Arbetsterapeuten-4-2021

NYA AVHANDLINGAR

Karin blev bättre i december, men inte bra. I juni 2021 känner hon sig i princip frisk, men lukt- och smaksinnet är fortfarande påverkat. När tidskriften besöker henne i lägen heten på Södermalm i Stockholm undrar hon om det luktar sopor – det gör det inte. Och hon har en konstant smak av saltlakrits i munnen, och även om hon gillar godissorten är det inget vidare. ”Jag skulle kolla att de kunde plus och minus. Det var 5+3, och jag fick ta fram min mini räknare för att kunna rätta.” Karin Nygårds är konstnär också, målar och tecknar. Och de där första veckorna med covid ritade hon bilder av alla sina konstiga symtom och lade ut. De fick stor uppmärksamhet och hon intervjuades i allt från Svenska Dagbladet och Nyhets morgon till Femina. När tidskriften är på besök kan hon tyvärr inte visa teckningarna – de är ivägskickade för tryck. – Tanken är de ska bli ett memory, vilket är passande med tanke på alla kognitiva problem jag haft. Hjärndimman har det senaste dryga året försatt henne i en del absurda situationer. Som när det ringde på dörren (på riktigt) och det stod ett tv-team från Aktuellt utanför. Eller som när hon inte mindes att hon köpt en soffa på Blocket och fixat hemkörning. En soffa som dessutom var alldeles för stor, för ful och för dyr. Köpt för pengar hon egentligen inte hade. Som egenföretagare på 75 procent och som anställd lärare på 25 procent passar du inte i Försäkringskassans mallar och Karin valde att inte lägga kraft på att ansöka om sjukpenning. Men hon har faktiskt varit med i en informationsfilm för kassans anställda om hur det är att ha långtidssymtom av covid. För tillfället jobbar hon inte som lärare, eftersom hon behöver kunna styra sina dagar. – Jag älskar undervisning och jag älskar elever, men jag tycker inte att det går att vara lärare i dag med alla ”skolplatt formar” … all admin. Fast jag kommer säkert att komma till baka till skolan. Hon tycker det är lite märkligt att coviden har gjort henne mer känd än tv-programmen, läromedlen och de fina utmär kelserna hon fått som lärare och it-folkbildare. Men samtidigt har hon, av all feedback, förstått att hennes bilder och för måga att nå ut har betytt mycket för andra som drabbats av covid. Att hon hade kanaler för att synliggöra sjukdomen. – Jag är jättestolt och glad över att mina bilder har hjälpt folk. Att mina upplevelser har gjort att andra inte känt sig lika ensamma. Att de känt att de fått hopp, att det faktiskt var på riktigt det de kände. ¶ Fotnot: Karin Nygårds hade hoppats vara helt frisk när den här artikeln publiceras, men tyvärr fick hon tillbaka symtom i augusti.

Functional outcome and experiences concerning daily life after malunion of the distal radius and corrective osteotomy Ingrid Andreasson Göteborgs universitet, december 2020

k De flesta som drabbas av en handledsfraktur är åter ställda inom 3–6 månader, men en del har kvarstående besvär. Det kan bero på att frakturen läkt med felställning. Syftet med avhandlingen var att beskriva erfarenheter av hur aktivitetsförmågan påverkas av en felläkt handleds fraktur och hur den upplevs ett år efter korrigerande operation. Syftet var också att undersöka om det har någon betydelse för självskattad aktivitetsförmåga och smärta om spalten som bildas mellan benfragmenten vid operationen fylls eller lämnas öppen samt att utvärdera långtidsresultat av operationen. Studierna visade att en felläkt handledsfraktur kan ha en mycket stor inverkan på bland annat aktivitetsförmåga och delaktighet. Efter operationen förbättras aktivitets förmågan och resultatet håller i sig på lång sikt. Det saknar betydelse för självskattad aktivitetsförmåga och smärta om spalten fylls. k ingrid.f.andreasson@vgregion.se k bit.ly/avh-andreasson

Ageing in a Digital Society – An Occupational Perspective on Social Participation Caroline Fischl Umeå universitet, maj 2020

k Om äldre får skräddarsytt stöd för att kunna använda olika digitala tjänster förbättras deras möjligheter till social delaktighet och att kunna bo kvar hemma. Det visades i Caroline Fischls avhandling baserad på fyra studier med sammanlagt 46 hemmaboende personer i åldern 66–95 år i norra Sverige. Äldre i studierna upplevde att möjligheter till sociala interaktioner och aktiviteter samt samhällsservice de kan ta del av minskar – särskilt på landsbygden – och att digital teknik delvis kan kompensera för det. Generellt välkomna des teknik i sig. Äldre upplevde dock olika svårigheter att använda den. Därför studerades hur ett strukturerat tillväga gångssätt för att skräddarsy stöd för äldres engagemang i digitala aktiviteter kan utformas. Stödet innefattar olika individualiserade interventionsstrategier, såsom att anpas sa inställningar på den digitala enheten och skapa instruk tionsmaterial baserat på äldres behov och preferenser. k caroline.fischl@ju.se k bit.ly/avh-fischl

13