Fårskötsel Nr 2 2025

Utmaningar • Eftersom detta är den ”minst naturliga” tiden för ett får att lamma vid är det en större utmaning att få tackorna brunstiga och betäckta i rätt tid. Här passar raser som inte har så hårt säsongsbunden brunst bra, exempelvis finull och dorset. • Erfarenheter visar att tackor som lammar utanför naturlig säsong får färre antal lamm per kull. För finullsfår kan det ibland upplevas som ett plus. • Installade slaktlamm kostar plats och foder. Vinterlamning Tackorna lammar under december till januari. Lammen föds upp intensivt på stall och går till slakt innan betes släppningen. Detta är den vanligaste produktionsmodellen efter vårlamning, och ett bra komplement då alla lamm blir slaktfärdiga under den del av året då tillgången till lammkött är som lägst. De flesta gårdar med vinterlamning har även en del av besättningen som vårlammar, exempelvis ungtackorna eller tackor som inte blivit dräktiga under den första betäck ningsomgången. För en större besättning är detta ett sätt att sprida ut arbetsbelastningen under lamningen och klara av att sköta fler tackor per person. Fördelar • Lammen går till slakt under den tid som slaktpriserna är som högst. Om man kan erbjuda slakterierna större poster lamm under planerbar tid finns goda möjligheter att för handla sig till ett högre pris. • Arbetstoppen på gården infaller under en tid när arbetsbe lastningen på många gårdar är som lägst. Denna produk tionsmodell passar bra på gårdar med stor del växtodling. • Tackorna kommer ut på bete utan lamm vilket passar bra om man har stor andel naturbeten som behöver betas hårt under våren. Tackorna kommer upp i bra hull till betäck ningen även på lite sämre bete. All gårdens åkermark kan användas till växtodling. Utmaningar • Lamningen sker vid låga temperaturer. Det kräver ett gott management av fårägaren och att tackorna är i god kondi tion så att de kan ta hand om sina lamm på ett bra sätt. Det behövs beredskap för att kunna ge behövande lamm extra värme. Om det finns en äldre isolerad byggnad på gården kan den med fördel användas som ”BB-avdelning”. • De växande lammen behöver mycket stallutrymme för att växa bra och behålla en god hälsa. Detta innebär ett min dre antal producerade slaktlamm per kvadratmeter fårhus jämfört med vårlamning. Om det finns alternativa enklare byggnader på gården är det en bra tillgång som tillväxtstall för växande slaktlamm. • De snabbväxande lammen kräver högvärdigt kraftfoder och ett riktigt bra ensilage för att växa tillräckligt snabbt. Här krävs fingertoppskänsla av fårägaren. • Att få tackorna dräktiga i augusti kräver en del trix och rutiner. Man behöver också ha rätt ras på fåren. Finull och dorset används ofta i moderdjuren, tyngre köttraser, exem pelvis texel, används som faderras.

Under hösten är slaktpriserna på lamm som lägst. Men kan man få ut ett mer värde för lammskinnen kan det kompensera. Foto: Einar de Wit

• Raser med väldigt hög fruktsamhet, exempelvis finull, kräver ofta mer ”handpåläggning” av fårägaren runt lam ningen, vilket gör dem mindre lämpade för lamning under mer extensiva förhållanden. • Speciellt ungtackor kan ibland bli väldigt stressade av lamningssituationen och lämna sitt nyfödda lamm för att återförenas med flocken. Då gäller det att fårägaren är behjälplig så att tackan och lammen kan sättas i en lam ningsbox några dagar för ”bounding”. • Många gårdar har vårbruk, stängselöversyn och grässkörd vid denna tid, så det gäller att man analyserar sin arbetssituation. • Slaktlamm som stallas in under hösten kostar pengar i klippning, ensilage, kraftfoder och stallutrymme. Höstlamning Tackorna lammar i augusti till september. Lammen stallas in och går till slakt under vintermånaderna. Detta är den ovanligaste produktionsmodellen i Sverige. Fördelar • Samma fördelar med utomhuslamning som sommarlam ningstackorna. • Förmodligen den produktionsmodell som kräver minst kraftfoder. Tackorna är dräktiga och digivande på bete. Slaktlammen har inte de högsta kraven på sig att växa snabbt utan klarar sig med en mindre kraftfodergiva un der slutgödningen. • Om man betäcker en tacka under hösten, och hon vid scanningen visar sig inte vara dräktig, kan hon få en ny chans att lamma påföljande höst. Då förlorar man inte ett helt produktionsår på henne.

16