Arbetsterapeuten_6_2024

Denna interaktiva publikation är skapad med FlippingBook, en tjänst för streaming PDF-filer på nätet. Ingen nedladdning, ingen väntan. Öppna och börja läsa direkt!

#6 2024

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER TIDSKRIFT SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

TEMA LIKA RÄTT

k FULLMÄKTIGE Aktiva studenter satte prägel på förbundets vägval k ARBETSMILJÖ Därför är mens och klimakteriet viktiga frågor på jobbet

”Jag hade så fel, allt var möjligt” Som barn trodde arbetsterapeuten Catarina Ahlqvist att hennes svaga syn skulle krympa livet

k SAMARBETE ARBETSTERAPEUT & BISTÅNDSHANDLÄGGARE EN VINNANDE KOMBO

Alto är utformad med både vårdpersonalens och användarnas behov i åtanke, vilket gör den mycket lämplig för olika miljöer, inklusive hemvård, sjukhus och äldreboenden. Justerbar i höjd och tiltning och kan användas för dusch, toalettbesök och transport. Nyhet! Etac Alto En kompakt, eldriven mobil dusch- och toalettstol

För användaren innebär Alto en mer självständig och värdig omsorgsupplevelse. Basala rutiner som att sköta sin hygien, justera höjd och tilta stolen efter behov – ger ökad komfort och delaktighet i vardagen. Med Alto kan fler bo kvar längre i sitt eget hem och behovet av omfattande bostadsanpassningar minskas.

0371-58 73 00

info@etac.com

www.etac.se

För mer info, kontakta oss eller besök vår hemsida:

katja alexanderson Chefredaktör

#6 2024

FOTO: NICKLAS THEGERSTRÖM

”100 procent av framgången är att komma hit.” s 20

Skulle du anlita en före detta amfetaminist för att ta hand om din tre-fyraåring? Skulle jag ha gjort det? Med största sannolikhet inte. Men min mamma gjorde det. Hon gav Berit, eller Bibbi, en chans. De hade gått i sam ma klass i småskolan, men livet hade tagit helt olika vägar. En dag många år senare får en man, som mamma är övervakare åt, syn på ett klassfoto hemma hos Bibbi. Han känner igen min mamma på kortet och tipsar om att min familj behöver någon som passar mig efter En ny chans för. Hon berikade mitt liv, gav mig perspektiv och älska de mig. Allra käraste Bibbi, jag saknar dig och önskar att du hade fått träffa min unge. Du hade gillat Molly. I det här numret har vi tema Lika rätt och skriver om mänskliga rättigheter och alla människors rätt till akti vitet. Arbetsterapiforskarna Margarita Mondaca och Lisette Farias Vera samtalar bland annat om varför de hellre pratar om sociala rättigheter än om aktivitets rättvisa. Vi skriver också om projektet Satsa som med hjälp av Supported Education vill bidra till att fler gym nasieelever lyckas ta studenten. I de olika teamen jobbar en arbetsterapeut tillsammans med studie- och yrkes vägledare på plats i skolor i tre Stockholmskommuner. Därtill finns stöd av en gemensam kurator. Du får också följa med på skapande verkstad för personer som håller på att ta sig ur missbruk. Dessutom skriver vi om att hälso- och sjukvården undantogs från informations plikten/angiverilagen efter stort motstånd från civil samhället. Du möter också Catarina Ahlqvist som inte låtit sin grava synnedsättning stå i vägen för arbetsterapeut karriären. Vi rapporterar från fullmäktige . Och du får koll på varför mens och klimakteriet är en arbetsmiljö fråga, bok- och apptips och en hel del annat. Till sist vill jag önska trevliga helger fyllda med meningsfulla aktiviteter! ”Mamma väljer att se bort om Bibbis trassliga liv – och det är jag så tacksam för.” dagis. Mamma väljer att se bort om Bibbis trass liga liv – och det är jag så tacksam

5 Ordföranden Studenterna!!! 6 Aktuellt

Fullmäktige 2024

12 Porträttet

Catarina Ahlqvist 16 Tema: Lika rätt

Aktivitet – på vems villkor? En fristad från krav Arbetsterapeut – inte gränspolis Alla ska kunna ta studenten Trygg relation avgörande för närvaron

Koll på ett mens kligare arbetsliv s 44

Supported Education banar väg för studier

40 Reportage

35 Krönikan

Samarbete i stället för stuprör

Är du vaken än?

43 Appspalten Tre tips till jul 46 Årets höjdare 2024 48 Förbundsnytt

36 Karriär

Arbetsterapi & palliativ vård

38 Nya böcker

Självmedkänsla på jobbet

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Victoria Pettersson victoria.pettersson@mediakraft.se 073 511 81 79 TS-kontrollerad upplaga: 10 500 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: Tobias Andersson

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

Trapphiss snabbt och enkelt!

R

Med mer än 20 års erfarenhet tillverkar och säljer vi välutvecklade MEDICINSKA VÄRMEHJÄLPMEDEL

Egna montörer och säljare i hela Sverige

MINITECH SWEDEN AB Källvägen 17 | 782 33 Malung | Tel. 0281-301 70 mail@minitech.se | www.minitech.se

Göteborg Stockholm Sundsvall 031-442250 054-2033422 0510-301302 040-6021611 08-212250 060-125912 Karlstad Lidköping Malmö

Decon presenterar det första aktiva bromssystemet för manuella rullstolar. Med Dreeft kan du sakta ner och bromsa utan att slita på dina händer.

Komplett sortiment för handrehabilitering Lågtemperaturplaster Vi har ett brett sortiment av

lågtemperaturplaster för för tillverkning av statiska och dynamiska handskenor, ortoser och bandage. Ezeform En lågtemperaturplast från Rolyan som håller sin form vid ortostillverkning och har högt stretchmotstånd

Noll friktion Hejdå till handskar

och brända handflator

Unik körupplevelse Kombinationen med Yomper skapar en följsam, enkel och unik körupplevelse

042-25 27 00

info@camp.se

camp.se

4

ORDFÖRANDEN

Studenterna!!! ”Jag är stolt över att leda ett förbund med så aktiva studenter, studenter som står upp för sina åsikter och använder våra demokratiska redskap för att göra skillnad.”

S veriges Arbetsterapeuters fullmäktige 2024 är genomfört. Motioner och propositioner har diskuterats och beslutats om. En handlings plan för åren 2025–2027 är antagen och en ny förbundsledning är vald. Jag och hela övriga förbundsstyrelsen tackar ödmjukast för för troendet att leda förbundet de kommande tre åren. Tillsammans kommer vi att göra vårt yttersta för att ytterligare flytta fram positionerna för vår profession med stöd av de beslut som fullmäktige har fattat. Att delta vid ett fullmäktige är att vara del av en fest för demokratin. Det är en fantastisk känsla att till sammans diskutera frågor som är viktiga för oss arbetsterapeuter och tillsammans fatta informerade beslut. Beslut som baseras på det vi tror är bäst för vår profession, för de personer som är i behov av vår kompetens och för en hållbar samhällsutveckling. Fullmäktige handlar också i hög grad om medska pande. För att vi ska kunna bibehålla vår energi och glöd behövs ett reellt engagemang. Det kräver att för bundets arbete, inriktning och politik utgår från det som är viktigt för oss medlemmar. Jag vill därför sär skilt tacka för de många kloka och genomarbetade motioner som inkom till årets fullmäktige – från enskilda medlemmar, från kretsstyrelser, men inte minst från företrädare för vår studentorganisation. Av årets motioner kom inte mindre än hälften från förbundets studenter. Dessa berörde områden där det behövs fler arbetsterapeuter samt att förbundet be höver jobba mer för att synliggöra arbetsterapi för yngre personer. Studenterna lyfte också en önskan om att förbundet ska verka för att arbetsterapeutut bildning också ska erbjudas på delfart. Denna motion bifölls och är nu en del av Sveriges Arbetsterapeuters utbildningspolitiska ställningstagande och därmed en av de frågor som förbundet kommer driva inom ut bildningsområdet de kommande tre åren. En annan av studenternas motioner ledde till att

fullmäktige nu fattat ett historiskt beslut om att arbe ta i riktningen för att en förkortad arbetsvecka, på ett hållbart sätt, ska bli verklighet för våra medlemmar. Även om förbundet hade pågående diskussioner kring detta redan före fullmäktige så var det studenternas engagemang och skickliga argumenterande som led de fram till att vi nu har ett inriktningsbeslut att luta oss mot för att kunna driva denna fråga framåt. Jag är stolt över att leda ett förbund med så aktiva studenter, studenter som står upp för sina åsikter och använder våra demokratiska redskap för att göra skillnad. För att vi ska kunna leva upp till vårt grund uppdrag – att vara ett starkt förbund i ständig ut veckling – behövs en aktiv studentverksamhet. Det bidrar till att säkerställa och forma Sveriges Arbets terapeuters framtid och lägger grunden för ett livslångt engagemang och medskap

ande inom förbundet. Att studen ternas röst är viktig för oss visar vi inte minst genom den fullvärdiga ledamotspost i förbundsstyrelsen som innehas av ordföranden för vår studentorganisation. Så är det inte i alla förbund, men för oss är det viktigt. Stort och varmt tack till er studen ter som engagerar er för er framtida professions utveckling och ert

framtida arbetsliv. Ert driv, ert engagemang och er kompetens gör mig mycket trygg. Ni säkrar vår framtid!

ida kåhlin Ordförande

”Om det är någon som tycker något annat, då är det dags att paniktrycka på ’begär ordet’ och

Studentkraft ”Vi är väldigt glada över att ni vill se över möj ligheterna för kortare arbetsdagar för arbets terapeuter. Vi förstår att det är en komplex fråga, men det är viktigt för ett hälsosamt och meningsfullt arbets- och vardagsliv att just Sveriges Arbetsterapeuter organisatoriskt driver på för att utveckla den här frågan.”

stoppa det här intern demokratiska tåget.”

Mötesordförande Freddy Grip när det är dags att gå till beslut

Mika Troberg för studentstyrelsen

M O S T P H

O T O S

De kommande åren Reviderade styrdokument, särskilda inriktningsbeslut, nya fokusområden – och glada återseenden. Fullmäktige tog ut riktningen för Sveriges Arbetsterapeuter åren 2025–2027. Text: Katja Alexanderson Foto: Pontus Wikholm

Fullmäktige 2024 är lite mer som vanligt. För tre år sedan var vi mitt i pandemin och demokratin fick skötas via skärmar på dis tans. I år kunde Sveriges Arbetsterapeuters högsta beslutande organ träffas i verkliga livet igen. Och det märktes på atmosfär en att det var uppskattat. Det blev

vill fungera i sin vardag … Jag måste få in hela dig för att kunna ge stöd och hjälp på bästa sätt. Därefter är det dags för Sacos ordförande Göran Arrius som med kraft talar om fack föreningsrörelsens och civilsamhäl lets motstånd mot den så kallade angiverilagen.

två dagar på Vår Gård i Saltsjö baden utanför Stockholm med många diskussioner och gla da återseenden. Och mängder av viktiga beslut för att staka ut vägen framåt för förbundet. Vi tar det från början. På fre dagen anländer fullmäktige delegater från norr till söder redo att köra igång det ”intern demokratiska tåget”, för att använda mötesordförande Freddy Grips ord. Men först invigning. Ida Kåhlin inleder. Därefter talar sjukvårdsminis tern Acko Ankarberg Johans son och lyfter det svåra världs läget och alla människor i vår

– Vi ser att den strider mot de yrkesetiska principerna hos våra professioner, och hotar den tillit som är grundläggande för hela det svenska samhället. Några dagar senare visade det sig att motståndet hade burit frukt – vård, skola och socialtjänst undantogs i utre darens lagförslag. Läs mer på sidan 25. Därefter följer ett panel samtal om SJOT:s betydelse och sedan framtidsspanar professor Ingeborg Nilsson från Umeå universitet om vad som krävs av arbetstera

”Den strider mot de yrkes etiska princi perna hos våra professioner.”

formaliapunkter är det dags för grupp diskussioner om motioner och förbunds styrelsens propositioner. Dagen avrundas med gemensam middag och magiskt diver tissemang. Redan vid halvnio på lördagsmorgonen är det dags att dra igång beslutsfattandet. Studenterna är flitiga motionärer och talar väl för sin sak. De står för hälften av de tio motionerna.

GÖRAN ARRIUS, Sacos ordförande

omvärld som just nu far illa i krig. Hon hyl lar rehabprofessionerna som hon av egen erfarenhet vet behövs för att få vardagen att fungera – och som ser hela människan. – När ni träffar någon ställer ni inte frå gan vad som är viktigt för dig lite allmänt, utan för att veta hur just den här personen

peuter i ett förändrat samhälle. Invigning en avslutas med att arbetsterapeuten och influencern Jenny Larsson tilldelas för bundets inspiratörsutmärkelse. Möt Jenny på nästa uppslag. Efter att mötets vice ordförande Lisa Ekstam lett fullmäktige genom ett antal

6

56 fullmäktigedelegater stakade ut vägen för förbundet för de kommande tre åren.

”Vi måste lägga till vårdens professioner och få med hela perspektivet om vi på riktigt ska ha en fun gerande elevhälsa.” Acko Ankarberg Johansson, sjukvårdsminister

är klubbade

Maria Sjöberg, Norrbotten, har begärt ordet och framför sin åsikt i talarstolen.

Nya förbundsstyrelsen: Leonella Ahlén, Kristina Hultman, Ronja Nordström, Gabriel Walter, Linda Gustafsson, Dan Dahlén, Maria Ranner och Ida Kåhlin. Maria Knutsson (saknas). Bland besluten: k Ny förbundsstyrelse k Revideringar av Etisk kod, stadgar och kompetensbeskrivningar k Nytt utbildningspolitiskt ställnings tagande k Två nya fokusområden 2025–2027 k Nya hedersmedlemmar: Anki Sand berg och Elisabeth Wallenius k Förbundets inspiratörsutmärkelse: Jenny Larsson Förbundet ska: k arbeta i riktningen att en förkortad arbetsvecka på ett hållbart sätt ska bli verklighet för medlemmarna k lyfta arbetsterapi inom kriminalvården i högre utsträckning k öka tillgängligheten till digital facklig grundutbildning

Under diskussioner i mindre grupper första dagen kunde delegaterna tala ihop sig och ge medskick från sina kretsar och medlemmar.

Fullmäktigedelegaterna var på plats, men mötessystemet var digitalt. Dagordningen gick också att följa i utskrivna möteshandlingar.

slutade om bland annat fokusområden, budget, reviderad etisk kod och ett utbild ningspolitiskt ställningstagande. Förhandlingarna avslutades med val av ny styrelse och valberedning. Efter en väl behövlig fika är det dags för en påtagligt rörd Ida Kåhlin att tacka för två lyckade dagar. – Jag är tacksam och ödmjuk inför att få leda förbundet i tre år till. ¶

Utifrån motionerna beslutade fullmäktige bland annat att förbundet ska arbeta i rikt ningen mot en förkortad arbetsvecka för medlemmarna, i högre utsträckning lyfta arbetsterapi inom kriminalvården samt öka tillgängligheten till digital facklig grund utbildning. Genomgående gick fullmäktige på förbundsstyrelsens linje, förutom när det gäller att ta fram stöd för lokala löneför handlare. Därefter tog sig delegaterna an förbundsstyrelsens propositioner och be

Alla besluten finns på arbets terapeuterna.se/fullmaktige

7

”Hej,

8

FULLMÄKTIGE

jag är arbetsterapeut” – och nu också inspiratör

Jennys bok I boken Hej jag har CP , skriver Jenny om uppväxten och om att hela tiden sticka ut.

Kanske är du delegat vid nästa fullmäktige? – Precis, ja! Det var så kul att vara här i dag och få höra andra prata arbetsterapi. Jag blev inspi rerad. Du blev inspirerad? – Verkligen. Jag blir påmind om vilket fantastiskt yrke arbets terapeut är. Fokuset på aktivitets utförande och aktivitetsförmåga. Jag kan tycka att det i praktiken blir lite för mycket fokus på funk tion och funktionsträning. En människa med nedsatt funktion kan också ha en god aktivitets förmåga. Och det har du erfarenhet av? – Jo, det också. För jag skulle ju bli skitförbannad om någon skulle säga att jag måste träna upp en funktion. Jag tycker att det är mer givande att träna i aktivitet. Och de aktiviteter man är motiverad att utföra kommer man hitta ett sätt att klara av att utföra. Oavsett funktion. ¶

”Det är inte ofta jag blir rörd, men i dag kunde jag inte hålla tillbaka tårarna när jag fick höra motiveringen,” skriver Jenny Larsson till sina 115 000 följare på Insta gram efter att hon tagit emot Sveriges Arbetsterapeu ters inspiratörsutmärkelse under fullmäktige.

Text & foto: Pontus Wikholm

Om hur vik tigt det var att flyga un der radarn – att inte bli sedd. Om

Jenny Larsson, arbetsterapeut och influencer, ”lyfter på ett inspi rerande, inkluderande och livs bejakande sätt upp vardagens

åren har hon varit influencer mer eller mindre på heltid. – Jag har fött två barn, så jag har varit föräldraledig i om gångar och jag har varit tjänstledig. Men i som ras sade jag upp mig och lämnade in nycklarna. Men hon känner sig fortfarande som arbetsterapeut. – Jag kommer alltid att hälsa med: Hej, jag är arbets terapeut. För jag har ju min legitimation och för mig är arbetsterapeut mer än ett yrke. Det är ett sätt att tänka. Ett sätt att vara, som är applicerbart på hela livet. Kommer du att jobba som arbetsterapeut igen? – Jag kanske hellre vill använda mitt engagemang på ett annat sätt och jobba med utbildnings- eller verksamhetsutvecklande frågor.

hur pinsamt det var när arbetsterapeu ten från habilitering en kom till skolan för att se över Jennys, bara Jennys, ergo nomi. Och hur hon trots det blev arbets terapeut, träffade en kille, bildade familj och nu kan dela med sig av sina erfaren heter. – En mamma skrev till mig att hennes dotter nyss fått en diagnos och att hon läser min bok för andra gången. Jag blir glad av alla de här fina personer na. Att jag har gjort skillnad i deras liv.

aktiviteter” står det bland annat i motiv eringen till priset, som delas ut vart tredje år i samband med fullmäktige. På grund av syre brist vid födseln har Jenny levt med diagnosen cere

Ida Kåhlin delar ut priset till Jenny Larsson under invig ningen av fullmäktige.

bral pares hela sitt liv. Hennes Insta gramkonto har ett stort fokus på funktionsrättsperspektivet. – Alla personer, oavsett funk tion, har rätt att delta i samhället och ska ges samma möjligheter – då kan miljön behöva anpassas. Jenny pluggade till arbetstera peut i Jönköping och jobbade bland annat på habiliteringen i Västerås och barn- och ungdoms habiliteringen på Karlskoga lasa rett efter examen. Men de senaste

Du hittar Jenny på Instagramkontot @jennyspyssel

Tidigare vinnare av Inspiratörsutmärkel sen är Josefin Nilsson, Terese Palmberg och Mika Levin-Smeds 2018 samt Aras Hussein och Louise Karlsson 2021.

9

HALLÅ DÄR!

En dyrbar julklapp Sverige har alldeles för få blod

… Therese Hellman, docent i arbetsmedicin vid Uppsala universitet, som har fått forsknings pengar från Afa.

FOTO: NICKLAS THEGERSTRÖM

givare och inför storhelgerna är be hovet av blodgivare stort. Så du som

kan ge blod, ge bort årets finaste julklapp − någon annans framtid. Gå in på geblod.nu.

BILDER: MOSTPHOTOS

God kondition minskar risken för demens Genom att öka sin kondition kan personer med genetisk benägenhet för demens

minska sin risk med upp till 35 procent. Det visar en studie som forskare från Karolinska institutet ligger bakom. God kon dition är även kopplad

Grattis! Hur ska ni använda de 2,5 miljonerna? – Tack, det känns superbra! Vi får möjlighet att dyka ner i arbetsförmågebedömningar och hur man på bästa sätt kan integrera KOF, Krav- och Funktionsschema, i bedömningar av arbetsförmågan. KOF är ett dialogverktyg för att diskutera medarbetarens arbetsförmåga i förhållande till arbetets krav och för att skapa samsyn mellan chef och medarbetare. Vad vill ni undersöka närmare? – Vi lanserade en guide till Sveriges Företagshälsor för några år sedan. Strukturen för arbetsförmågebedömningar ser fort farande väldigt olika ut, och vi ska nu undersöka området i stort. Vi planerar att få med olika typer av företagshälsor för att hitta gemensamma nämnare. Vi ska även undersöka i vilket skede KOF ska komma in för att göra störst nytta, och vad verk tyget bidrar med i helhetsbedömningen. Hur ska projektet läggas upp? – Det är tre delstudier. Samtliga är kvalitativa och vi ska ge nomföra både individuella intervjuer och gruppintervjuer inom företagshälsan. En studie är en mix med både enkät och en uppföljande intervju där vi bland annat ställer frågor om hur KOF används, när man väljer att plocka in verktyget – och när man inte gör det. Och vilka åtgärder som identifierats. Intervjuar ni olika professioner? – Ja, det gör vi. I en delstudie samlar vi teamen som jobbar med arbetsförmågebedömningar. Vi ska även göra individuella in tervjuer med chefer för att få deras perspektiv på hur de upp levt att KOF använts vid bedömningar av arbetsförmågan. Hoppas du på något mer? – Eftersom vi närmar oss företagshälsan och kartläggningar av personers aktivitetsförmåga på arbetet kan en sidoeffekt vara att arbetsterapeutiska insatser blir mer synliga inom området. När startar ni? – 1 december och projektet pågår i tre år. Anki Wenster

Hälsosamma råd där de gör störst nytta Kroniska sjukdomar drabbar många och risken ökar vid ohälsosamma levnadsvanor − och hälso- och sjukvården har en viktig roll att spela för att bidra till förändring. Nu har Socialstyrelsens uppdate rat de nationella riktlinjerna. Det är fortfarande få patienter som får dokumen terade samtal om levnads vanor, och det är stora geografiska skillnader. − Samtidigt är resurserna begränsade. Därför hjälper vi vården att prioritera, och det viktigaste är att erbjuda stöd till dem med störst be hov. Det är också viktigt att vården arbetar med grupper i samhället där en föränd ring av levnadsvanorna har särskilt stor betydelse för hälsan, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, i ett press meddelande. Läs mer och ladda hem på socialstyrelsen.se.

En fridfullare jul Jul och nyår är inte bara my sigt och festligt. För många är helgerna tyvärr förknippa de med våld. 6−7 maj … är det dags för 2025 års upplaga av Arbetsterapi forum. Denna gång IRL. till bättre kognitiv för måga, enligt studien. Läs mer på ki.se, sök på demens kondition .

FÖR HÄLSO– OCH SJUKVÅRDEN OCH TANDVÅRDEN

I april kommer Socialstyrelsen med ett nytt kunskapsstöd om våld i nära relationer, men redan nu finns många tips och

Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld Ett utbildningsmaterial

råd om hur vården kan upp täcka och bidra till att stoppa våld i nära relationer. Finns på socialstyrelsen.se, sök på bekämpa våld.

10

KONFERENS Optimerad strokerehabilitering Välkommen till konferensen där du får ny kunskap, praktiska verktyg och inspiration för en framgångsrik strokerehabilitering! Kognitiv rehabilitering Digital fysioterapi Senaste forskningen

25-26 mars 2025 | Stockholm eller på distans

My Andersson är Norrbottens rehabinstruktör som möter människor med ryggmärgsskada, stroke och traumatisk hjärnskada. För bålstabilitet använder hon ett Elastiskt band från Bodypoint både till vardags och när hon tränar. www.heamedical.se

11

PORTRÄTTET

Vägfinnare Kan hon verkligen göra en korrekt bedömning av ADL? Hur hittar hon i hjälpmedelsförrådet? Fördomarna finns där, men trots en grav synnedsättning får Catarina Ahlqvist jobb vardagen att funka – med hjälp av alla sina sinnen. Text: Pontus Wikholm Foto: Tobias Andersson

G å rakt fram. Ta till höger vid den tred je korridoren – titta efter den gröna Exit-skylten på väggen. Arbetstera peuten Catarina Ahlqvist på Skara borgs Sjukhus Skövde är nästan blind. Men på sin väg genom sjukhuskorridorerna räk nar hon inte steg. Hon följer riktmärken och går på känsla. Efter två år på samma arbetsplats har hennes normala rutter satt sig. Men så bygger de förstås om med jämna mellanrum och hänvisar till alternativa rutter … Catarina Ahlqvist föddes med grå starr, kata rakt. Det är den vanligaste orsaken till synned sättning hos äldre, men bland barn är den ovanlig. Årligen föds cirka 40 barn med grå starr i Sverige. 12-veckor gammal opererades Catarina och kunde se ungefär tio procent på båda ögonen. I tonåren fick hon glaukom, grön starr, och förlorade synen på vänsterögat. I dag ser hon ungefär 6–7 procent med sitt högra öga. Grumligt och centralt. – Men jag tycker att jag ser klart. Skulle inte tro att någon annan tycker det, men när någon frågar: ”Hur ser du?” så svarar jag: ”Bra.” Och det har inte blivit sämre. Vägen till arbetsterapin på sjukhuset går längs Gula vägen. Kontrasten mellan en gul rand och en vit vägg är inte stor. Men Catarina tar sig fram. Mitt i korridoren med bestämda steg. Går hon till sammans med någon får den gärna hålla sig på höger sida. Hon stortrivs på jobbet – både med arbets uppgifterna och kollegialt. Hon jobbar främst

med medicinpatienter inom akutsjukvården. Och hennes kollegor är, ja, lösningsorienterade. – Det är snabba puckar och det är lite så jag är som person också. Högt tempo och man vet aldrig hur dagen ser ut. Mina kollegor hjälper till att vara mina ögon och beskriva saker. Men de gör inte jobbet åt mig. ”Mina kollegor hjälper till att vara mina ögon.” Catarina vill göra skillnad i människors vardag. Och samtidigt visa att det går att arbeta som ar betsterapeut även om man själv har en funktions nedsättning. Dessutom har hon ju erfarenhet av otillgänglighet och diskriminering. Då hon sökte tjänsten på sjukhuset i Skövde valde hon att ignorera kravet på körkort. En vanlig punkt i många jobbannonser. – Jag vet inte om det är slentrian men också äldreboenden kan kräva körkort. Jag kan se nyttan med det, men ofta åker man ut två i ett team. Då behöver det inte vara jag som kör. På arbetsintervjun visade det sig att körkort inte var viktigt: ”Du har legitimation och säger att du kommer att klara jobbet. Då litar jag på det.” Vad ska du ha för bil som stor? Catarina minns när hon som sexåring satt hemma och pratade med sin ett år yngre bror. Det var första gången hon på riktigt reagerade på sin synnedsättning. Hon blev jätteledsen.

kk

12

Catarina Ahlqvist Gör: Arbetsterapeut på Skaraborgs Sjukhus Skövde. Examen: Linköping 2011. Bor: I Ljungstorp, utanför Varnhem i Skara kommun, med man och son. På fritiden: ”Jag brukar simma, läsa böcker, prome nera och upptäcka saker till sammans med min son.” Bästa hjälpmedlet: ”Min telefon – då har jag kikare, kamera, förstorare, kan betala räkningar och följa färdtjänsten. Jag har bli vit digitalt beroende.”

PORTRÄTTET

– Hur skulle jag då klara mig? Jag trodde verkligen att jag inte skulle bli gift, inte kunna skaffa familj. Jag kommer inte kunna jobba. Jag kommer inte kunna handla – jag kom mer att svälta ihjäl. Jag blev helt förtvivlad. Men jag hade så fel, allt var möjligt! Efter gymnasiet velade Catarina mellan sjuk gymnast (som det hette då), socionom och arbetsterapeut. Hon läste att arbetsterapin handlade om att möjliggöra människors aktivi tetsförmåga. Att se till både person, miljö och aktivitet lockade henne. Hon hade vuxit upp så – hindren finns i miljön, inte hos människan. – Mamma var rädd för att överbeskydda mig. Hon uppmuntrade och lärde mig att göra saker. Jag provade att cykla fast det var svårt att se vart jag cyklade. Jag spelade fotboll men sköt bollen åt fel håll. Och så vidare. Jag fick själv testa vad som funkade och inte funkade. Tidigt på egna ben, men inte speciellt många blåmärken. – Jag var ganska försiktig av mig som liten. Det var mamma som pushade mig och det är jag väldigt glad för. Jag lärde mig ta ut kontaktlinserna som fyraåring. Och när jag var sex började jag gå och handla – lite mjölk första gången. Jag var nog den första av ungarna i kvarteret som SKÖVDE

fick gå och handla själv. Men det var inte så att jag passerade några stora vägar. Det var en gångväg bort till affären. Som sjuåring åkte hon på sitt första läger för syn skadade barn och ungdomar. Hon var jätterädd, men kom hem mer självständig. Med nya stra tegier för vardagen. Femte hålet nerifrån. Catarina känner efter med fingrarna så att det blir rätt höjd på duschpallen. Hon har redan frågat hur lång patienten är så att hon kan förbereda pallen innan utprovningen. Det är trixigt, men efter lite petande och vridande hörs ett klick och pall benet sitter fast. – Alla uppmärksammar inte att jag ser dåligt. Jag möter ofta ganska sjuka människor som knappt orkar upp ur sängen. Men om jag till exempel ska läsa en lista måste jag gå väldigt nära. Jag brukar be patienten säga sitt namn och personnummer i stället. Då har jag sluppit ett moment. Det är mörkt ute, november, och det gör det inte lättare att hitta rätt. – Jag träffar ibland personer som av olika skäl vill eller behöver ha mörkt i rummet. Men bara det inte är någon fara rent medicinskt brukar jag dra upp persiennerna och säga

14

God jul och gott nytt år!

Catarina Ahlqvist rör sig hemtamt på sjuk huset i Skövde. Små anpassningar gör jobbvardagen lättare och i korridorerna finns flera landmärken att navigera efter.

att det är viktigt att göra skillnad på dag och natt. Även på sjukhuset har vi rutiner: vi går upp på morgonen – ligger inte i sängen och äter. Det uppmuntrar till aktivitet och underlättar för mig också. Catarina och hennes man lät vinterbona fritidshuset i lilla Ljungstorp, 15 kilometer från jobbet i Skövde, och flyttade dit permanent. Trots att både sonen och hennes man också har synnedsättning gjorde de inga direkta anpassningar av hem met. Man kommer långt med vardagsstrategier. De köpte ändå en mikro med vred i stället för touch-knap par, men för att höja och sänka värmen på spisen får Catarina lyssna efter antal pip. Kaffe brygger hon genom att måtta antal muggar i stället för att läsa siffrorna på maskinen. Och hon läser gärna med förstoringsglas. Eller lyssnar. Både på ljudbok och på vad som händer runt omkring henne. – Jag hör ju skillnad på brödpåsen om det är rostbröd eller Lingongrova. Och känner skillnaden, jag behöver inte se. Och tappar jag något hör jag oftast vad det är, och ungefär var det har fallit. Man kan inte lyssna sig till allt, men tveklöst går det att jobba som arbetsterapeut, trots en grav synnedsättning. Eller med Catarinas egna ord: – Jag har aldrig varit arbetslös. ¶

Årets julgåva skänker vi till UNHCR, FN:s flyktingorgan, till människor på flykt från krig och konflikter.

15

TEMA: LIKA RÄTT

Aktivitet – på

16

vems villkor?

Mänskliga rättigheter, aktivitetsrättvisa – sociala rättigheter . Stora ord som kan kännas ganska avlägsna från vardagen. Men ord spelar roll. Tidningen mötte Margarita Mondaca och Lisette Farias Vera i ett samtal kring medmänskligt bemötande. Text: Pontus Wikholm Illustrationer: Mostphotos I bemötandet – när vi träffar en person i behov av arbetsterapi – spelar det roll hur vi ser på varandra. Kan vi se bortom att personen har risk för stroke orden. Det visar sig att den inledande frågan, det samtalet skulle handla om, träffar lite snett. Hej Margarita och Lisette! Vad är er definition på aktivitetsrättvisa? rika länder som försöker standardi sera och sätta alla människor i samma grupp. De teoretiska idéer som ligger till grund för aktivitetsrättvisa riske rar att bli vad en dominerande grupp säger att de är. Därför är det viktigt

eller inte har ett hem? Räcker det med en bedömning av personens intressen? Och kan vi utgå från att personen har ett val? Margarita Mondaca och Lisette Farias Vera på Umeå universitet res pektive Karolinska institutet var in bjudna för att tala om de här frågorna på förbundets frukostseminarium på Arbetsterapins dag. Båda är upp vuxna i Chile, Margarita disputerade i Sverige och Lisette i Kanada. I dag forskar och undervisar de här – alltid med frågor om mänskliga rättigheter i bakhuvudet. Efter seminariet talar vi om de stora

att fundera över hur aktivitetsrätt visa har definierats. Och av vem? Vems perspektiv återspeglas i defini tionerna? Vems gör det inte? Social rättvisa är bredare. Då inramar vi det som vi kallar problem inom sociala sammanhang i stället för att indivi dualisera sociala situationer, till exempel alkoholism eller hemlöshet. Orden är viktiga. Och blicken. Från vilket perspektiv ser vi saker? Det är komplext. Mycket att ta in och förstå – speciellt om man inte har djupdykt i frågorna under ett helt arbetsliv.

– Jag använder mig inte så mycket av det begreppet. Jag säger social rättvisa eftersom det handlar om sociala rättigheter. Man förlorar en hel del genom att begränsa det till aktivitet. Men man kan förstå social rättvisa ur ett aktivitetsperspektiv – hur ser man att sociala rättigheter uttrycks eller begränsas i vardagen i det människor gör? säger Margarita. Lisette är inne på samma spår. – Kritiken som ofta framförs mot aktivitetsrättvisa som begrepp är att det kommer från Global North – hög utbildade, vita, ofta kvinnor, från

kk

17

TEMA: LIKA RÄTT

Lisettes tips för ett bättre bemötande:

– Som Margarita säger handlar det om sociala rättigheter. Vi måste se hemlöshet och missbruk som ett socialt problem, inte individuellt. Om vi tappar det sociala faller vi in i våra gamla vanor och individuali serar allt: ”det är personens val, personen som inte kämpar”. Samtidigt som

ning. Man ska skanna en QR-kod i stället för att prata med oss. Vad hän der med de sociala problemen, som ensamhet och låg digital litteracitet, om allting individualiseras? Vi för enklar verkligheten och det finns ris ker med det. Vi pressas att mäta det omätbara, det osynliga – ofta de

”Gå in med in

ställningen att personer be finner sig i en situation som har utformats av olika socia

”Vi måste se hemlöshet och missbruk som ett socialt problem, inte individuellt.”

Lisette håller med Margarita, säger hon att det finns fördelar med be greppet aktivitets rättvisa. Det har

T

la, ekonomiska

V A

R I

P

O :

T

O

F

och strukturella faktorer. Inte att de

viktigaste aspekterna som finns i omsorg, säger Lisette.

gett oss ett språk, öppnat upp för dialoger, kritik och det kan ordnas frukostseminarier kring frågorna. Men alltså hellre social rättvisa än aktivitetsrättvisa? – Begreppet aktivitetsrättvisa har bidragit till diskussionen, men på ett begränsat sätt. Om vi ser något väl digt begränsat kan vi fixa det med en aktivitetsåtgärd. Då ser vi arbetstera peuter bara som problemlösare och inte som en disciplin som kan bidra med samhällsförändringar. Vi kan vara problemlösare till en viss mån, men det är vansinnigt att tro att vi kan lösa alla problem på alla nivåer. Det blir fel när man använder

ville eller har valt sin situation. Då kan ni båda två försöka förstå situationen, tillsammans. Dubbelkolla också till exempel om frågorna i anamnes och bedöm ningsinstrument är individualisera de. För en person som befinner sig i en situation av fattigdom är det gan ska våldsamt att bli ifrågasatt som person. Vad har du gjort? Sedan kan det vara svårt att hinna ta ställning till sociala rättigheter med så tajta ramar – vi har åtta tim mar, femton patienter och behöver springa hit och dit. Men med in ställningen att personen befinner sig i en situation som till stor del har formats av faktorer utanför per sonens kontroll kommer vi långt. Och ifrågasätt rutinerna om det behövs. Det kan tolkas som något negativt, men för mig är ifrågasät tande att bryta ner något, se det från olika håll och sedan bygga upp något nytt.” LISETTE FARIAS VERA, leg arbetsterapeut, bitr universitetslektor, docent, Karolinska institutet

Under frukostseminariet i oktober talade Margarita om avhumanise ring. Om hur våra demokratiska värderingar sakta är på väg att ändras – hon nämnde inskränkningar i rätt en till tolk inom vården, tiggeriför bud och inte minst informationsplik ten, eller angiverilagen beroende på vems ord man använder. Lisette fokuserade på de ökade ojämlikheterna i samhället. Om hur barn med högre socioekonomisk status klarar sig bättre i skolan och engagerar sig i fler utomhusaktivite ter än de med låg socioekonomisk status. Och hur vi ändå tar för givet att alla har samma

begrepp från andra nivåer, och sedan instrumentaliserar, individualiserar och standardiserar dem, säger Margarita. Hur ser det ut? Vart är vi på väg? – Det sociala, eller offentliga, ansvaret inom vård och om sorg flyttas alltmer till ett individuellt plan. Vi

LIKA RÄTT

lägger ansvaret för hälsan på individen och främjar värderingar som självförsörj

18

Vad säger du, Margarita?

”Vi behöver skapa utrymme för att prata om det som skaver. Vilka oros

valmöjligheter, engagemang och till gång till meningsfulla aktiviteter. Samhällsklimatet hårdnar och vi är färgade av våra tidigare erfaren heter. Det låter inte som en bra kombination. – Om man bor i ett välfärdsland som Sverige kan man tro att kränk ningen av mänskliga rättigheter hör hemma någon annanstans. Men vi behöver vara lite mer självgranskan de och självkritiska. Mänskliga rät tigheter inskränks ganska fort just nu i Norden och specifikt i Sverige. Både Lisette och jag kommer från Chile och har sett resan från andra hållet. Från total avhumanisering till att långsamt försöka se varandra som ett vi igen. Det är kanske därför vi har ett extra känsligt öga för vad som händer i Sverige. En politisk polari sering samt ett kapitalistiskt sätt att organisera vård och utbildning tror jag är en extremt farlig kombination, säger Margarita. Är det svårare att se om man inte själv har varit utsatt? – Man behöver inte ha levt i en dik tatur för att se. Man behöver bild ning. Det har varit en stabil kultur kring vårt samhällskontrakt i Sveri ge, det vill säga, att vi tar hand om varandra, så jag är förvånad att det kontraktet håller på att krackelera. Är svenska arbetsterapeuter bildade, Lisette? – Det tycker jag, men svenska arbetsterapeuter är inte en homogen grupp – vita, medelklass, kvinnor. Jag ser ett allt större intresse bland

våra studenter att lära sig om hur sociala sammanhang påverkar per soners tillgång till aktivitet. De har olika bakgrund och kommer från olika stadsdelar, ställen med hög segregation. Vi borde lyfta deras erfarenheter mycket mera. Ska arbetsterapeuter ta ställning? – Definitivt, absolut, självklart. Vi säger att vi är experter på vardagen och har jättemånga redskap för att se vad som händer i vardagen. Genom det får vi syn på väldigt mycket som personerna vi träffar drabbas av. Inte bara det funktionella, utan också hur utmaningarna kan komma från eko nomisk eller social utsatthet. Och vi behöver träna oss att göra en helhets Orden spelar roll. Till och med ord följden gör alltså skillnad. Också Lisette ser det som en själv klarhet att ta ställning för mänskliga rättigheter. Om någon har argument för varför en arbetsterapeut inte skulle jobba med mänskliga rättig heter vill hon gärna ta del av dem … – Vi jobbar inte bara med sjukdom och hälsa utan med sjukdom och häl sa placerat i ett historiskt, kulturellt, socialt och ekonomiskt samman hang. Vi borde lyfta fram fördelarna med denna unika kombination mer. Vårt bemötande gör allt för den per son som sitter framför oss. Och det är där och då vi tar hänsyn till alla de här aspekterna. Vi jobbar som en bro mellan vård och samhällsinsatser. Och det är enormt, tänker jag. Vi ser båda sidor – vård och omsorg, och det sociala. ¶ bedömning: inte bara se en hemlös person utan se en person som befinner sig i en situa tion av hemlöshet, säger Margarita.

moment ser du som arbetstera peut inför en be dömning, behandling eller hembesök? Och vad T

V A

R I

P

O :

T

O

F

är det som gör att det skaver? Ett sätt är att formalisera till exempel handledning, debriefing och att skapa utrymme för reflektion på jobbet. Stunder av reflektion ökar kvaliteten. Forskning visar att många inom vårdprofessionerna tar på sig mera än det som förväntas av dem. Man nöjer sig inte med att skriva ut hjälpmedel, man gör så mycket mer – eftersom man har ett etiskt förhållningssätt. Och för att han tera etisk stress tar man på sig det lilla extra, men oftast i smyg. De åtgärderna måste göras synliga. I tider av standardisering och effek tivisering är det svårt eftersom de inte producerar något mätbart. Då räcker det förstås inte med att bara du tar ställning. För att gå emot hela effektiviseringstänket krävs det även ett modigt ledarskap.” MARGARITA MONDACA, leg arbetsterapeut, bitr universitetslektor, Umeå Universitet

”Mänskliga rättigheter in skränks ganska fort just nu i Norden och specifikt i Sverige.”

Just nu går två dokumentär filmer om medmänskligt bemötande i vården på bio – svenska Det omätbara och nederländska Human For ever . Båda filmerna är möjliga att boka som specialvisning till exempel för fortbildnings dagar på jobbet.

Men var beredd att bli arg, gråtfärdig eller skamsen. Filmerna berör: detomatbara.se | cinecct.se

19

En fristad från krav

Arbetsterapeuten Jens Apelman och sjuk sköterskan Viktor Wännström leder skapande verkstaden på Mottagning 44 i Stockholm.

20

Skapandeverkstad och metadon är kanske inte en given kombination. Men bland penslar, pennor, garn och glitter är patienterna fria att vara sig själva – inte sin beroendesjukdom. Text: Linda Swartz Foto: Nicklas Thegerström

M ottagning 44 ligger i ett gulputsat suterränghus, mitt emellan Söder sjukhuset och järnvägsspåren in i Stockholm. Hit kommer cirka 160 personer för att få hjälp att lämna sitt narkotikaberoende. Det är en LARO-mottagning, vilket står för läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (se faktaruta). Här jobbar arbetsterapeuten Jens Apelman och sjuksköterskan Viktor Wännström. Varje torsdag eftermiddag ordnar de skapandeverkstad i ett stort ljust rum längst ner i korridoren. Alla som vill är väl komna att sitta ner och teckna, måla eller skapa på andra sätt. Fast här finns inga krav på att det ”ska bli något”, säger Jens. – Woody Allen lär ha sagt att ”80 percent of success in life is just showing up.” Här säger vi att 100 procent av framgången är att komma hit. Bordet mitt i rummet är täckt av stora hoptejpade papper, så att pennor och penslar har fritt spelrum. Ur en högtalare strömmar musik som deltagarna väljer efter stämning och humör. Om en person i gruppen inte vill eller vågar sätta igång kan Jens eller Viktor börja i stället.

– Vi gör mycket grejer själva. Någon kanske bara vill ha en bild att fylla i och då kan jag rita en figur att utgå ifrån. Andra kan haka på och så blir det som ett tema. Nyligen var det till exempel ”hysteriska björ nar”, säger Jens. Antalet deltagare är mellan tre och nio, både kvinnor och män är med. Den yngsta som brukar komma är 25 år och den äldsta 70 år. Drop in gäller, men flera i gruppen har styrt upp sin vecka så att de alltid kan vara på plats på torsdagarna. Grundreglerna är att man inte får komma hit påverkad och att man måste uppföra sig vettigt. Ingen får heller bedöma högt vad någon annan har skapat. Jens och Viktor vill ha en kultur som är öppen, tillåtande och vänlig. – Det blir mycket skämt och skratt och vardags snack. Det är en trygg grupp att vara i, säger Jens. Viktor säger att detta är en av få platser där patien ter på väg ut ur missbruk har en fristad. – De lever i en tillvaro av krav, bedömning, mål sättningar, problem och resursbrist. Men den här gruppen handlar aldrig om transaktion. Här behöver ingen göra något för att få något. Nästa vecka är det dags att göra julkort. Jens och

22

TEMA: LIKA RÄTT

”Man är stressad och mår lite konstigt sen kommer man hit, tar det lugnt och mår lite bättre när man går härifrån.” BOJAN, deltagare (fingerat namn)

Viktor planerar att gruppen ska få arbeta med marmoreringsteknik. Portot bjuder mottagningen på, så att chansen ökar att korten faktiskt kommer iväg till någon betydelsefull. Förra årets julkort skapades under en av de allra första träffarna. Sedan star ten har verksamheten fått pengar till material från regionens satsning Kul tur och hälsa. Skapandeverkstaden har starkt stöd av cheferna inom Metadonsektionen. – Det här är ju en otroligt kostnads effektiv verksamhet: två ur personalen som går omlott och så två koppar kaf fe, säger Viktor och ler. Mottagning 44 har fokus på patienter nas överlevnad och livskvalitet. Ska pandet har en stark roll i detta. Jens berättar att man på mottagningen har valt att knyta Kultur och hälsa-pro jektet till återhämtning från miss bruksproblem. Begreppet återhämt

ning används här i den betydelse som psykologen Alain Topor definierat: makt i förhållande till sina symtom, makt i förhållande till sin behandling och makt över omgivningens stigmati seringsförsök. – Alla i gruppen har det gemensamt att de varit i ett missbruk. De kan känna sig i ett rejält underläge i samhället. Men i skapandeverkstaden har de inte en patientroll, de är en person och inte en sjukdom. Det blir en form av empowerment, säger Viktor. När mottagningen har VFU-studenter från olika utbildningar får dessa göra en insats i verkstaden. Här kan de lära känna patienterna i ett nytt samman hang och därigenom förstå vilka människor mottagningen finns till för. Arbetsterapeuten Jens leder fler kreativa verksamheter på tre olika mottagningar. Han har själv valt att ha det så. kk

”Om man lyck as bli fri från en så tids krävande akti vitet som att ta droger måste man fylla det tomrummet med något meningsfullt.” JENS APELMAN arbetsterapeut

23

TEMA: LIKA RÄTT

”Ja men kommer du hit nedstämd och så, då kan du ändå gå härifrån på jätte bra humör. Så man blir lycklig.” MARIANNE, deltagare (fingerat namn)

– Det är ansträngande att flytta på sig hela tiden, men på så sätt kan jag nå maximalt antal patienter. Jens träffar även de inskrivna individuellt och stöttar dem i ADL. Patientgruppen som hel het har stora svårigheter i vardagen. Det ställs krav på dem från exempelvis vården och kommunen

vill ingen gå därifrån, de två timmarna har för längts med en kvart mot att gruppen hjälper till att städa. De städar lite lagom, så att det bara är att ta vid skapandet där man slutade förra veck an. Gruppen är en viktig gemenskap för alla som går till verkstaden. Viktor berättar att om någon som brukar vara där inte dyker upp är hen saknad av de andra. – Här är en trivsam och glad stämning, men det händer också att någon öppnar upp en avgrund, säger Viktor. De djupa samtalen kan även luta åt det positiva hållet. – De kan också prata om hur glad man är att det gått så pass bra för en själv. Att ”den och den är död” men att man själv har klarat sig. I det kreativa rummet längst ner i korridoren på en metadonmottagning sitter människor som inte bara har klarat sig. De skapar sina egna liv. ¶

som de har svårt att möta. För dem kan det även vara utmanande att hålla reda på vilken myndighet som gör vad. Många behöver hjälp med tids- och ekonomihantering. De kan också ha problem att börja med nya aktiviteter. – Om man lyckas bli fri från en så tidskrävande aktivitet som att ta droger måste man fylla det tom rummet med något meningsfullt. Hur gör man det? undrar Jens å sina patienters vägnar. I skapandeverkstaden pågår aktiviteter som del tagarna upplever är mycket meningsfulla. Jens be skriver deras feedback som ”rörande positiv”. Helst

Kombination av läkemedel och psykosocialt stöd k LARO – Läkemedelsassis terad rehabilitering vid opioidberoende – innebär bättra social funktion samt minska medicinska kompli kationer, smittspridning och dödlighet.

k Stödet till patienterna består av läkemedelsbehandling, framför allt med metadon och buprenorfin (Subutex). Patienten hämtar läkemed let på mottagningen dag ligen och intar det under övervakning. LARO innebär också rehabiliterande insatser som samtalsterapi,

en kombination av läke medel och psykosocialt stöd för personer beroende av heroin eller andra opiat baserade substanser. Behandlingen syftar till att förebygga återfall, för

k För att en person ska kunna få behandlingen krävs medi cinsk, social och psyko logisk utvärdering. Perso nen måste också själv vara motiverad.

arbetsterapi, stöd vid sam sjuklighet samt stöd att bygga sociala relationer och finna sin plats i samhället. Källa: Beroendecentrum Stockholm

24

Arbetsterapeut – inte gränspolis

D e kraftfulla protes terna från fack- och professionsförbund och andra aktörer i civilsamhället mot in formationsplikten, kallad angiveri lagen av kritikerna, gav resultat. Utredningen om stärkt återvändan deverksamhet överlämnade i slutet av november sitt slutbetänkande till migrationsminister Johan Forssell – och i förslaget undantas hälso- och sjukvården, skola, socialtjänst och biblioteksverksamhet från den ut ökade informationsplikten. – Det är en seger för alla som enga gerat sig för att stoppa lagen. Det visar på styrkan i tillsammans, och vilken skillnad civilsamhällets aktörer kan göra när vi går ihop, säger för bundsordförande Ida Kåhlin och till lägger att förbundet inte tar ställning i migrationspolitiken utan att det hand lar om att informationsplikten går emot professionsetiken. Hon fortsätter: – Nu förutsätter jag att regeringen vid ett införande av utökad informations plikt gör de undantag som utredningen föreslår. Annars är det djupt olyckligt. Utredningen föreslår ett utökat infor mationsutbyte för ett antal myndig heter; målet är att fler utlänningar som inte har rätt att vistas i landet ska kun na utvisas och avvisas. Arbetsförmed lingen, Försäkringskassan, Kriminal

FOTO: PONTUS WIKHOLM

”Vi vill bli arbets terapeuter och hjälpa människor, inte ange dem.” LEONELLA AHLÉN avgående studentordförande

vården, Kronofogdemyndigheten, Pen sionsmyndigheten och Skatteverket ska på eget initiativ lämna uppgifter till Polismyndigheten, om det finns anled ning att anta att en person inte har rätt att vistas i Sverige. – Det är fortfarande mycket oklart hur våra medlemmar som arbetar på de här myndigheterna kommer att påverkas. Vi behöver utreda konsekvenserna på djupet, i dialog med våra medlemmar, säger Ida Kåhlin. Leonella Ahlén, avgående ordförande för Sveriges Arbetsterapeutstudenter, är också väldigt lättad och glad för att En lång rad organisationer, däribland Sveriges Arbetsterapeuter, annonserade i dagspressen inför att utredningen om stärkt återvändande verksamhet skulle presenteras.

utredningen föreslog att hälso- och sjukvården ska undantas från informa tionsplikten. Sveriges Arbetsterapeut studenter skrev, tillsammans med Vård förbundets studentorganisation, en debattartikel på Altinget där de bland annat lyfte att en informationsplikt skulle kunna avskräcka folk från att söka vårdutbildningar. – Det är inte det man signar upp sig på när man söker arbetsterapeututbild ningen. Vi vill inte bli gränspoliser. Vi vill bli arbetsterapeuter och hjälpa människor, inte ange dem. katja alexanderson

25

Made with FlippingBook. PDF to flipbook with ease