Arbetsterapeuten-4-2022

#4 2022

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER TIDSKRIFT SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

k ELDSJÄLAR Hjälpmedel skeppas till Moçambique

k OMSTÄLLNING I höst blir det enklare att plugga mitt i yrkeslivet

TEMA NÄRA

På väg mot en god och nära vård

Forskare

på plats

Lena Johansson kombinerar jobbet som arbetsterapeut med doktorandstudier

k PORTRÄTTET

ARBETSTERAPEUTEN GUSTAV ERIKSSON TOG SIG UR ÄTSTÖRNINGEN

Möt vår stora familj Etac Swift Mobil-2 – en mobil duschstol med många möjligheter Varje användare ser olika ut och har olika behov. Duschstolen ska även fungera i olika badrum, över en golvstående eller vägghängd toalett. För att möta dessa behov finns nu Swift Mobil-2 i fler varianter och storlekar. Läs mer på etac.se

katja alexanderson Chefredaktör

#4 2022

Hoppas på fler friska år

”Äldreomsorg är inte bara rutiner, utan vilar så mycket på omdöme, kompetens och erfarenhet” s 16

När jag skulle se över min dotters mobilabonnemang upptäckte jag att det bara är tre år tills jag kvalificerar mig för operatörens seniorerbjudande. Då blir jag 55 år och räknar med att jobba åtminstone tio, men snarare 15, år till. Antagligen borde jag bara glädja mig över möjligheten till rabatt, men det fick mig att känna mig gammal. Jag hoppas på många friska år efter pensionen, även om jag misstänker att min sista skidresa kommer att infalla före 77-årsåldern, då min pappa gjorde sin finalresa till Alperna med gubbgänget. Men jag ska göra vad jag kan för att han inte ska slå mig med alltför många år – trappträningen börjar i dag. I det här numret skriver vi om förändringsresan till en god och nära vård . I den omställningen spelar den kommunala vården och omsorgen för äldre personer en nyckelroll. Tidskriften intervjuar Socialstyrelsens gene raldirektör Olivia Wigzell om förslaget till en helt ny äldreomsorgslag och stärkt hälso- och sjukvårdskompe tens i kommunerna. Du får också möta Erica Gunnars son, Mar i Örebro, som är övertygad om att personer med rehabkompetens måste finnas där besluten fattas på ledningsnivå, annars riskerar frågorna att prioriteras ner. Sedan besöker vi äldreboendet Trädgårdarna, även det i Örebro. Där kombinerar Lena Johansson sitt jobb som arbetsterapeut med doktorandstudier. Hon ska undersöka hur reablement (ett mellanting mellan var dagsrehabilitering och specifik rehabilitering) fungerar på särskilt boende. I Region Skåne berättar Kerstin Zettervall om sin stöttande roll i processen för att införa personcentrerade sammanhållna vårdförlopp . Dessutom möter du arbetsterapeuten Gustav Eriksson som med hårt arbete och lite hjälp har tagit sig ur sin ätstörning. Du får också följa med på en rollators resa från Nacka till Linga Linga i Moçambique i regi av Hjälpmedel utan gränser. Och som vanligt nyheter, bok- och apptips och en hel del annat stort och smått. Trevlig läsning!

5 Ordföranden Vi gör skillnad! 6 Aktuellt 10 Porträttet

Gustav Eriksson äter och tränar normalt igen

14 Hallå där!

... om aktivitetsorättvisa för personer med fibromyalgi

16 Tema: Nära

Olivia Wigzell om förslaget till ny äldreomsorgslag Erica Gunnarsson har rehab ut i fingerspetsarna Lena Johansson forskar på plats på äldreboende Kerstin Zettervall knyter ihop vården

Koll på en lyckad introduktion s 42

36 Reportage

32 Karriär

Hjälpmedel får nytt liv i Moçambique

Lena Hamelius utvecklade ögonträningsprogram

41 Appspalten

34 Nya böcker 35 Ny krönikör

Något för kalenderbitaren

44 Förbundsnytt

Med distans till studierna

Arbetsterapiforum närmar sig

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Victoria Pettersson victoria.pettersson@mediakraft.se 073 511 81 79 TS-kontrollerad upplaga: 10 500 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: Pavel Koubek

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

Trygga sängar för hela livet. Alla behöver trygg sömn. Därför har vi utvecklat spjälsängar som skyddar de flesta som lider av ofrivilliga rörelser. I samarbete med arbetsterapeuter och närstående anpassar vi sängen enligt individens behov. Låt den berörda personen prova sängen gratis under 14 dagar. Lever den inte upp till förväntningarna så betalar du inget mer än fraktpriset för retur av sängen. Se mer på Jyskhandi.se

Vi ser fram emot att se dig på mässan Fokus Hjälpmedel Malmö 6 - 7 september

Hopfällbara elrullstolar och elscootrar som ger dig friheten tillbaka

 Låg vikt  Kompakt & smidig  Ta med i egen bil  Ta med på flyget  Lång körsträcka

Provkör Eloflex: Besök www.eloflex.se eller ring 010-18 33 100 för att hitta din närmaste återförsäljare.

4

ORDFÖRANDEN

Vi gör skillnad! ”Många av de lösningsförslag som vi har planterat och vårdat i vår opinionsbildning har nu etablerats, vuxit sig starka och blivit till konkreta politiska förslag och åtgärder.”

A ugusti och september är den del av året som vi brukar betrakta som skördetid. Här på Östgötaslätten går skörde tröskorna varma. Tomaterna lyser solmogna mot husväggen och äppel-, päron- och plommonträdens grenar dignar av frukt. Det är tid att njuta av det som såtts och planterats, det som vårdats och vuxit. Det är med just den känslan i magen som jag nu tar mig an ännu en termin i mitt uppdrag som förbunds ordförande. För det är med både glädje och stolthet som jag kan konstatera att mycket av vårt idoga på verkansarbete de senaste åren faktiskt på allvar börjar leda till positiv förändring. Det är dags att njuta av det vi har planterat. Kvalitet i kommunal hälso- och sjukvård och jämlik tillgång till rehabilitering, habilitering och hjälpmedel är alla frågor som den senaste tiden diskuterats inom den nationella politiken på ett sätt som vi inte är vana vid. Det är också exempel på frågor som engagerat oss som förbund under lång tid, frågor som spelar roll för att vi som arbetsterapeuter ska kunna göra ett bra jobb där vår kompetens används på det mest ändamåls enliga sättet. Många av de lösningsförslag som vi har planterat och vårdat i vår opinionsbildning har nu etablerats, vuxit sig starka och blivit till konkreta politiska förslag och åtgärder. Ett exempel är att regeringen nu – äntligen – gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för nationella riktlinjer gällande rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. I direktivet framgår ut tryckligen att arbetet ska bedrivas i dialog med oss i Sveriges Arbetsterapeuter. Det är unikt. Ett ytter ligare exempel är det nationella kompetenscenter för äldreomsorg som nu inrättats vid Socialstyrelsen och som bland annat kommer att arbeta med att samla och stödja implementering av aktuell kunskap. Det kommer att leda till en ökad kunskapsstyrning inom

kommunernas verksamheter, vilket vi länge jobbat för i olika sammanhang.

Kronan på verket är kanske ändå den äldreomsorgs lagsutredning som överlämnades till socialminister Lena Hallengren i slutet av juni och som bland annat föreslår införandet av funktionen kvalitetsansvarig för rehabilitering , KAR, i landets alla kommuner. Det må fortfarande bara vara förslag, men ett stort steg har tagits framåt för att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet i kommunal hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Äntligen riktas ett rättmätigt fokus mot personcentrerade, hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser i våra 290 kommuner och vi som förbund har all anledning att fira.

Sveriges Arbetsterapeuters arbete har burit frukt. Vi är ett förbund som gör skillnad. Det är viktigt att vi njuter av våra framgångar, men med det sagt menar jag inte att det är tid att luta sig tillbaka. Långt ifrån. Vårt uppdrag som förbund när det gäller att bevaka och påverka dessa frågor är nu vik tigare än någonsin. Vi har ett stort an svar att nu göra allt vi kan för att se till att resultatet av de möjligheter som har skapats och de dörrar som har öppnats

blir så bra som möjligt - för vår profession och för alla

som är i behov av vår kompetens och våra

insatser. Jag är taggad för det uppdraget!

ida kåhlin Ordförande

Fingra mer på maten Att äta med fingrarna i stället för med kniv och gaffel kan uppfattas som dåligt bordsskick, men för personer med motoriska ätsvårigheter kan det vara en praktisk lösning för att få i sig maten. Forskning vid Högskolan Kristianstad har under sökt hur olika maträtter kan anpassas till att ätas med fingrarna och vad som krävs för att bredda synen på hur en måltid ska se ut. Mer på hkr.se.

Oj ... aj, aj, aj! Risken för en färdolycka på väg till eller från jobbet med en elsparkcykel ökar för unga visar färsk statistik från Afa Försäkring. Män har högre risk än kvinnor. Den typen av olyckor kan täckas av den statligt reglerade arbetsolycksfallsförsäkringen. Läs mer på afaforsakring.se.

FOTON: MOSTPHOTOS

Rehabilitering och hjälpmedel högt på agendan i höst Socialstyrelsen ska analysera förutsättningarna för att ta fram nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. ”Otroligt positivt och glädjande”, säger förbundsordförande Ida Kåhlin.

FOTO: ANN-CHRISTINE ELIASSON/MOSTPHOTOS

Socialstyrelsen har tidigare ta git fram statistik som visar att det finns stora skillnader mel lan olika regioner och kommu ner, både vad gäller avgifter och utbud av hjälpmedel. Och det är en av orsakerna till att regeringen nu gett myndig heten uppdraget att undersöka möjligheten att ta fram natio nella riktlinjer på området reha bilitering, habilitering och hjälpmedel. – Ett mycket efterlängtat och

välkommet besked, säger Sve riges Arbetsterapeuters ord förande Ida Kåhlin Regeringen är tydlig med att Socialstyrelsen i uppdraget ska föra dialog med bland andra Sveriges Arbetsterapeuter och Fysioterapeuterna. – Tillsammans med andra professionsförbund och inte minst patient- och brukarrörel sen har vi i Sveriges Arbets terapeuter länge jobbat för att få till detta. Det är ett viktigt

Avgifter och utbud av hjälpmedel varierar stort över landet, men nu ska Socialstyrelsen utreda möjligheten att ta fram nationella riktlinjer för området.

inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Riktlinjerna ska tas fram utifrån aktuell forsk ning och beprövad erfarenhet. Senast den 12 februari 2023 ska uppdraget redovisas till socialdepartementet. pontus wikholm

steg mot en mer jämlik hälso- och sjukvård, säger Ida Kåhlin. Socialstyrelsen ska även redo visa vilka för- och nackdelar det finns med att avgränsa områ det. Nationella riktlinjer är ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas

Nu både frukost- och lunchträffar med facket Sveriges Arbetsterapeuters digitala informa tionstillfällen Luncha med facket och Nära vård-­

Även seminarieserien Nära vård-frukost får en fortsätt ning. Den första frukost träffen drar igång klockan

om sin forskning, som kan minska ensamhet hos äldre. Tillsammans med kollegor från Husläkarna, som in fört modellen i praktiken, berättar hon om resultat, utmaningar och fram gångsfaktorer. Anmäl dig på arbetsterapeuter na.se/kalendarium. ¶

frukost fortsätter i höst. Under året som gått har för bundet hållit sju digitala seminarier under namnet Luncha med facket . Träffarna har varit populära bland både förtroendevalda och medlem

mar, och fortsätter i höst med ämnen som Löneprocessen för nya förhandlare, GDPR för förtroendevalda, Arbetsmiljö med Suntarbetsliv och Löne samtalets ABC.

07:30 den 20 september med temat Social Aktivi tet på Recept. Professor

Ingeborg Nilsson vid Umeå univer sitet berättar

6

MOSTPHOTOS

27 okt är det Arbetsterapins dag och World OT Day – en dag när arbetsterapeuter världen över samlas kring profes sionen och gör olika aktiviteter för att stärka gemen skapen och uppmärksamma värdet av arbetsterapi.

Stolt parad Efter två år utan fysiskt Pridedeltag ande var många medlemmar, tillsam mans med vänner och familj, på plats i Stockholm Pride Parade för att lyfta hbtqi-frågor och allas rätt att älska den de vill och vara den de är: på jobbet, under studietiden, i behandlingsrum met, överallt och hela tiden.

FOTO: SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

Lättare att plugga mitt i karriären Med ett statligt studiestöd och en kollektivavtalad utfyllnadsdel, som ger upp till 80 procent av lönen, ska det nu bli lättare att stärka sin kompetens – utan att behöva leva på ”bröd och vatten”.

framför allt när det gäller per sonliga skäl. Även turordningsreglerna enligt Lagen om anställnings skydd ändras, så att alla arbets givare har rätt att undanta tre anställda. – Men i kollektivavtalen finns andra regleringar, och det va rierar mellan olika sektorer. Inom region och kommun får till exempel inte arbets givaren göra något undantag alls.

– Vi vet att många arbetstera peuter vill vidareutbilda sig men inte har kunnat, eftersom det varit svårt att få ihop eko nomin vid studier mitt i karriä ren. Det är väldigt glädjande att det nu blir helt andra eko nomiska förutsättningar. Vår förhoppning är att många ar betsterapeuter kommer att an vända stödet för att stärka sin kompetens. Den andra delen av reformen handlar om att alla arbetstagare, även på arbets platser utan

Därtill ersätts allmän visstids

anställning med särskild visstids anställning som snabbare övergår i en tillsvidareanställ ning. Tiden kortas från 24 månader till 12 månader. Andra föränd ringar är att hel tid blir norm, en särskild turord ning vid ”hyvling”

”Parterna har tagit ett hel hetsgrepp om tryggheten på arbets marknaden.” MARIA YNGVESSON F O T O : P O N T U S W I K H O L M

I juni röstade riksdagen ige nom propositionen ”Flexibili tet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden”. Omställningspaketet utgår från parternas Trygghets överenskommelse och innehåller tre delar: ett nytt omställningsstudiestöd, ett nytt grundläggande omställ nings- och kompetensstöd samt en reformerad arbetsrätt. Reformen börjar gälla i oktober och innehåller förändringar både i lagstiftning och kollek tivavtal. Den gäller hela arbets marknaden med anpassning för olika sektorer. – Parterna har tagit ett hel hetsgrepp om tryggheten på arbetsmarknaden. Reformen ger kraftigt förbättrade möjlig heter till kompetensutveckling och lärande genom hela arbets livet, säger Maria Yngvesson,

kollektivavtal, ska få grundläggande omställnings- och kompetensstöd för att stärka sin framtida ställning på arbetsmarkna den. Den tredje delen är en reformerad arbetsrätt som ska balansera arbets givarnas behov av

förhandlingschef på Sveriges Arbetsterapeuter. Omställningsstudiestödet gör det möjligt att studera mitt i karriären. Det består av ett stat ligt studiestöd och en kollektiv avtalad utfyllnadsdel som ger upp till 80 procent av lönen. – Du får studera på heltid i 44 veckor och vissa kollektiv avtal kan dessutom ge rätt till längre tid. Utbildningen ska stärka din ställning på arbets marknaden och därför kommer du normalt sett inte att få stöd för utbildningar till yrken där det är stor konkurrens. Stödet är inte heller tänkt för utbild ningar som din arbetsgivare borde tillhandahålla för att du ska klara ditt jobb. Maria Yngvesson tror att om ställningsstudiestödet blir be tydelsefullt för professionen.

och en ny regel i uthyrningslagen. På arbetsterapeu terna.se hittar du mer informa tion om reformen. – Tveka inte att höra av dig till någon av oss ombudsmän om du har funderingar. Och håll utkik efter ”Luncha med facket” – nu i höst kommer ett av tillfällena att handla om om ställning, avslutar Maria Yng vesson. katja alexanderson

flexibilitet med arbetstagarnas behov av trygghet. En av nyhe terna är att ”saklig grund” änd ras till ”sakliga skäl” vid upp sägning från arbetsgivarens sida. – Den övergripande tanken är att det ska bli mer förutsäg bart för både arbetsgivare och arbetstagare vad som är till räckliga skäl för uppsägning,

7

Badrum | Kök | Spisvakt | Garage | Trösklar/Kilar | Stödhandtag | Assistep

NYHET

Renett Air Rengöring med dubbla duschmunstycken Torkar Diskret design Enkel montering Hållbart

Aktiv genom livet Unik och underhållsfri Fler än 1500 användare i åldrarna 4-99 år

Boka in utprovning idag på tel: 023-79 22 90

”Med nya innovativa lösningar skapar vi användarvänliga produkter för personer med funktionsvariationer.”

NYA!

Boka in utprovning idag på tel: 023-79 22 90 Ser den bekant ut? Låt inte utsidan lura dig! Nya spisec AddOn S kommer med ny teknisk innovation och fler fördelar än vi trodde var möjligt.

Nya insikter

Vi har länge kommunicerat om vad Spisec faktiskt ser och gör, men en av de största nyheterna är att vi nu kan visa det. Vi kan visa hur ofta fara uppstår och till och med skicka sms när spisen stängs av vid en farlig situation. Spisec AddOn S kommer i flertalet versioner som alla går att använda tillsam mans med applikationen Safera. De funktio ner som tidigare bara var tillgängliga tillsam mans med en funktionsknapp kan aktiveras inne i appen. Anhöriga och arbetsterapeuter kan förändra beteendet på Spisec AddOn S efter användarens behov.

För mer information besök www.moveum-latest.com Moveum AB, Box 470, 791 16 Falun | Telefon +4623792200 | info@moveum.se | www.moveum.se

PORTRÄTTET

I många år var arbetsterapeuten Gustav Eriksson i klorna på sin ätstörning. Med hårt arbete och lite hjälp har han helt ändrat sina gamla strategier, roller och vanor – och mat är bara mat igen.

Text & foto: Pontus Wikholm

Ett friare liv

P å Radio Gävleborg talar man om en av årets varmaste dagar. Det är tryckande och ligger åska i luften. Gustav Eriksson tar tag i tyget och fläktar sin blommiga t-shirt. Efter att ha cyklat upp till Hem lingby friluftsområde är han svettig. Och det är inte första gången. I Hemlingbybacken och motionsspåren runt omkring i Gävle har han pressat sin kropp många gånger tidigare. Ofta till bristningsgränsen. I över tio år led Gustav av bulimi och hetstränade för att dämpa allt som var jobbigt. I dag är han frisk, och fri, och kräks inte upp sin ångest längre. Som liten grabb i Östhammar, nio mil söder om Gävle, tretton norr om Stockholm, var Gustav Eriksson varken en stor atlet eller speciellt noga med maten. Kanske hade han lite dåliga spärrar och åt för mycket om det var gott. Fyllde på tills det sade stopp. Men det var inget han straffade sig för efteråt. Och knappast något föräldrarna kunde ha reagerat på. Ändå tror Gustav att ätstörningen låg där latent. – Det började 2006 då jag studerade på arbets terapeutprogrammet i Umeå. Jag ville se ut på ett visst sätt, ha magrutor. Och så en gång hade jag ätit ganska mycket och mådde inte bra. Jag kräk tes. Jag kände skam, men på något sätt mådde jag bra efteråt. Innan vi träffas har Gustav skickat en länk till riksföreningen Frisk & Fris råd till journalister som ska gestalta ätstörningar i media. Bland annat ska man undvika att fokusera på det konkreta – exakta milantal eller kilogram – för att inte trigga sjukdomen.

Exakt vad som triggade Gustav vet han inte. Han beskriver tiden i Umeå som jättebra. Han var en glad typ. Social och alltid med ett leende. Utåt. – Jag förstår ju nu att jag inte mådde bra, men jag förnekade det och hanterade det jobbiga genom att sätta fingrarna i munnen. Ångesten försvann ner i toaletten. ”Jag kände skam, men på något sätt mådde jag bra efteråt.” Under studietiden gjorde han ett försök att få hjälp och berättade för en mentor. Kontaktade studenthälsan och träffade en kurator – en gång. Sedan körde han på igen, låtsades som ingenting. I perioder mådde han bättre, kräktes bara en gång i månaden. Men då det var som värst tryckte han ner fingrarna i halsen varje dag. Men alltid hemma, i sin egen toalett. Ingen märkte. Inte ens flickvännen, numera fru. – Jag träffade Frida i slutet av 2006, hon gick året under mig på utbildningen. Och höll ätstör ningen hemlig för henne till 2013. Jag ljög för mig själv hela tiden och blev expert på att dölja. Man vet exakt vad man ska säga. Då i början hade han inte strategierna för att hjälpa sig själv. Han tror att en energikartläggning hade varit bra. Han mådde dåligt som inaktiv. För att råda bot på det sprang han. Mycket. – Så länge jag sprang kunde jag inte känna att jag mådde dåligt. Om jag ätit för mycket eller missat ett träningspass kompenserade jag för det. Och sprang mera. Det kändes helt naturligt.

kk

10

Gustav Eriksson Bor: I Gävle med fru och två barn. Jobbar som: Synpedagog (med mål att omanställas, som arbetsterapeut) på syncentralen i Gävle. Framtidsmål: Jobba som arbetsterapeut på ätstör ningsenhet eller skola. Eller öppna eget. På fritiden: Skriver, spelar gitarr och fixar saker på tomten: ”Jag handlar inte nytt om något gått sönder, jag fixar det själv”. Gustavs bästa bok om ätstörning: Losing big or losing everything av Niclas Christoffer: ”Boken utspelas i ett framtida Sverige där utseende och social status är allt. Den driver med normer och får en verkligen att tänka till.”

11

Gustav Eriksson trivs i Hemlingebacken i Gävle. Där har han många gånger suttit och tänkt på (och förträngt) sin ätstörning och hetsträning. Men det var då, i dag mår han bra och äter och tränar som ”vanligt” igen.

daglig verksamhet inom psykiatrin. Han gjorde ett nytt försök att få hjälp, men kände att han var tvungen att ljuga för sin chef för att kunna åka i väg till regionens ätstör ningsenhet, i Stockholm. Det gick inte. Han föll dit igen. På jobbet passade han på att sy in sina brallor. ”Min dotter undrade varför pappa ligger och kvider i stället för att läsa för henne.” – Jag tyckte jag var sund, men de tyckte jag var smal. En kompis sa samma sak: ”Vad smal du har blivit.” Jag tog det som en komplimang, men innerst visste jag att hon var orolig. Gustav tänker efter och tillägger: – Valen man gör gynnar alltid ätstörningen. Frida och Gustav hade fått barn och flyttat till Gävle. Gustav började som hjälpmedelskonsulent. När han mådde dåligt sprang han upp och ner för skidbacken i Hemlingby – om och om igen. Men 2018 har det gått för långt. Gustav har ont i halsen, det brinner i strupen och magen. Det gör överjävligt ont. – Då kände jag att det kunde vara farligt på riktigt. Och det drabbade min familj. Min dotter undrade varför pappa ligger och kvider i stället för att läsa för henne. Gustav ville inte gå till vårdcentralen utan skrev en egen vårdbegäran. Skickade in via 1177 till ätstörningsenheten i Gävle. Fick komma på intervju. Han beskriver den som ganska granskande. De ville bland annat veta om han vara beredd att ge upp träningen. – Jag fick tänka till, men jag var motiverad då. Förstod att man måste vara beredd att ändra sina strategier, roller och vanor helt. Också träningen. Efter det började min behandling.

Gustav var snål med maten, skyllde på lågt studiestöd. Det var inte sant, men det fanns alltid en ursäkt. Drack han för mycket på en fest kompenserade han genom att kräkas. Skulle inte vara bakis nästa dag. Tandmärkena ovanför de fingrar som åkte ner i halsen, höger pek- och långfinger, har nästan försvunnit. Men för som så många andra med ätstörningar syntes det inte på Gustav. Inte till en början. – Men Frida märkte ju att jag inte mådde bra. Jag var sur och hade kort stubin. Sov dåligt. Men det kändes så lågt. Jag skämdes. Men det var jätteskönt efter att jag berättat. Sen var det svårare att hålla hemligt. 2014 bodde familjen i Norrtälje och Gustav jobbade på

12

Nu behövde han inte åka så långt till träffarna. Och Gustav var helt öppen med sin ätstörning med chefen och kollegorna. Han beskriver det som ett otroligt lyft och en viktig del i till frisknandet. Behandlingen pågick i ett år – det var många in vanda mönster som skulle brytas. – Mina strategier hade suttit i tio år. Det blev väldigt tydligt under första intensivveckan tillsammans med de andra som började sin behandling. Jag tog mat och bredde ut riset på tallriken så det skulle se mycket ut. Jag visste inte ens att jag gjorde så. Gustav tycker alla ätstörningsenheter borde ha en arbets terapeut i sitt team och hoppas själv en dag kunna jobba på den enhet där han blev frisk. För frisk är han. Använde också en del strategier från utbildningen och jobbet. Ställde bland annat in en påminnelse 14:30 varje dag. – Jag kan bli lite småsur utan mellis. Efter ett år blev Gustav av med sin diagnos och då började det riktiga jobbet. Att bli fri från ätstörningen, fri från alla dåliga tankar och acceptera sig själv. Efter två år var han framme och i dag är han volontär på Frisk & Fri, riksföreningen mot ätstörningar. Han har hållit i anhörigträffar och ser sig som en ambassadör för föreningen. Gustav försöker vara så öppen om sin ätstörning han bara kan. Och nu har han också berättat för dottern. – Pedagogerna på skolan hade läst en intervju med mig. Det kändes bra att berätta, men hon ville inte gärna prata så mycket. Under åren med ätstörning skrev Gustav en bok. I De bevingade har en av karaktärerna också bulimi. Och samma Ätstörningar är inte är inte lika vanliga inom populärkultu ren som till exempel droger och alkohol, men i dag talar man i alla fall om det. På sociala medier är hetsen efter den perfekta smala kroppen utbredd, men samtidigt går kändisar ut med sina historier. Det gör Gustav också och hans råd till yrkes verksamma som stöter på någon de misstänker ha en ätstör ning är att försöka bygga upp förtroende. – Var aldrig dömande. Lyft bara det du observerar, utan att lägga in dina värderingar. Det kanske inte löser det på en gång men i bästa fall har du satt bollen i rullning. Och till personer med en ätstörning: – Sök hjälp. Jag var länge för stolt och som arbetsterapeut trodde jag att jag skulle klara det själv. ¶ intensiva träningsmani och samma bitmärken ovanför knogarna som författaren själv. Det är en dystopi – och boken är mörk. – Det kanske också var lite terapi – att skriva ut en del av ångesten. Men jag ser ju hur dåligt jag mådde. I dag skriver jag på en annan, gladare bok.

NY METOD!

Mera koll på tid Jobbar du inom barn- och ungdomspsykiatrin? Träffar du barn i skolåldern som har svårt att hantera sin tid? Mera koll på tid är en inter ventionsmetod för att stödja utvecklingen av tidsuppfattning, tidsorientering och tidsplanering. I oktober kan du gå en kurs i metoden! Läs mer och anmäl dig på arbetsterapeuterna.se

Som medlem betalar du bara halva priset på Akademins publikationer och kurser.

R

Med mer än 20 års erfarenhet tillverkar och säljer vi välutvecklade MEDICINSKA VÄRMEHJÄLPMEDEL

MINITECH SWEDEN AB Källvägen 17 | 782 33 Malung | Tel. 0281-301 70 mail@minitech.se | www.minitech.se

Lästips, stödnummer, utbildningar och mycket mer finns på friskfri.se .

13

HALLÅ DÄR!

Kvinnofridslinjen har alltid öppet

... Reb Molin Birtles och Lisa Petters son , tidigare studenter vid Göteborgs univer sitet, som skrivit en kandidatuppsats om akti vitetsorättvisa för personer med fibromyalgi.

Till Kvinnofridslinjen, 020-505050, kan du ringa om du är eller har varit utsatt för våld eller om du är närstående och vill ha råd och stöd. Även du som möter våldsutsatta i ditt arbete kan ringa. På den uppdaterade sajten kvinnofridslinjen.se finns information på olika språk, inklusive teckenspråk.

Text: Katja Alexanderson

ILLUSTRATION: JENNY ALMÉN

Gåfotboll bra för seniorers hälsa Effekterna av den allt popu lärare seniorsporten gåfot boll har undersökts av forskare. Resulta ten visar att sporten – som spelas i gång tempo, ofta på mindre plan med färre spelare och där en fot alltid ska ha markkontakt – främjar hälsan och har potential att få fler att träna långt upp i åren. Läs mer på gu.se, sök på gåfotboll . Aldreguiden.se Socialstyrelsen har ny lanserat Äldreguiden, som ska göra det lättare att söka äldreomsorg. Samverkan synas Regeringen har beslutat att en särskild utredare ska kart lägga och analysera statens nuvarande former för sam verkan och dialog med kom muner och regioner – bland annat handlar det om SKR:s roll – och vid behov föreslå nya former. Utredaren ska också se över reglerna för kommunala sammanträden så att de kan genomföras digitalt vid behov. Läs mer på regeringen.se.

FOTO: KARL-JOHAN FORSS

Varför skrev ni om aktivitetsorättvisa? Lisa: Det är ett ämne som ligger oss båda varmt om hjärtat och vi upptäckte att det inte är så vanligt att jobba med det i praxis. Reb: Redan innan utbildningen hade jag ett intresse för samhällsfrågor och inkludering, men visste inte att arbets terapeuter kan jobba med det. Varför just fibromyalgi? Reb: Vi spånade kring vilka grupper som kan vara utsatta för aktivitetsorättvisa. Vi valde att göra en intervjustudie och av etiska skäl kunde de inte vara patienter. Lisa fyller på: Så vi kollade olika riksförbund och intresse föreningar och hittade Fibromyalgiförbundet – en litteratur sökning indikerade att det är en grupp som skulle passa. Vi fick kontakt med intervjupersoner via förbundets webbplats och Facebook och fick jättestort gensvar. De ville gärna vara med och bidra till kunskap om fibromyalgi. Hur gjorde ni? Reb: Vi utgick från begreppen och teorin kring aktivitets orättvisa och intervjuade sju personer om deras upplevelse av delaktighet. Er studie visar att arbetsterapeuter tyvärr kan bidra till att utsätta personer för aktivitetsorättvisa, i stället för att motverka den. Berätta! Reb: Vi har identifierat några olika situationer. Dels kan det vara under utredningar när arbetsterapeuten bedömer i aktivi tet, dels under själva interventionen. Deltagare har exempelvis känt att de bedömts i för dem meningslösa aktiviteter, och det kan även handla om att vara tvungen att delta i meningslösa aktiviteter under en intervention. Hur motverkar man det? Lisa: Medvetenhet är viktigt, att skapa diskussion, dialog och debatt. Vi sitter självklart inte på alla svar, men som arbets terapeut kan man till exempel jobba med förhållningssättet ”advocating mode” och fokusera på att värna om rättvisa. Till sist: Grattis till examen!

Ta en mikropaus för ett mer håll bart arbetsliv Många av oss behöver få in mer variation och rörelse i arbetsvardagen för att må bra och för att hålla i läng den. Nu har Prevent tagit fram korta mikropaus-filmer och material för arbetsgivare och medarbetare. Förhopp ningen är att det ska göra det lättare att komma igång. – Både kropp och hjärna mår bäst av rörelse och vari ation. Och mår vi bra så pre sterar vi ofta bra. Vi behöver bli bättre på att skapa orga nisatoriska förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsmiljö, för rörelse och variation. Även små föränd ringar kan göra stor skillnad för din hälsa, säger Charlotte Wåhlin, arbetsmiljöforskare och ergonom vid Arbets- och miljömedicin i Linkö ping i ett pressmeddelande. Läs mer och titta på filmer na på prevent.se – kanske ståendes på ett ben

FOTO: MOSTPHOTOS

14

Gunilla Wallengren är flerfaldig SM-, EM- och VM-medaljör i Parafriidrott i rullstol. När hon tränar använder hon ett Elastiskt Universalband. Livstidsgaranti gäller för bälten och selar från Bodypoint. www.heamedical.se

15

TEMA: NÄRA

Steg för steg mot

nära vård

Text: Katja Alexanderson Illustration: Helena Lunding Hultqvist Resan mot en god och nära vård pågår runt om i Sverige. Den kommunala vården och omsorgen av äldre spelar en central roll för en lyckad omställning. Tidskriften har samtalat med Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell om förslaget till ny äldreomsorgslag. P andemin satte ljuset på strukturella problem i vården och omsorgen av äldre, även om det egentligen inte var några nyheter. Trettio år efter att Ädelreformen förändrade äldre omsorgen i grunden såg regeringen ett

behov av ett omtag för att utveckla äldreomsorgen och den kommunala hälso- och sjukvården. I slu tet av 2020 tillsattes en utredning för att ta fram en äldreomsorgslag. Dessutom skulle utredaren se över hur den medicinska kompetensen kan stärkas i verksamheterna, men även på ledningsnivå i kommunerna. Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell utsågs till särskild utredare och i slutet av juni kom betänkandet Nästa steg – ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer . Förslaget är nu ute på remiss. kk

17

TEMA: NÄRA

Den nya äldreomsorgslagen är tänkt att komplet tera socialtjänstlagen. Lagförslaget genomsyras av ett personcentrerat förhållningssätt och slår fast att äldreomsorgen ska ha ett förebyggande och hälso främjande perspektiv som stödjer människors funk tionsförmåga. Olivia Wigzell ser flera vinster med lagstiftning på området. – Det blir tydligt vad man kan förvänta sig av äldreomsorgen. En lag

jämfört med i dag handlar om hur hälso- och sjuk vårdskompetensen ska stärkas i kommunerna. – Professionen kommer att påverkas mycket efter som utredningen föreslår att det införs ett lagregle rat krav på att man ska ha en ansvarig för rehabilite ring i samtliga kommuner – och i dag finns det en dast i cirka 90 kommuner. Förslaget innebär att dagens lagreglerade krav på

Mas kommer att försvinna, och därmed även Mar. Utredningen konstaterar att förutsättningar för Mas

kan skapa goda förutsätt ningar för god kvalitet och ökad likvärdighet. Förhopp ningen är också att lagstiftningen kommer att skapa

och Mar (i de kommu ner som infört funk tionen) ser väldigt olika ut runt om i lan det, där vissa verkar på huvudmannanivå, andra på vårdgivar nivå. Därtill är det en diskrepans mellan ansvar och befogen heter, för att exem pelvis påverka bemanning. För att förstärka

bättre tillgång till hälso- och sjukvård. Hon poängte rar att lagstift ning ger en helt annan långsiktighet än årliga överens

kommelser, stats bidrag och myndig hetsprojekt – och det behövs för att skapa håll bar förändring.

hälso- och sjuk vårdskompeten sen föreslår utred ningen i stället en ny

Utredningen föreslår även andra författningsänd ringar, bland annat i patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen, för att säkerställa tillgången till god och säker hälso- och sjukvård för personer som är inskrivna i den kommunala primärvården. Förslagen berör arbetsterapeuter på många olika sätt, och kommer med stor sannolikhet kräva att det anställs fler arbetsterapeuter inom äldreomsorgen. Den kanske största förändringen för professionen

ledningsstruktur. Den ska tydliggöra både vård givarens och huvudmannens ansvar för en god och säker vård. På vårdgivarnivå handlar det om att säkerställa att det i ledningen finns kompetens inom omvårdnad och rehabilitering. Det innebär att om verksamhets chefen inte har tillräcklig kompetens och erfarenhet inom rehabilitering och hjälpmedel, så ska det till sättas en kvalitetsansvarig för rehabilitering som

Utredningen om en äldreomsorgslag – i korthet

Ny äldreomsorgslag Äldreomsorgslagen ska komplettera socialtjänstlagen. Den ska förtydliga äldreomsorgens uppdrag och inne håll samt skapa förutsättningar för en nationellt mer likvärdigt god kvalitet.

k Mål: Förebyggande perspektiv, hälsofrämjande, stödja funktions förmåga och vara tillgänglig. k Exempel på områden som regleras: samordning, individ anpassning, informationskrav, kontinuitet, trygghet och säkerhet, individuell planering,

Utredningen hade ett tvådelat uppdrag. Ena delen handlade om att lämna förslag på en äldre omsorgslag. Den andra om att överväga och vid behov lämna lagförslag som stärker den medi cinska kompetensen i den kom munala hälso- och sjukvården.

Läs rapporten på: bit.ly/SOU2022-41

18

ska vara antingen arbetsterapeut eller fysioterapeut. Motsvarande gäller omvårdnad. – Kvalitetsansvarig för rehabilitering ska stå för att man arbetar enligt bästa tillgängliga kunskap, att det finns bra rutiner, handledning och verk

vem som kan vara ledningsansvarig. Det är allt från ”bara läkare”, ”bara sjuksköterskor” till att det kan vara alla legitimerade sjukvårdsprofessioner, men även att det inte ska anges utan enbart vara en funk tion. Jag tror att det kommer att komma in

samhetsutveckling. Vi har sett att det finns en otrolig potential att göra mer på det här området. Värt att notera i sammanhanget är att det varierar på vilken nivå i orga nisationen kommunerna har placerat verksamhetscheferna. I en del kom muner ligger verksamhetschefs ansvaret på enhetsnivå (exempelvis ett särskilt boende), medan det i andra kommuner är placerat högre upp i organisationen. Det innebär att kvali tetsansvariga för rehabilitering organi satoriskt kan komma att hamna på olika nivåer runt om i landet. Även privata vårdgivare ska ha en kvalitets ansvarig för rehabilitering. Beroende på de lokala förutsättningarna ska rol len som kvalitetsansvarig kunna kom bineras med andra ledningsuppgifter eller kliniskt arbete. På huvudmannanivå ska det finnas en ledningsansvarig för primärvården. Hen ska ha i uppgift att leda det strate giska arbetet med att planera, organi sera och utveckla kommunens primär

många synpunkter ( i remissvaren, reds anm ) från professionshåll om vem som är lämpad. Olivia Wigzell är noga med att den ledningsansvariga inte ska agera enbart utifrån sin egen profession utan även självklart inkludera rehabi litering, hjälpmedel och förebyggande insatser. – Den ledningsansvarige för primär vården ska så klart samråda med dem som stöttar verksamhetscheferna i vårdgivaransvaret. Det är givet att man utgör en större professionell ska ra, där man kan koppla ihop huvud mannaansvar och vårdgivaransvar. Hon fortsätter: – Man kommer att behöva knyta de kvalitetsansvariga funktionerna till sig för att till exempel utarbeta den gemensamma planen för primär vården, som vi föreslår att kommunen och regionen ska ta fram i samverkan – och för att kunna återrapportera till socialnämnden i den årliga rapporten. Exakt hur samarbetet ska se ut har utredningen inte tittat närmare

E N

S

E L

Y R

T

L S

A

C I

O

S

O :

T

O

F

”Utredningen föreslår att det införs ett lag reglerat krav på att man ska ha en ansvarig för rehabilite ring i samtliga kommuner.”

OLIVIA WIGZELL Socialstyrelsens generaldirektör

vård. Ledningsansvarig ska också samordna kom munens primärvård med socialtjänsten och regio nens hälso- och sjukvård. Utredningen föreslår att det ska vara läkare eller sjuksköterska, eftersom de professionerna har systemkunskap om hälso- och sjukvården i sina utbildningar. – Utredningen har mött många synpunkter på

på, men Olivia Wigzell utesluter inte att kommuner na kan behöva se över hur de till exempel organise rar vårdgivaransvaret. Att förebyggande och rehabilitering ska genomsyra äldreomsorgen syns på flera sätt i utredningens för slag. En nyhet är att den som behöver insatser från

kk

Stärkt medicinsk kompetens Utredningen lämnar förslag på både huvudmanna- och vårdgivar nivå för att stärka kommunernas medicinska kompetens. Huvudmannanivå k Ledningsansvarig för kommunens primärvård, ska vara läkare eller sjuksköterska.

anhörigstöd, ledarskap, personal och uppföljning. k N ationell ordning för kvalitets utveckling i äldreomsorgen: Ska förtydliga och konkretisera uppdraget genom nationella delmål och bestämmelser för genomförande. Arbetas fram i bred samverkan med professio nerna och kommunerna.

k N y medicinsk ledningsfunktion i regionen.

Vårdgivarnivå k S amma krav oavsett driftsform. k V erksamhetschefen ska utse en kvalitetsansvarig för omvårdnad respektive för rehabilitering, för att fullgöra ledningsuppgifter inom respektive kompetensområde.

19

TEMA: NÄRA

både hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska få en individuell plan som innehåller förebyggande och rehabiliterande insatser. Det gäller också vid inskrivning i särskilt boende. Det ska också framgå vad målet med insatserna är utifrån den enskildes perspektiv. Men för att det förebyggande och hälsofrämjande synsättet ska bli verklighet har äldreomsorgen en resa att göra från en många gånger omsorgs- och vårdinriktad kultur där insatser sätts in först när problem har uppstått. Olivia Wigzell ser flera utma ningar på vägen. Det handlar bland annat om kom petensförsörjningen, både av legitimerad personal och av undersköterskor och annan baspersonal. En annan nyckel är att arbetets organisering måste ge utrymme för förebyggande och hälsofrämjande insatser. Att det kan få ta längre tid initialt, men i förlängningen bidrar till ökad självständighet och minskat hjälpbehov. – Minutstyrning står ofta i konflikt med det här. Den gör det svårt att situations- och individanpassa många gånger. I hela förslaget till lag försöker vi skriva in vikten av att utgå från den enskilda indi viden och behoven.

– Då blir det svårt att säga att det inte blir några sådana insatser. Ett annat viktigt verktyg i förändringsresan är framtagandet av en nationell ordning för kvalitets utveckling i äldreomsorgen (NOK) . Utredningen har tagit fram en modell för hur NOK:en kan byggas upp. Tanken är att den ska konkretisera hur besluts fattare, verksamheter och medarbetare praktiskt ska arbeta för att nå lagens mål, och bidra till natio nell likvärdighet. NOK:en kan liknas vid läroplanen som togs fram när förskolan gjorde motsvarande kvalitetsresa till att bli en pedagogisk verksamhet. Olivia Wigzell poängterar att den ska tas fram i bred samverkan med professionerna och kommunerna – och det behöver få ta tid. – Den ska vara ett räcke för verksamheterna att hålla sig i när de utvecklar kvaliteten. Olivia Wigzell trycker lite extra på att det behövs mycket mer samverkan mellan hälso- och sjukvård och sociala insatser. Och nämner att utredningens förslag om att införa både fast omsorgskontakt och fast kommunal vårdkontakt kan under lätta det samarbetet. En annan nyhet är att äldreomsorgen ska bli skyldig att upp ”För att klara målen måste man arbeta mer teambaserat.”

Även för legitimerad rehabpersonal kan arbetssätten behöva ändras, exempel vis från att fungera som ”konsulter” som kommer in när andra professi

märksamma när den enskilda har behov av hälso- och sjukvård, och hjälpa vidare till vård. Hon ser även att NOK:en har en viktig roll att spela för ökad samverkan. Avslutningsvis hoppas, och tror, Olivia Wigzell att utredningens för slag leder till att det blir mer att raktivt att arbeta inom äldre omsorgen.

oner bedömer att de behövs. – För att klara målen måste man arbeta mer teambaserat, mer gränsöverskridande mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård och mer med uppfölj ning. Olivia Wigzell

lyfter att de indi viduella planerna är kraftfulla verktyg för att åstadkomma förändring, då det i lagförslaget tydligt framgår att de ska inkludera förebyggande och rehabiliterande in satser.

– Man måste tydligare lyfta fram att äldreomsorgen är de personer som arbetar i verk samheterna. Äldreomsorg är inte bara rutiner, utan vilar så mycket på omdöme, kompetens och erfarenhet. Det måste finnas utrymme för att använda sitt omdöme i stunden och det dagliga arbetet. ¶

20

Arbetsterapeuten Erica Gunnarsson har jobbat som Mar i över 20 år, sedan 2017 i Örebro.

Hon har rehab ut i fingerspetsarna Text & foto: Pontus Wikholm

Rehabfrågorna måste finnas med på ledningsnivå i kommunerna, annars riskerar de att nedprioriteras. Det är Erica Gunnarsson , arbetsterapeut och Mar i Örebro, fast övertygad om.

Äldreomsorgsutredningen lyfter vik ten av förebyggande arbete och rehabi litering i sitt slutbetänkande – och före slår att landets samtliga kommuner ska ha en kvalitetsansvarig för rehabilite ring för att säkerställa en god och säker vård (se föregående artikel). I dag finns däremot inget lagkrav på Mar och funk tionen finns bara i drygt 90 kommuner. Arbetsterapeuten Erica Gunnarsson, Mar i Örebro kommun, är övertygad om att rehabfrågorna skulle nedprioriteras om kommunen inte skulle ha någon

uppdrag: att säkerställa att den rehabili tering kommunen bedriver är patient säker och av god kvalitet. I Örebro kommun delar två Mar på uppdraget. De hjälps åt med de upp drag och utredningar som genomförs under året. Andra arbetsuppgifter delar de i olika ansvarsområden för att få för djupad kunskap och ansvar i ämnet. Det rör sig om bland annat dokumentation, hjälpmedelshantering, fördelad hälso- och sjukvård, skyddsåtgärder, samtyck en och kontakt med privata aktörer.

Medicinskt ansvarig för rehabilitering eller motsvarande funktion. – Det är lätt att det blir fokus på läke medel, samverkan med läkare och slu tenvård i organisationen. Vi behöver säkerställa att det finns rutiner för reha bilitering och att övergångar mellan olika vårdgivare och mellan olika arbetsplatser blir säkra. Erica Gunnarsson har varit Mar sedan 2000. Först i Kristinehamn och sedan i Karlskoga. 2017 tog hon steget till be tydligt större Örebro, men med samma

kk

21

k Högt på Erica Gunnarssons önskelista står kontinuitet bland omvårdnadspersonalen: ”Med en lugnare beman ningssituation skulle vården och rehabiliteringen fungera bättre. I dag är det en sådan rotation att arbets- och fysio terapeut inte hinner få en bra relation med omvårdnads personalen. Allt de hinner göra är att instruera nyanställda.”

TEMA: NÄRA

melser har gjorts sedan dess, men en ligt Erica Gunnarsson stämmer de inte överens med behoven. – Om jag överdriver lite kan man säga att arbetsterapeuter i Örebro är jätte duktiga på ADL-bedömningar, förskriv ning av hjälpmedel och har god kun skap om äldre och demenssjukdomar, men har mindre erfarenhet av att exem pelvis arbeta förbyggande med yngre

följa i dokumentationen. Därför satsar vi på dokumentation i år och ska under hösten genomföra en utbildningssats ning till alla arbetsterapeuter och sjuk sköterskor. Förändringsarbete är det Erica Gun narsson gillar bäst med att vara Mar. Trots att det ofta går framåt i små steg tycker hon att det är roligt och spän

MAR-gruppen, en länk mellan Sveri ges Arbetsterapeuter och Fysioterapeu terna som samlar alla Sveriges Marar, har ett förslag på hur man skulle kunna formulera Hälso- och sjukvårdsförord ningens punkter för Mar. Men de kan komma att ändras i och med äldre omsorgsutredningens förslag om att det ska finnas en kvalitetsansvarig för rehabilitering i landets samtliga kom muner, och att Mar därmed försvinner. Upplägget för Mar, så som det ser ut i Örebro, tycker Erica Gunnarsson fungerar. När något brister i verksam heten skrivs avvikelser, som ansvarig chef ansvarar för att utreda och ana lysera. Vid allvarlig vårdskada hjälper Mar till och tar vid behov över utred ningen. Rapportering till Ivo och Läke medelsverket görs alltid av Mar. Det är ett administrativt arbete – många möten, samverkan och mycket skärm tid – men för att kunna bevaka patient säkerheten anser Erica Gunnarsson att Mar eller motsvarande funktion måste sitta med där besluten tas, exempelvis i ledningsgrupp. – Då ledningen fattar beslut utan att ha pratat med oss blir det inte alltid patientsäkert. Ledningen menar väl, men deras fokus blir tyvärr ofta på per sonal, och tillgång till personal, samt ekonomi medan vi tittar på vad som är bäst för patienten. Ibland krockar det. Marar är en typ av kvalitetssäkrare i verksamheten. Som en del i arbetet med att utveckla verksamheten jobbar en arbets grupp med att hitta system

nande att se att hon kan vara ett stöd för verksam heten – och göra den bättre.

”Jag brinner för att patienterna ska få den rehabilitering de behöver, där de är. Det är det jag jobbar för.”

patientgrupper och göra arbetsför mågebedömningar. Vi har fortfarande ett förebyggande uppdrag och har haft det hela tiden sedan 1992, men efter alla dessa år har man slutat efterfråga arbetsterapeuter. Hon tillägger: – Fysioterapeuterna igen är anställda på vårdcentral, och när de gör hem besök jobbar de bara som konsulter. De åker ut, gör en bedömning, kanske skri ver ett träningsprogram och så blir det inte så mycket mer. Det är klart att man pratar med varandra, men det blir inte ett genuint teamarbete kring patienten. Jämfört med resten av landet är bris ten på både arbets- och fysioterapeuter dessutom stor i Örebro, men Erica Gunnarsson är positiv. Bland annat testar man nya sätt att arbeta tillsam mans med regionen. En positiv effekt av pandemin var Socialstyrelsens beslutsstöd för hur man ska jobba med covid-19. – Där står det tydligt vad en arbets terapeut kan bidra med och det ledde till att vi började ha samverkansmöten med primärvården. Och nu har vi läkare som efterfrågar fler arbetsterapeutiska bedömningar. ¶

– Då medarbetarna får bra stöd i arbetet ger det indirekt en god och säker vård för patienterna. Och jag brinner för att patienterna ska få den rehabilitering de behöver, där de är. Det är det jag jobbar för. Omställningen till en nära vård är på gång och det ser Erica Gunnarsson som en nödvändig utveckling. En av utmaningarna i dag är att kunna sam arbeta med professioner med olika arbetsgivare. – Det har varit mycket ”vi på kommu nen” och ”ni på vårdcentralen”. Det måste bli ett vi, som jobbar tillsammans för patienten. Det är lite fyrkantigt – vi vill samarbeta men organisations strukturer, överenskommelser mellan huvudmännen, journalsystem och så vidare gör att det blir svårt. Det kommer att vara en lång process, men jag tror att det blir bra.

Ett specifikt problem för Örebro är uppdelningen mellan arbets- och fysio terapeuter. Sedan Ädel reformen 1992 har arbets terapeuter jobbat på kom mun och fysioterapeuter på vårdcentral. Nya överenskom

för kommunens arbets terapeuter att enklare kunna dokumentera sina bedömningar. – Vi vet att arbetstera peuter gör sina bedöm ningar och sätter in åt gärder men det är svårt att

ÖREBRO

23