Arbetsterapeuten-3-2025

Tillbaka i det tidiga nittiotalet kompletterade Susanne Iwarsson sin utbildning för att skaffa sig en kandidat examen. Hon hade redan läst gerontologi på akademisk nivå och skrev sin Steg 2-uppsats om samband mellan boende och hälsa bland äldre personer i kommunen där hon arbetade. – Forskare vid Institutionen för klinisk samhällsmedicin vid Lunds universitet såg potentialen i detta. Så jag blev doktorand och på den vägen är det. Arbetsterapi var inget eget akademiskt ämne och 1997 dis puterar hon i klinisk samhällsmedicin (numera folkhälso vetenskap). 2003 utnämns hon till professor i arbetsterapi och innehar sedan 2005 Maria och Seved Ribbings professur i gerontologi och äldrevård vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet. En gemensam nämnare i den långa fors karkarriären är åldrande och hur samhället behöver utfor mas för att stödja aktivitet och hälsa. Hon konstaterar krasst att vi inte ska tro att frågan om tillgängliga bostäder för per soner med funktionsnedsättningar intresserar den breda allmänheten. Flera av de senaste studierna hon har lett tyder på att de flesta inte har sitt åldrande jag framför ögonen när de planerar för senare delen av livet. – Vi pratar mycket om ålderism. Min hållning, som

Det blev ingången till hennes långa forskarkarriär, där mycket tid och kraft har ägnats åt tillgängliga bostäder för den åldrande befolkningen. Observera ordvalet: Åldrande. Inte äldre. – Jag kallar mig aldrig äldreforskare, det är en viktig distinktion för mig. I korthet är poängen att vi alla åldras, att vi måste våga se det och agera därefter. Annars kan vi aldrig ligga steget före utan kommer ständigt att reagera när problemen redan har uppstått. Detta gäller både för enskilda individer och sam hället i stort. – Det är naturligtvis viktigt att bedriva forskning som rör situationen för dagens äldre, men för att kunna hantera ut maningar och ta tillvara möjligheter med fokus på morgon dagens äldre är det nödvändigt att ha ett processperspektiv på åldrandet.

10