Arbetsterapeuten-4-2022

TEMA: NÄRA

både hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska få en individuell plan som innehåller förebyggande och rehabiliterande insatser. Det gäller också vid inskrivning i särskilt boende. Det ska också framgå vad målet med insatserna är utifrån den enskildes perspektiv. Men för att det förebyggande och hälsofrämjande synsättet ska bli verklighet har äldreomsorgen en resa att göra från en många gånger omsorgs- och vårdinriktad kultur där insatser sätts in först när problem har uppstått. Olivia Wigzell ser flera utma ningar på vägen. Det handlar bland annat om kom petensförsörjningen, både av legitimerad personal och av undersköterskor och annan baspersonal. En annan nyckel är att arbetets organisering måste ge utrymme för förebyggande och hälsofrämjande insatser. Att det kan få ta längre tid initialt, men i förlängningen bidrar till ökad självständighet och minskat hjälpbehov. – Minutstyrning står ofta i konflikt med det här. Den gör det svårt att situations- och individanpassa många gånger. I hela förslaget till lag försöker vi skriva in vikten av att utgå från den enskilda indi viden och behoven.

– Då blir det svårt att säga att det inte blir några sådana insatser. Ett annat viktigt verktyg i förändringsresan är framtagandet av en nationell ordning för kvalitets utveckling i äldreomsorgen (NOK) . Utredningen har tagit fram en modell för hur NOK:en kan byggas upp. Tanken är att den ska konkretisera hur besluts fattare, verksamheter och medarbetare praktiskt ska arbeta för att nå lagens mål, och bidra till natio nell likvärdighet. NOK:en kan liknas vid läroplanen som togs fram när förskolan gjorde motsvarande kvalitetsresa till att bli en pedagogisk verksamhet. Olivia Wigzell poängterar att den ska tas fram i bred samverkan med professionerna och kommunerna – och det behöver få ta tid. – Den ska vara ett räcke för verksamheterna att hålla sig i när de utvecklar kvaliteten. Olivia Wigzell trycker lite extra på att det behövs mycket mer samverkan mellan hälso- och sjukvård och sociala insatser. Och nämner att utredningens förslag om att införa både fast omsorgskontakt och fast kommunal vårdkontakt kan under lätta det samarbetet. En annan nyhet är att äldreomsorgen ska bli skyldig att upp ”För att klara målen måste man arbeta mer teambaserat.”

Även för legitimerad rehabpersonal kan arbetssätten behöva ändras, exempel vis från att fungera som ”konsulter” som kommer in när andra professi

märksamma när den enskilda har behov av hälso- och sjukvård, och hjälpa vidare till vård. Hon ser även att NOK:en har en viktig roll att spela för ökad samverkan. Avslutningsvis hoppas, och tror, Olivia Wigzell att utredningens för slag leder till att det blir mer att raktivt att arbeta inom äldre omsorgen.

oner bedömer att de behövs. – För att klara målen måste man arbeta mer teambaserat, mer gränsöverskridande mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård och mer med uppfölj ning. Olivia Wigzell

lyfter att de indi viduella planerna är kraftfulla verktyg för att åstadkomma förändring, då det i lagförslaget tydligt framgår att de ska inkludera förebyggande och rehabiliterande in satser.

– Man måste tydligare lyfta fram att äldreomsorgen är de personer som arbetar i verk samheterna. Äldreomsorg är inte bara rutiner, utan vilar så mycket på omdöme, kompetens och erfarenhet. Det måste finnas utrymme för att använda sitt omdöme i stunden och det dagliga arbetet. ¶

20