Arbetsterapeuten-3-2025

ARBETSTERAPIFORUM

E lvakaffet är precis undan plockat på plan 4. Ett par herrar sitter kvar och läser tidningen. Också påsken är undanplockad – tuppar och pynt ligger i en låda på väg till förrådet. En bit ner i korridoren tar Vera Borg, 99 år, emot oss på sitt rum. Ingen reklam, tack , står det på postlådan ut anför dörren. Hon fixar håret och kollar att hörapparaten sitter i. Både påskliljor och en höna, som Vera vann på bingo, står på bordet. – Jag flyttade hit för ett par år sedan och man måste ju trivas. Och jag har bott in mig, men inte är det som mitt hem tidigare. Vera är en av de boende som arbets terapeuten Therese Jonson har träffat under sin datainsamling, som är en del

som skriker högst utan man behöver förstå alla de små, små signalerna som de boende kan ge, som är ett tecken på att de behöver vård. Vera Borg ger toppbetyg, båda tum marna upp, för personalen på boendet i Jönköping. – Jag har inget att klaga på, de stör mig inte i vardagen. Men jag klarar mig själv. Jag åker ner på rehab på bottenvåningen och steppar. Vård i stunden betyder ändå att på gående aktiviteter kan avbrytas mitt i. Fysioterapeuten kanske knackar på under sittgympan och drar ut någon för att kunna ge en behandling. Eller så tas en vikt i samband med fikat i en miljö där flera vistas. – Det är mycket som är accepterat som inte skulle vara okej för dig och

”Man hittar berättelser som tydliggör

exemplen med vård i stunden.”

THERESE JONSON

i hennes avhandlingsarbete. Hon har fokus på sam spelet mellan vård och vardag på tre särskilda boen den i Jönköpings kommun. Datainsamlingen med deltagande observationer och informella intervjuer började senvåren 2024 och är nu avslutad. – Jag har mängder med fältanteckningar, tre böcker, som jag lagt in i datorn och nu går tillbaka till när jag skriver samman mitt resultat. Syftet med doktorandprojektet är att förstå hur sär skilda boenden kan utformas för att uppfylla kraven på nära vård och samtidigt vara en plats som möjlig gör ett gott vardagsliv för de boende. Den första del studien, som Therese presenterade på Arbetsterapi forum, är att beskriva vad som karaktäriserar nära vård på särskilda boenden. Genom att visa hur det ser ut är förhoppningen att kunna designa hälsa, vård och omsorg utifrån personens liv och vardag med en utgångspunkt i nära vård. ”Vård i stunden” är ett av de övergripande resul taten som Therese hittills kan presentera. Vård ges i vardagen oberoende av vad som pågår, under dyg nets alla timmar. Omsorgspersonalen stöttar i akti vitet, är närvarande i vardagen och har koll på vilka insatser som är eller kan bli aktuella. – Det krävs en otrolig kunskap och fingertopps känsla av personalen att förstå när behovet av vård och omsorg behöver sättas in. Det är inte bara de

mig. Det blir en integritetskränkning och det är bak sidan av vård i stunden, och det påverkar såklart delaktigheten i aktiviteter i vardagen. Thereses bihandledare Ulrika Börjesson jobbar som forskningsledare på socialförvaltningen på Jön köpings kommun. Hon hoppas mycket på resultatet. – Det är synd att jobba med människor inte har högre status. Det är något av det mest komplexa, man kan göra, oavsett profession. Thereses studie bidrar med något väldigt konkret – både komplexi teten i yrket och vad som kan känneteckna god och nära vård på särskilda boenden. Ulrika tror att materialet i Thereses forsknings studie kommer att kunna användas internt i utbild nings- och diskussionssyfte. – Vi kan ha policyn och olika riktlinjer kring väl digt mycket och känna oss trygga. Men om de inte används så betyder de inte så mycket. Jag skulle sna rare vilja se det här som ett under lag för diskussioner och work

shops framöver – både på chefsnivå och för personal på särskilda boenden. Med en ny socialtjänstlag behöver vi arbeta ännu mer med forsknings anknytning.

JÖNKÖPING

28