Arbetsterapeuten-5-2020

FORSKNING

Det gjorde det möjligt att skicka ut enkäten till alla särskolor i fyra kommu ner, i två olika regioner. Utifrån vilken skol form de svarande tillhörde hade uppskatt ningsvis drygt 40 procent måttlig (eller möjli gen grav) intellektuell funktionsnedsättning och resterande lindrig. I studie III tillfrågades föräldrarna om sina ungdomars internet och medievanor och svaren jämfördes med för äldrar till unga utan IF.

Unga med IF har sämre tillgång till digitala enheter att koppla upp sig ifrån, med undan tag för surfplattor. Och alla internet aktiviteter, förutom att spela, utförs av en lägre andel. Betydligt färre använder sociala medier och dessutom tillbringar de mindre tid på nätet. – Generellt har nästan 100 procent av alla ung domar en smartphone, men i den här gruppen svarade 26 procent av föräldrarna att deras ung dom aldrig använder en smartphone. Och bland ungdomarna med IF svarade ännu färre att de hade tillgång till en egen smartphone, 67 procent. Det visade sig också att ungdomarna med IF upplevde informationssökning på nätet som svårt. En annan utmaning var den snabba teknikutvecklingen med ständiga uppdateringar och nya program och appar. – De har svårt att lära sig från gamla erfarenheter. Alla koder och lösenord ställer också till det. En vanlig strategi var att ta hjälp av andra, oftast en för älder. Det var också vanligt att göra personliga anpassning ar av sina plattor och mobiler, främst med utvalda appar och genvägar. Få hade hjälpmedel installerade och det var också relativt ovanligt att använda enhetens inbyggda möj ligheter till att diktera text. – Många har svårt att artikulera och då fattar Siri inte. Och de kunde själva inte verifiera att det blev rätt och be hövde be någon annan att läsa. Föräldrastudien visade att föräldrar till unga med IF ser mer möjligheter och är mindre oroliga än föräldrar i stort över sina barns aktiviteter på nätet. Det finns flera tänkbara skäl enligt Kristin Alfredsson Ågren. Studien visar bland annat att föräldrar till unga med IF upplever att deras barn spen derar mindre tid online och inte är lika frekventa använ dare av sociala medier. Men det skulle också kunna bero på att en högre andel ser att deras ungdom lär sig mycket när det spelar. Oavsett är det bra efter

Kristin Alfredsson Ågren ser tre viktiga huvudresultat. Det första är att forskningen synliggör den digitala eftersläpningen unga med IF har jämfört med ungdomar generellt. Det andra är att föräldrar till barn med IF ser färre risker med internet än föräldrar generellt. Det tredje är själva metoden.

– Vi har fått fördjupad och ganska detaljerad kunskap om vad de här ungdomarna gör på nätet, och hur de gör det. Görandet är i fokus.

som det ger goda förutsättningar för att öka den digitala delaktigheten, och att utveckla nya stöd i samarbete mellan unga med IF och deras vuxna. Det tredje viktiga resultatet i avhandlingen är själva

40