen är. Ta bara 55-plussarna med utflugna barn som ska bygga om köket. Då brukar fokus ofta hamna på material, färger och val av luckor och vitvaror. Visst vill man att det ska vara praktiskt, men de flesta tänker inte på att det ska funka även med rollator, rullstol eller försämrad hand styrka … – Det gör att jag drar slutsatsen ännu tydligare i dag: Vi kan inte förvänta oss att folk själva ska begripa att de blir gamla. Samhället måste ta ansvar för att se till att en vanlig lägenhet fungerar för vilken 80- eller 90-åring som helst. Genom sin forskning bidrar hon med tänkbara lösningar och kunskap på området. Hon är stolt över att ha påverkat debatten om det tillgängliga samhället. – Jag och en kollega skrev en artikel som publicerades 2003 och den är faktiskt världens mest citerade när det gäller begreppsbildningen kring tillgänglighet, använd barhet och universell utformning, säger Susanne Iwarsson

k Läs mer

på sweah.lu.se

11

FOTO: NICKLAS THEGERSTRÖM

Susanne Iwarsson på Arbetsterapiforums scen, här med sin egen forskning under symposiet Aktivt åldrande på rätt plats . Det var inte hennes första gång på konferensen eller tidningen Arbetsterapeutens första sida för den delen.

2010

1997

Genom forskarskolan kom Susanne Iwarsson i kontakt med Lars Liljedahl, kommundirektör i Härnösand, numera vice ordförande i styrelsen för SWEAH. Det har lett till att hon nu, i sluttampen av sin forskargärning, ska följa och utvärdera vad som händer om en fond med riskkapital in vesterar 50 miljoner kronor för att göra en kommun åldran devänlig på allvar. Det började med att Lars Liljedahl bad henne att skriva ner en lista med förslag, utan att ta hänsyn till kostnaderna, som skulle skapa förändring på riktigt. – Man måste våga och kunna införa nya och forsknings baserade metoder i kommunen – åtgärder man vet har effekt på ett aktivt och hälsosamt åldrande. Det finns gott om evidensbaserade metoder, men de når inte ut. Exempel vis vardagsrehabilitering. Förslagen var bara punkter på en önskelista, men nu när Härnösands kommun lyckats säkra pengar från Utfalls fonden testas flera av dem i praktiken. – Jag kunde inte låta detta passera ostuderat, fast jag snart ska gå i pension och hade lovat mig själv och berättat för många i min närhet att jag inte ska söka några fler stora forskningsbidrag. Jag var verkligen tveksam till om vi skul le få finansiering till detta utmanade projekt, men så fick vi fem miljoner från Forte.

Bland annat kommer forskarna att studera effekten av att arbetsterapeuter, fysioterapeuter och biståndsbedömare samarbetar redan vid biståndsbedömningen för att kunna sätta in förebyggande och rehabiliterande insatser. I det här sammanhanget sticker hon ut hakan och säger att per sonalsammansättningen inom äldreomsorgen måste för ändras. Andelen legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal måste öka. – Jag vet att många blir provocerade: Tycker inte du att undersköterskorna är viktiga? Jo, absolut - de måste vara flest. Men om man ska göra den vetenskapliga evidensen till praxis kommer man aldrig att lyckas om man inte beman nar äldreomsorgen med fler anställda som har den akade miska kompetens som krävs. Men någon procentsats för hur mycket legitimerad perso nal som behövs vill inte Susanne Iwarsson ge – för det första beror det på lokala förutsättningar i landets 290 kommuner, för det andra finns det ingen evidens för hur stor andelen behöver vara. När hon får invändningar från politiken att det blir jättedyrt med mycket mer legitimerad personal kontrar hon med att det inte är forskarnas ansvar. Forskare presenterar resultat som visar på behov och effekter – hur:et är politikernas an

k Läs mer

på utfalls fonden.se

12

PORTRÄTTET

När Susanne Iwarsson berättar om sin karriär är det lätt att misstänka att det varit lite si och så med aktivitetsbalansen genom åren. – Det är väl inte alltid det går så bra – jobbet är så roligt, säger hon och berättar att det ofta blivit arbetsveckor på 55–60 timmar. På fritiden har det också varit fullt upp. – Jag tränar mycket. Är mycket på gymmet. Åker inlines, springer i skogen och cyklar. Det tar tid. Det glömmer jag nästan … för det gör jag hela tiden. Som nyligen fyllda 67 år håller hon på att fasa ut sig själv från professorsjobbet, och har jobbat sig ner till 40 timmars arbetsvecka. – Jag ser fram emot att gå i pension. Det ska bli kul. Jag har jobbat på det i säkert fem år, att försöka att på riktigt överföra ansvar och initiativ till mina yngre kollegor. Det har de nog tyckt varit rätt jobbigt mel lan varven. Inte minst eftersom jag har pratat om det så mycket och fortfarande är här. Men det tar tid att bromsa när man kör fort. En sak hon verkligen inte kommer att sakna är att ständigt söka forskningsanslag och hålla absoluta deadlines. Men sysslolös kommer hon inte att vara. – Det finns många spännande uppdrag du kan ta som pensionär: granskningsuppdrag, utvärderings uppdrag, vara opponent vid disputationer, medver ka i expertkommittéer för forskningsprojekt, före läsa för olika organisationer och allmänheten … Och så är det erbjudanden om att skriva böcker. Det kan man också göra om man vill. Sen har jag ett par barnbarn, min man, min mamma och andra släk tingar som säkert vill se mer av mig, och bor på en avstyckad gård med flera hus och en stor tomt som kräver sitt. Men vad är det då som drivit henne under alla år? Som gjort det värt med långa och många arbets veckor. – Det är för mycket i den här världen som behöver bli bättre – och det jag kan påverka, det gör jag. Frå gorna jag haft möjlighet att ägna mig åt är otroligt viktiga. Och så tycker jag att det är spännande. Det är kul att se att det kan hända någonting. Det behö ver vara lite edge i tillvaron – annars är det inte roligt. ¶

svar. Och hon tillägger att det definitivt inte räcker med korta fortbildningsinsatser i rehabilitering för undersköterskor, även om det också är nödvändigt. Att det behövs ett kunskapslyft inom äldreomsor gen har hon sett på nära håll med en gammal mam ma med demenssjukdom. Och hon får dessvärre användning för all sin kompetens på området. Hur är du som anhörig? – Du skulle nog snarare fråga både omsorgsnämn dens ordförande och chefer på olika nivåer i äldre omsorgen i den kommun där min mamma bor … Hon fortsätter: – På ett sätt är det en tuff sits, men å andra sidan är denna erfarenhet också väldigt bra för att den ger mig en verklighetsförankring i min forskning. Men jag försöker även återkoppla när saker funkar och berätta det. Och verklighetsförankring är något Susanne Iwarsson vill ha i sin forskning. Därför har det varit viktigt att involvera de som berörs, inte bara som studiedeltagare utan även som med- och sam skapare i forskningsprocessen. En del i det har varit att skapa Intressentpoolen (läs mer på: case.lu.se/ intressentpoolen) som samlar personer som på olika sätt vill ha information om, och möjlighet att enga gera sig i, forskning om åldrande och hälsa. Tanken är också att underlätta för forskare att rekrytera personer till sina studier. Utrymmet räcker inte till mer än nedslag i den långa karriären, men utvecklingen (tillsammans med an dra forskare på området) av begreppet proaktivt åldrande måste få ta lite plats. Då är vi tillbaka till att ligga steget före och se att åldrande är en ständigt pågående process som går att påverka. Det gör att forskningen behöver involvera yngre personer, tidi gare under livsloppet. Genom att identifiera ”win dows of opportunities” kan man sätta in medicinska insatser eller göra livsstilsförändringar i tid, innan problemen uppstår. Som exempel nämner Susanne Iwarsson forskning som letts av forskarkollegan Magnus Zingmark. Den visar att ett år efter det första biståndsbeslutet enligt Socialtjänstlagen (ofta larm eller matdistribution) hade 40 procent av personer na utvecklat behov av ytterligare hemtjänstinsatser. – Det intressanta var att under det året gjorde kommunen ingenting mer än att följa upp att insat serna genomfördes och fungerade. Men detta är ett tidsfönster tidigt i åldrandeprocessen där man skulle kunna jobba förebyggande för att upprätthålla akti vitetsförmågan.

Susanne Iwarsson Aktuell med: Mot tagare av Stora Gerontologipriset (se förra numret av Arbetsterapeuten). Gör: Professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet. Karriär: Lång, skanna QR-koden:

”Det är för mycket i den här världen som behöver bli bättre – och det jag kan påverka, det gör jag.”

13

HALLÅ DÄR!

Stoppa blödningen! I Sverige dör cirka 3 000 personer varje år av trauma. Om allmänheten hade bättre kunskap om hur större blödningar stoppas skulle många liv sparas. Du kan lära dig mer om vad man ska göra på socialstyrelsen.se/stoppa blodningen . I korthet: tryck på såret med raka armar och larma 112, sedan håll kvar tills ambu lans kommer och tar över livräddningen.

… Elisabeth Argentzell , docent vid Lunds universitet, som har fått 4,7 miljoner kronor för att studera effekten av peer support. Studien görs inom ramen för forskarnätverket UserInvolve .

FOTO: ANDRÉ DE LOISTED

ILLUSTRATIONER: MOSTPHOTOS

Ljuset på god och nära vård Senaste numret att Forte Magasin tittar närmare på omställningen till god och nära vård – varför går det så långsamt och vad krävs för att det ska bli verklig föränd ring? Även intressant läsning om samverkanslagen som trädde i kraft 2018 och skulle råda bot på bristande sam verkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjäns ten. Prenumerera gratis eller ladda hem på forte.se. april 2025 OSYNLIGA HOTELLSTÄDARE Tufft jobb bakom fina fasaden FRÅN VÅRDCENTRAL TILL SKÄRMSAMTAL Snabbare, smartare, närmare? 10 år längre … lever de som har högst inkomst i Sverige än de med lägst. Läs mer på forskning.se. höva äldreomsorg. Nu har Socialstyrelsen tagit fram en kostnadsfri utbild ning för medarbetare och chefer i den kommunala vår den och omsorgen. Finns på utbildning.socialstyrelsen.se. HBTQI-kunskap för äldreomsorgen I dag saknar ofta personalen inom äldreomsorgen kun skap om hbtqi-personers erfarenheter och rättigheter. Det gör att många oroar sig för att be

Grattis! – Tack, det känns jätteroligt att Forte premierar den här typen av forskning. Det är första gången en peer support-interven tion utvärderas vetenskapligt i Sverige. Peer support är perso ner med egen upplevd psykisk ohälsa som rekryteras, utbildas och sedan anställs för att utifrån sin egen erfarenhet arbeta inom psykiatrin. De jobbar främst med att guida personer mot personlig återhämtning. Varför forskar du kring peer support? – Jag var i Australien i början av 2000-talet och kom i kontakt med peer support. Tillbaka i Sverige tyckte jag att det saknades i psykiatrin här. Efter att jag disputerade har jag bland annat stöttat NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) i deras utvecklande av en peer support-utbildning och samarbetat i olika projekt med David Rosenberg, forskare inom socialt arbete. En av utmaningarna har varit att definiera peer support. Är det en yrkesroll eller är det en intervention? Och Social styrelsen efterfrågar evidens. Nu ska ni göra en randomiserad kontrollerad studie på effekten av peer support. Berätta mer … – Vi ska stoppa in något väldigt blommigt, bubbligt och fint i en fyrkantig kartong, RCT-kartongen. Hur gör man det? Lös ningen blev att vi undersöker effekten av en gruppintervention som har anpassats till svensk kontext. Den leds av en peer sup porter och går i tio veckor, är manualbunden och innehåller mycket reflektions- och diskussionsövningar. Utfallsmåttet är återhämtning, som mäts med QPR ( Questionnaire about the Process of Recovery ). Kontrollgruppen får sedvanlig vård. Vilka målgrupper vänder sig interventionen till? – Den är inte diagnosbunden och grupperna kommer att ges i öppenvården, socialpsykiatrin och även inom rättspsykiatrin. Vi hoppas komma i gång med RCT:n i höst. Hittills har vi gjort en pilotstudie inom socialpsykiatrin och fått jättefin återkoppling. Katja Alexanderson Läs mer om forskarnätverket: umu.se/userinvolve/

Stolta juni, välkommen! Kön, sexualitet och identitet ska varken påverka en per sons arbetsmiljö eller rättig heter och möjligheter i ar betslivet. Kompetens, kun skap och ansvar ska löna sig för alla. För Sveriges Arbets terapeuter är hbtqi-frågor fackliga frågor. Tåga med förbundet i Stockholms Prideparad den 2 augusti – och visa att ar betsterapeuter står upp för allas lika värde och rättig heter. Medlemmar som för anmäler sig får sommarens stoltaste t-shirt. Du får säll skap av kretsen, student organisationen och kansliet. Förbundet finns också på plats i Pride Park. Du kan också fira Pride där du bor. Samla en grupp med lemmar och beställ förbun dets Pridematerial. Läs mer på arbetsterapeu terna.se/pride. Anmälan och materialbeställning sker via: hanna.borchert@arbetstera peuterna.se.

LEVEL UP ELLER BREAK DOWN När datorspelandet går överstyr

14

Jerringfonden stöder forskning och verksamhet för barn och ungdomar med särskilda behov. Med särskilda behov avses fysisk eller psykisk funktions- nedsättning, kronisk sjukdom eller social utsatthet. • Forskningsanslag och Forskningsstipendier – sista ansökningsdag den 20 september varje år • Fortbildningsstipendier för arbetslag/ personalgrupper – sista ansökningsdag den 4 oktober varje år • Aktivitetsbidrag till organisationer/ föreningar/institutioner/skolor – sista ansökningsdag den 20 oktober varje år • Individuella Fortbildningsstipendier – sista ansökningsdag den 20 februari varje år • Vetenskapliga symposier – sista ansökningsdag den 1 mars varje år Fonden anslår varje år medel till:

ReDO®-metoden DISTANSKURS

ReDO®-metoden är en gruppintervention som riktar sig till människor som har behov av att varaktigt förändra sin vardag. Interventionen syftar till att personen ska återfå vardagshälsa och i de fall det är tillämpligt, återgå i arbete. Genom programmet påbörjas en process för omstrukturering av aktiviteter och rutiner i vardagen mot en mer hälsosam balans. Med start den 19 september 2025 kan du gå Akademins

distanskurs i ReDO®-metoden. Läs mer och anmäl dig senast den 29 augusti på arbetsterapeuterna.se. Som medlem betalar du halva priset på Akademins kurser och prioriteras vid antagning.

jerringfonden.se

Hjälpmedel i snart 100 år.

www.heamedical.se

15

Arbetsterapi Äntligen! Det har gått sex år sedan Arbetsterapiforum senast slog upp sina portar för kunskapsutbyte i verkliga livet. I mellantiden var konferenserna digitala – en pandemi stoppar inte arbetsterapeuter från att lära sig mer. Text: Katja Alexanderson & Pontus Wikholm Foto: Nicklas Thegerström

16

Nu kör vi! Det var många glada och förväntansfulla miner på Arbets terapiforum 6–7 maj i Filadelfia Convention Cen ter i Stockholm.

forum 2025 D et märks snabbt att det finns ett sug efter att träffas igen – på riktigt. Arbetsterapeuter från hela landet är tidigt på plats på Filadelfia Convention Center i Stockholm, långt innan invig – Det blir kul med sponsorutställningen också. Kul att både se och kunna samtala med utställarna, säger Therese. Båda jobbar på Sunderby sjukhus, utanför Luleå, och kommer att ha en dragning för sina kollegor då de kommer hem.

ningen startar. Det vinkas, tjoas, kramas och tas gruppbilder. Studenter blandas med pionjärer, och allt däremellan. Mest kvinnor, men en och annan man också. Therese Rudh och Lisa Millberg från Norrbotten har fått en kopp kaffe och ser fram emot sitt första besök på Arbetsterapiforum. – Jag har höga förväntningar, det ska bli spännan de att se allting live, säger Lisa.

kk Klockan 10 drar invigningen i gång och på en gigan tisk duk kärleksbombar fyra mottagare av arbets terapi professionen. Stoltheten över yrket är påtaglig i salen, men stoltast av alla är nog Adina Cederblad, arbetsterapeut och kommunikatör på förbundet, vars lillasyster Norea berättar om vilken skillnad hennes arbetsterapeuter gjort för henne.

17

ARBETSTERAPIFORUM

Sedan är det förbundsordförande Ida Kåhlins tur att inta scenen (den är känd från tv-programmet Idol , vilket flera talare återkommer till under konferensdagarna). Hon lyfter allt viktigt som hän der just nu: omställningen till god och nära vård, skärpta skrivningar i hälso- och sjukvårdslagen om primärvårdens uppdrag kring rehabilitering, riktvärden för arbetsterapeuter i primärvården samt en ny nationell strategi och handlingsplan för reha bilitering, habilitering och hjälpmedel. – Det är nu det händer och vi – arbetsterapeuter – är med på tåget. Vår kompetens är en superkraft

Efter sitt anförande bjuder Ida upp Lisbeth Löpare Johansson, samordnare Nära vård, SKR, och Maria Areblad, enhetschef Socialstyrelsen, på scen för ett panelsamtal om ett funktionshinderperspektiv på omställningen till nära vård. Vikten av personcentrering för att uppnå en håll bar, tillgänglig och jämlik vård och hälsa löper som en röd tråd genom samtalet. Men samtidigt krävs det styr- och ledningssystem som kan hantera att människor behöver insatser från såväl kommunal som regional primärvård. Och talarna är överens om att arbetsterapeuter, med sitt proaktiva och hälso främjande förhållningssätt, har en viktig roll att spela i omställningen. – Så fortsätt bara det fantastiskt goda jobb ni redan gör i dag och våga engagera er, säger Maria Areblad. Därefter tar Malin Ekman Aldén, generaldirektör för Myndigheten för delaktighet, över mikrofonen. Hon lyfter bland annat fram att omställningen till en nära vård är extra viktig för personer med funk tionsnedsättningar. Sista punkten på öppningsprogrammet uppmärk sammar de två senaste hedersmedlemmarna i Sveri ges Arbetsterapeuter: Elisabeth Wallenius (som tyvärr inte kunde närvara) och Anki Sandberg – båda arbetsterapeuter med framträdande roller i funktionsrättsrörelsen. Sedan kickar konferensen i gång med ett symposium om aktivt åldrande i stora salen, medan barn och ungas delaktighet är i fokus i Birka, den mindre av salarna. Efter lunchpausen är intresset stort för sessionen om arbetsterapi och sömn. En av orsakerna till att förskrivningsrätten för tyngdtäcken försvann i många regioner var att det saknas evidens. Men Maria Lönn, Högskolan i Halmstad, och Ellen Odéus, Göteborgs universitet, har gått igenom litteraturen och hittat forskning. – Det finns undersökningar! Ett litet jubel bryter ut i salen. Var du inte där kan du läsa mer om olika aspekter på sömn på sidorna 20–23. Första dagen avslutas med ett välbesökt symposi um om arbetsterapi och artificiell intelligens. Kort sammanfattat (utan AI) kan man säga att frågorna, farhågorna och förhoppningarna är många kring hur AI kan användas inom arbetsterapi framöver. Andra dagen drar programmet i gång redan klock an 8.30. Med två parallella spår finns mycket att välja

Lisbeth Löpare Johansson, samordnare Nära vård på SKR och Maria Areblad, enhetschef på Socialstyrelsen går upp på scen med Ida Kåhlin för ett samtal om omställningen till nära vård.

som vårt samhälle behöver och det får vi återkom mande bekräftelse på.

Men, och det finns ju nästan alltid ett sådant, det behöver utbildas fler arbetsterapeuter och det be hövs bättre tillgång till kompetensutveckling och kontinuerlig fortbildning. Och där har Arbetsterapi forum en viktig roll att fylla. – Vi har nu två dagar sprängfyllda med ny kunskap och nya perspektiv framför oss. Ett fantastiskt pro gram som vi har vår eminenta programgrupp att tacka för. Ta vara på dagarna. Vi behöver dem som bränsle, så att vi verkligen fortsätter att utveckla den här superkraften som vi besitter – vår arbetstera peutiska kompetens.

18

Konferensen locka de arbetsterapeuter från norr till söder. Charlotta Okmark och Gisela Lilja hål ler till i Skåne till vardags.

på, men deltagarna kan gå in på konferenswebben efteråt och titta på saker de inte hann med på plats. Erika Weijland från Jönköping och Magdalena Olofsdotter från Skåne har inte träffats förut, men sitter kvar och snackar efter sessionen som heter ”Händer i fokus för görande”. – Det är intimt här, man kan prata med alla, säger Erika. – Det är ett jättebra program, det finns något som passar alla. Även det som inte lät så kul har varit bra. Och det var ett späckat program – jag kommer att sova gott i natt, säger Magdalena. Vad tar ni med er hem? – Det har varit mycket intressant, kring stroke och mycket kring det digitala. Kanske jag kan ta med mig något kring digitala arbetssätt till var dagen på jobbet? Och det var intressant

– Nu är det lunch, och det är viktigt! Men vad ska vi se sen? frågar Helle. – Antingen ”Att arbeta hälsofrämjande” eller ”Interventioner vid neurologiska tillstånd”. Ja, den går vi på! säger Elisabeth. – Det gör vi, och så missar vi förstås inte avslut ningen med Therese (reds anm: vice ordförande i Sveriges Arbetsterapeutstudenter), säger Helle. Helt plötsligt har klockan blivit halv fyra och det är dags att runda av. Programgruppen och kansliet ska tackas för sina insatser, men först ett samtal på te mat: Med sikte på framtiden – vad tar vi med oss från Arbetsterapiforum 2025? Med i slutsnacket är Ida Kåhlin, förbundsordförande, Helena Millqvist, professionsutvecklare vid Umeå universitetssjuk hus, Anna Leion, Svenskt Demenscentrum, Linda Gustafsson, MAR i Malmö, och vice studentord förande Therese Nilsson som säger: – Jag är en citatjunkie och tar med mig ett citat från inledningsfilmen: Ni är de som gör skillnaden mellan att bara leva ett liv och att få leva livet! Det kom mer jag att börja använda från och med nu. ¶

om sömn – allt är inte det dagliga livet, det händer saker om natten också, säger Erika.

Helle Andersson är ny på sitt första jobb, efter examen i januari, på en rehabmottagning i Solna. Hon tittar igenom ett programblad tillsammans

med Elisabeth Dushime, som

blir klar från Umeå universitet till sommaren.

Fredrik Ahlinder och Gittan Johansson har sikte på framtiden.

19

ARBETSTERAPIFORUM

Maria Lönn och Ellen Odéus vill lyfta arbetsterapeuters roll inom sömn området. De har fördjupat sig i vilken evidens som finns för tyngdtäcken, och kartlagt utfallsmått och bedömnings instrument – och vill sätta ljuset på att arbeta med sömn vanor och sömnrutiner. Text: Anki Wenster Foto: Nicklas Thegerström

20

Sömn – javisst

Maria Lönn, forskare vid Hög skolan i Halmstad, och Ellen Odéus, doktorand vid Göte borgs universitet, vill sätta igång diskussioner när det gäller sömn. De tycker att arbetsterapeutens roll be höver tydliggöras. – Arbetsterapeuter har traditionellt ingen plats trots att området är relevant och passar oss så väl, säger Maria Lönn. Hon doktorerade 2024 och visade att tyngdtäcken för barn med adhd är ett bra komplement som behandling av sömnbesvär, men att det behövs mer forskning inom området.

Tillsammans med Ellen Odéus har hon gått igenom artiklar där tyngdtäcken utvärderas för barn eller vuxna. De hittade 38 studier. Majoriteten av studierna hade egna utfallsmått, inom sömn och ångest, vilket enligt Maria Lönn visar hur komplext området är. Reviewen publicerades nyligen i Occupational Therapy Inter national . – Vi har också sett att det till stor del saknas instrument och aspekter som vanor och rutiner, som är viktiga för oss, och är starkt kopplade till att sömnbe svär består under längre tid. Det finns instrument som innehåller de perspektiven, men de flesta är inte tillgängliga på svenska. kk

ARBETSTERAPIFORUM

De har även arbetat med en svensk artikel där de har granskat översikts artiklar över bedömningsinstrument och fokuserat på instrument som tas upp i minst två av artiklarna. Ett av dessa är Children’s Sleep Habits Questionnaire (CSHQ), som nyligen översatts till svenska och ger en omfattande bild av rutiner kopp lat till sömnen, exempelvis om bar net behöver en förälder för att somna och om barnet tar lång tid på sig för att bli pigg på morgonen. De nämner även Children’s Report of Sleep Patterns (CRSP) som bland annat fokuserar på vad barnet eller ungdomen ägnar sig åt timmen innan de lägger sig och som kan på verka sömnen. Förhoppningen är att det ska översättas och valideras i en svensk kontext. Ellen Odéus påpekar att sömnhälsa är ett viktigt begrepp som förhopp ningsvis är på väg upp på agendan. – Sömnhälsa är väldigt intressant och det är viktigt att ta in aspekter på omgivningen. Man kan inte för utsätta att alla har optimala förut sättningar för att sova bra. Det kan

handla om hur man bor, hur många man är i hushållet eller ljudmiljön. Sömnhälsa handlar om helheten och det är något vi som arbetsterapeuter kan. Remisserna till barn- och ung domsmottagningen, där hon arbe tar, minskade när förskrivnings rätten av tyngdtäcken drogs in. – Men sömnsvårigheterna finns kvar och hur jobbar vi vidare med det? Det är viktigt att få igång dis kussionen och våga ta plats inom området och använda de instrument som finns. Där kan vi bidra både med kartläggning, som är det första ste get, bedömning och interventioner som bör involvera hela familjen. Ellen och Maria betonar att det handlar om att se helheten – att sömnområdet är komplext – och att som arbetsterapeut kunna erbjuda lämpliga insatser. – För att det ska vara möjligt, krävs ytterligare evidens för interventio ner och en grundläggande förståelse för hur sömnen fungerar. Och att vi är tydliga med vad vi kan erbjuda i förhållande till andra yrkeskatego rier, avslutar Maria Lönn. ¶

Hur många får har du räknat

Hur har du sovit i natt? Skatta din sömnkvalitet? Och hur trött har du varit under dagen? De här frågorna får deltagarna besvara i ett projekt inriktat på sömnproblem. Sabrina Jansen jobbar på rehabiliterings medicinska öppenvårdsmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Via regio nen har hon fått medel för att utveckla och genomföra en gruppintervention som rik tar sig mot personer med ms, en grupp där

En grupp har precis avslutats. Det är en blandad grupp i åldrarna 25 till 75 år. Kur sen är upplagd utifrån modellen Person, Environment, Occupation (PEOP). – Jag upplever att det är en bra modell som omfattar person, omgivning och akti vitet och vad vi gör som arbetsterapeuter. Och den är enkel att förstå för andra profes sioner. Interventionen inleds med information om sömn och sömnkvalitet och hur det på verkar kognitivt, fysiskt och emotionellt.

minst 60 procent upplever sömnproblem enligt studier. – Samtidigt saknas strukturerad behand ling av sömnsvårigheter för gruppen. Jag har varit förvånad över att arbetsterapeuter som kan bidra med konkreta åtgärder inte är mer involverade i sömnskolor och sömn problematik, säger Sabrina Jansen. Kursen löper under fem veckor och inled ningsvis skattar deltagarna bland annat självupplevd sömnkvalitet, fatigue, livs kvalitet och aktivitetsnivå.

22