Arbetsterapeuten-5-2024

om 3 KOLL PÅ

digitala aggressioner

korta

Definition Hot eller hat som framförs digitalt via till exempel sms, chattpro gram, sociala medier eller e-post. Kommunikationen upplevs som aggressiv. I arbetsmiljöarbetet behöver det inte finnas en inten tion som är aggressiv – det är känslan hos den som blir utsatt som gäller.

Uttryck Aggressiv kommunikation . Spam mar med meddelanden, skriver under med statusfylld jobbtitel, cc:ar chefen. Uthängning eller hot om uthängning i sociala medier. Film- eller ljudinspelning av dig i din professionella roll, vilket kan vara obehagligt i sig även om den inte används senare.

Åtgärder 1) Prata om det, normalisera inte. Dela med er av era upplevelser. 2) Bygg upp kompetens och rutiner. 3) Integrera frågan i det systematiska arbetsmiljöarbetet: undersök, riskbedöm, åtgärda, följ upp. 4) Ge stöd till utsatta.

Läs mer på suntarbetsliv.se , sök på digitala aggressioner .

Kollegialt stöd tar udden av digitala aggressioner

Det är lätt att spy elakheter omkring sig om man är gömd bakom en skärm. Men för den som drabbas är påhoppen verkliga. Bästa sättet att bekämpa digi tala aggressioner är att jobba förebyggande, säger Sara Göransson, fil.dr och ämnesexpert på Suntarbetsliv.

Men i den här forskningen har man också tagit med milda aggressioner och sett hur det

med öppna ögon och var ny fiken på budskapet. Det är lätt att hamna i försvar direkt – känslor smittar.

landar i den som blir ut satt – om det upplevs som aggressivt. Även om stu dien är gjord i skolan är det många situatio ner som kan överföras till vård och omsorg. Patient möten kan spelas in,

Sara Göransson re kommenderar alla

Digitala aggressioner är något som framförs hotfullt, som till exempel ett inlägg i sociala me dier, mejl eller chatt. Det kan vara en mild aggression – nå gon spammar dig med mejl, cc:ar din chef eller ifrågasätter din kompetens. Eller kraft fullare. Någon som skriver: ”Jag vet var du bor” eller ”Jag vet var dina barn går i skola”. – Även när det är väldigt milt ska man ta tag i det direkt, sa ker kan eskalera. Och det är svårare att sätta in åtgärder om det har gått för långt. Om det påverkar dagen och personen,

om så bara lite, är det en arbets miljöfråga. Samtalsklimatet har hårdnat sedan Sara Göransson för tio år sedan började intressera sig för hot och hat på nätet. På den tiden kallades nättrollen för ”cyberbullies” och forskningen var ganska knapphändig. En svensk studie vid Malmö uni versitet från ifjol kartlade digi

att sakligt bedö ma vad kritiken handlar om och vad personen är ute efter. Om något gått fel kan man rätta till det, det behöver inte I V A T

P R

O :

T

F O

omsorgspersonal kan letas upp och få direktmeddelanden på Messenger. Närstående, som har hunnit elda upp sig över nå got som gått fel, kan höra av sig med arga mejl. – Det kan vara troll som bara vill provocera, men det kan ock så vara genuint missnöjda eller ledsna personer. Försök se det

bli en stor sak. Men blir du känslomässigt påverkad ska du låta ärendet vila lite. – Be någon annan titta på det om du är osäker. Eller ta AI som hjälp för att skriva ett svar. Hon fortsätter: – Om du ber AI att skriva ett empatiskt svar på det här mejlet, så får du det. Jag bollar

tala aggressioner som en arbetsmiljörisk i skolan.

– Tidigare hade man ofta haft ett riskperspektiv – om du blir sjukskriven måste vi ta tag i det.

46