Arbetsterapeuten-3-2025

Varför är det viktigt med legitimation för arbets terapeuter?

Inga-Britt Lindström, ordförande 1978–2008 – Man kan också ställa frå gan: behövs legitimation för arbetsterapeuter? Sva ret är enkelt – ja! Legitima tionen är en garanti för att arbetsterapeuten har de kunskaper som motsvarar yrkeskunnandet och det är oerhört viktigt att den som söker hjälp kan känna sig trygg med det. Man kan också fråga sig om en tre årig utbildning verkligen räcker för att nå denna kun skap. Dags att diskutera möjligheterna till ett prak tikår inom legitimationen?

ILLUSTRATION: HELENA LUNDING HULTQVIST

läkare och sjuksköterskor). De vanligaste orsakerna är ”uppenbar olämplighet” och ”grov oskicklighet”. Läs mer på arbetsterapeuterna.se/ legitimation.

na kan det personliga yrkes ansvaret utkrävas. Men att anses olämplig är ovanligt. Enligt Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har under sena re år drygt hundra legitimatio ner återkallats per år (främst

möjligt och gäller så länge som du som arbetsterapeut har an svaret för en patient i ett enskilt fall. Det gäller även vid råd givning och instruktioner till patienter, kollegor och andra. Bryter man mot skyldigheter

Pontus Wikholm

Ida Kåhlin, ordförande 2015–

– Legitimationen är något att vara stolt över. Det är professionens kvalitets stämpel – beviset på att du har rätt kunskap och kom petens för att jobba som arbetsterapeut. Med den följer också ett stort ansvar: du ska arbeta enligt veten skap och beprövad erfaren het, dokumentera, rappor tera avvikelser och följa sekretess. Ytterst handlar det om att patienterna kan känna sig trygga med att insatserna håller hög kvali tet och att vården är säker.

Lång väg mot leg. arbetsterapeut k 1970-80-tal. Politiker och statliga utredare uppvaktas första versionen av etisk kod för arbetsterapeuter .

k 1996. Behörighetskommit tén föreslår att arbetstera peuter ska bli legitimerade . k 1998. Regeringen föreslår att fyra ytterligare yrkes grupper, däribland arbets terapeuter, ska omfattas av bestämmelserna om legiti mation. Samtidigt ska alla legitimerade grupper få skydd för sina yrkestitlar . k 1999. Den 1 januari 1999 är 30 års hård kamp över.

k 1990-tal. Förbundet tar fram kvalitetspolicy som definierar god kvalitet i arbetsterapi. Flera riksdags motioner skrivs av politiker av olika färger om att arbets terapeut borde vara ett legi timationsyrke. k 1994. Tillsätts ny parlamen tarisk utredning om legiti mationsfrågan.

kontinuerligt av förbundet. k 1985. Arbetsterapeuter blir skyldiga att föra journal enligt patientjournallagen. k 1987. Socialstyrelsen tar fram allmänna råd om kompetenskrav för arbets terapeuter , men inte ett krav för arbetsgivarna att följa dem. k 1992. Förbundet tar fram

47