Arbetsterapeuten_6_2024

KARRIÄR

k VERKTYG Att jobba med frisk faktorer – saker som gör att man trivs, mår bra och presterar väl – kan leda till att sjukskrivningar och omsättning av personal minskar. I Friskfaktorlabbet finns stöd för att komma i gång med arbetet. Mer på suntarbetsliv.se .

k LÄSTIPS Våga fejla. Kanske låter dumt, men vissa misslyckanden kan leda till något bättre. Med exempel ur historien, populärkulturen och inte minst arbets livet, visar författaren hur vi kan ersätta bortförklaringar och skuldbeläggande med nyfikenhet och öppenhet – och lära oss misslyckas väl. Mer på nok.se .

RÄTT SORTS FEL Amy Edmondson Natur & Kultur

FOTO: MOSTPHOTOS

Det började för att mota Olle i grind – och slutade med en bok om arbetsterapi i palliativ vård och ett stärkt arbetsterapeutnätverk i Skåne. Med på resan var en professor. Vardagen och döden En viktig del i arbetet var att jobba med case från den kliniska varda gen. Efterhand växte tanken fram på att det egentligen var en bok de skulle skriva – en bok som beskri Text: Katja Alexanderson Bokprojektet Titel: Arbetsterapi inom palliativ vård – vardagen och döden

ver arbetsterapi inom palliativ vård med ett tydligt aktivitets perspektiv. – I de olika arbetsterapeutiska modellerna pratar man inte om döden som en del av livet. Det tas inte upp så tydligt och vi saknade det. Vi kände starkt att allt vi gör är superarbetsterapeutiskt, säger Maria. Upplägget på boken blev att Lena-Karin skrev ramen och nät verksgruppen bidrog med casen som går som en röd tråd genom boken, och som gör den lättare att ta till sig, inte minst för studenter. – Vi utgår hela tiden från ett görande. Och sedan använder vi ValMO-begreppen och den teore tiska struktur som finns i ValMO modellen för att fördjupa förstå elsen för de olika aspekterna av görande, säger Lena-Karin. – Vi upplever att alla våra idéer har malts genom Lena-Karins huvud, säger Maria. I våras kom boken Arbetsterapi

Inom den specialiserade pallia tiva vården i Skåne jobbar det oftast bara en enda arbetsterapeut på de olika klinikerna. För att kun na få kollegialt stöd från den egna professionen startade därför ar betsterapeuterna ett nätverk för nästan 20 år sedan – och ses en till två gånger per termin. – Det var mer av ett stämma-av läget-nätverk, säger Maria Nils son, specialistarbetsterapeut som arbetar inom palliativ vård och ASIH i Ängelholm. Hon berättar att det 2014 kom signaler från Region Skåne att den palliativa vården skulle göras mer enhetlig för att kunna erbju da medborgarna en mer jämlik vård. – Vi kände att vi måste se om vårt hus innan någon annan gör det åt oss. Hur kan vi prata ihop oss, trots att vi egentligen gör väl digt olika saker? Vissa hade till exempel hjälpmedelsansvar och andra inte. Målet – att upprätt

hålla någon aktivitetsnivå – var ofta detsamma, men vägen dit var olika, säger Maria. Gruppen insåg att de behövde stöd utifrån för att kunna beskriva sina insatser och koppla dem till arbetsterapeutisk teori. De fråga de Lena-Karin Erlandsson, profes sor i arbetsterapi vid Högskolan i Halmstad, om hon kunde tänka sig att stötta dem i processen. Det kunde hon. – Ni hade en gemensam ambi tion och ett gemensamt tydligt engagemang. Och en ganska stark samhörighet och samförstå else. För mig var det väldigt tyd ligt att ni hade behov av att for mulera er, säger Lena-Karin och tillägger att hon tycker kontakten med kliniska verksamheter är både rolig och värdefull. – Vi kände att vi behövde hitta en gemensam röst, fyller Maria på. Lena-Karin Erlandsson ordnade seminarier med nätverksgruppen.

Författare: Lena-­ Karin Erlandsson och Maria Nilsson Bokgänget: Nätver ket för arbetstera peuter inom specia liserad palliativ vård i Skåne.

36