Arbetsterapeuten-6-2020

AKTUELLT

MTP rådet försvarar rekommendationen MTP rådet avråder regionerna från att förskriva tyngdtäcken. Jan Liliemark, professor i farmakoterapi och ordförande i rådet, försvarar rekommendationen men konstaterar samtidigt att det vetenskapliga underlaget för den är sparsamt.

längd, insomningstid och uppvaknanden. Vi har tittat på det som går att mäta objek tivt, och ångest och depression är trots allt sådant man rapporterar subjektivt. Hela evidenskedjan måste hänga ihop. Och man kan undra varför man skulle ha effekter på ångest och depression om man inte har effekter på sömn som är huvudorsaken till att man har det här täcket. Professionerna anser inte att tyngdtäcken i detaljhandeln motsvarar förskrivna täcken som individuellt provas ut och följs upp, hur ser du på det? – Om inga vetenskapliga studier visar att tyngdtäcken har avgörande effekt på söm nen så finns absolut inga studier som visar att det skulle vara skillnad mellan olika tyngdtäcken.

Rekommendationen om tyngdtäcken har väckt stor bestörtning inom förskrivande professioner. Erfarenheten efter mer än tjugo års användning är att tyngdtäcken fungerar bra för många patienter, inte minst inom psykiatrin. Självskattning av effekten, med valida och reliabla skattningsskalor, har bland annat visat minskad ångest och nedstämdhet samt ökat vardagsfungerande. Det är första gången som MTP rådet gör en analys av hjälpmedel i dagliga livet, och analysen tillkom efter en anmodan av Nät verket Hjälpmedelschefer. Trots att det vetenskapliga underlaget är litet, och att mer forskning behövs, har rådet inte över vägt att låta beprövad erfarenhet påverka rekommendationen. – Beprövad erfarenhet använder man i brist på annat, om det inte finns några vetenskapliga studier alls. Nu finns en del forskning, trots allt. Även om den är i tun naste laget, säger Jan Liliemark. Vad gäller det vetenskapliga underlaget finns två randomiserade kontrollerade MTP-rådet rekommen derar regionerna: k att avstå från att förskriva så kall ade tyngdtäcken inom den offentligt finansierade hälso och sjukvården. k att endast finansiera användning av tyngdtäcken inom ramen för vetenskapliga studier. k att för pågående användning/för skrivning hitta former för att fasa ut användningen av tyngdtäcken som offentligt finansierad behand lingsåtgärd.

studier. Båda visar enligt Jan Liliemark att när man studerar subjektiva utfall enligt självskattningsskalor anger de flesta del tagare en god effekt. När man använ

der objektiva mått, med hjälp av rörelsedetektorer, visar studier na enligt Jan Liliemark ingen som helst effekt. – Det där har varit ett pro blem att värdera. Men vi lutar oss ändå tyngre emot de här objektiva sätten att mäta. Det är kombinationen av oblindad studie och subjektivt utfall som blir problematisk. Speciellt när det finns ett objektivt utfall som inte visar på en effekt. Han poängterar att rekom mendationen står på två ben – dels det vetenskapliga under lag som finns, och dels frågor om vad som är lämpligt som egenvård och inte. I det senare fallet har priset på tyngdtäck en i handeln haft betydelse, det är en engångskostnad som be döms som överkomlig.

Och farhågorna om ökad läkemedelsanvändning, fler besök hos arbetsterapeut och behandlare, högre sjuk skrivningstal, ökade skol misslyckanden ...? – Allt det bygger på att man antar att det finns betydande effekt men studierna visar inte på det med objektiva mått. Vad tänker du kommer att hända med övriga hjälp medel i dagliga livet som ni analyserar? – Jag tror inte att vi kom mer att titta på hjälpmedel där man inte hävdar medi cinska effekter av interven tionen. Att exempelvis stödja

L

E L

N T

A

F

E

T

S

O :

T

O

F

”Beprövad erfarenhet an vänder man i brist på annat, om det inte finns några vetenskapliga studier alls. ” JAN LILIEMARK

sig på rullator är en annan sak. Ingen be höver känna oro för att vi ska förhindra förskrivning av hjälpmedel i allmänhet. Hur kommer konsekvenserna av ökat egenansvar att följas upp? – Bra fråga. Uppföljning av rekommenda tioner och användning av medicintekniska produkter är ett problemområde. Det finns väldigt dåligt med register på användning. Vi ska försöka få fram siffror på användning av tyngdtäcken. Marika Sivertsson

– Vi bedömer också att tillståndet att inte sova riktigt bra på natten, det tillhör inte de svåraste tillstånden som sjukvården hante rar. Sammantaget anser vi inte utifrån den kunskap vi har i dag att det är försvarligt att finansiera tyngdtäcken med offentliga medel. Har ni tagit hänsyn till något annat än sömnlängd – som svår motorisk oro, ångest och depression? – Det som funnits i studierna är sömn

22