Arbetsterapeuten-4-2021

PORTRÄTTET

Den stora balkongen har varit guld värd under Karin Nygårds sjukdom. Här har hon hängt, jobbat och börjat odla blommor.

Vidden av de kognitiva problemen blev tydliga när hon gick tillbaka till lärarjobbet i juni förra året och skulle rätta ettornas matteprov. – Jag skulle kolla att de kunde plus och minus. Det var 5+3, och jag fick ta fram min miniräknare för att kunna rätta. Hon drabbades också av afasi och för att ändå kunna föra ett samtal så satte hon in ”random” ord i meningarna. – Jag kunde säga nästan vad som helst, och fråga min dotter om hon ville äta lastbil till frukost. Det var väldigt konstigt. Men det var ju jobbigare när jag var med i teknik poddar, och engelska gick inte alls. Jag kan skratta åt det, det finns ju inget annat man kan göra, det är så dråpligt. Karin har sluppit problem med andningen, men listan på konstiga symtom kan göras väldigt lång: smurfblå fötter (för den som tvivlar är det bara att gå in på Karins Insta gramkonto @grishund och titta, de är galet blå), huvud värk från helvetet, bältrosliknande blåsor, domningar i ben, armar och tunga, återkommande feber, svimningar, näsblod och blödande sår i munnen (på riktigt, inte hjärn spöken) och kraftlöshet. – Det var läskigt, för ingen kunde säga om jag skulle bli bra. Ingen visste. Även om det mest pratas om andningsbesvär och trötthet i det offentliga samtalet om postcovid visar en stor patientundersökning, som nyligen publicerades

på Lancets EClinicalMedicine , att hon inte är ensam om många av symtomen. Men till skillnad från många andra som fick covid tidigt i pandemin blev Karin Nygårds direkt tagen på allvar av sin husläkare. Kanske hjälpte det lite att hennes mamma är läkare. Hon blev utredd på längden och tvären, men alla värden såg jättebra ut. Läkaren skickade Karin till rehab ilitering där hon bland annat fick träffa en arbetsterapeut. Det gjorde enorm skillnad i vardagen. Hon som har en tusen-järn-i-elden-personlighet och kört ”crash and burn” fick stöd att planera sina dagar för att få kraften att räcka. Så här ett år senare står whiteboard-tavlan kvar i vardagsrummet, men det färgkodade bildstödet (Karin tecknade själv, mer om det senare) är borttaget och behövs inte längre. Hon fick lära om, från att ta det som det kom mer till att i förväg bestämma vilken dag hon skulle tvätta håret. Till att ta höjd för att vila före och efter möten med andra människor. – Att klara vardagen blev mitt jobb. Det blev väldigt tydligt vad mycket vi gör under en dag. Sommaren 2020 spenderade hon mestadels på den stora balkongen. Under hösten var hon fortsatt dålig och det enda hennes dotter önskade sig i julklapp är att mamma ska bli frisk. – Det var tufft för henne. Jag var sjuk, rädd och hade ingen ork, säger Karin och berättar att hennes mamma periodvis bott hos dem och att dotterns pappa dragit ett stort lass.

12