Fårskötsel Nr 2 2025

Produktionsmodeller

Fördelar • Det är lätt att få tackorna dräktiga till denna lamningstidpunkt. • Fårägare som låter sina tackor lamma utomhus vittnar ofta om att det blir betydligt färre förlossningskomplikationer när djuren får röra sig naturligt utomhus. Djuren kan lättare följa sina naturliga instinkter när de inte går inne i ett fårhus. En tacka som ska lamma kan dra sig undan och få lamma i fred. • Hygienen blir bättre när tackan får lamma ute istället för på en ströbädd (om vädret är gynnsamt). • Tackorna är högdräktiga på det bästa vårbetet, det sparar dyrbart kraftfoder. • Lammen går till slakt när priserna är på väg upp. Utmaningar • Vid lamning utomhus gäller det att skydda de nyfödda lammen mot rovdjur. Rävar går bra att skydda sig emot ge nom att hägna in hagen där tackorna lammar med elnät av bra kvalitet. Korp och örn är nästan omöjligt att skydda sig emot. Har man problem med dessa djur är utomhuslam ning inte en lämplig metod. • Det gäller att tackorna lammar i en hage där man har god uppsikt. Trots att de flesta lamningar går bra kan man behöva assistera ibland. Man behöver kunna komma åt de nyfödda lammen för att märka eller hjälpa till med råmjölk. Att lamma intill fårhuset är en fördel, då man tillfälligt kan ta in djur som behöver hjälp under tak. En duktig vallhund kan vara till bra hjälp här.

kvalitet på betet. Det krävs ett väldigt gott management från fårägare som vill ha en optimal tillväxt på bete under väldigt varierande och oförutsägbara förhållanden. • Om lammen ska hinna bli slaktfärdiga till hösten krävs en relativt snabb tillväxt. Det innebär ofta att lammen behö ver åkermarksbete efter avvänjning i juni eller juli. Ofta behövs också kraftfodertillskott på betet, vilket innebär kostnader och merarbete. • Inälvsparasiter är det största hotet mot beteslammens tillväxt. Det krävs en uttänkt parasitstrategi på gården och en kontinuerlig koll på lammens parasitstatus. • Även om skillnader på avräkningspris mellan höst och vår har blivit mindre under senare år så skickar man ändå lammen till slakt när priserna är som lägst. Om man kan få ett mervärde i lammskinnen kan det kompensera för ett lägre slaktpris. • På gårdar med mycket växtodling i södra Sverige kan vårlamning kollidera med vårbruket. Då väljer man ofta att tidigarelägga lamningen någon månad. Det gör att lammen blir betydligt äldre på stall och äter både ensilage och kraft foder. Det innebär en större foderomställning för dem vid betessläppningen med risk för en tillfällig tillväxtsvacka. Sommarlamning Tackorna lammar utomhus i maj eller juni. De största går till slakt under senhösten, resten av lammen stallas in som vinterlamm och slaktas före och efter jul.

»

Sofia Hedlund, Byggrådgivare Hushållnings sällskapet Värmland Tel: 070-829 09 21 sofia.hedlund@hushallningssallskapet.se Anna Hultgren Tel: 070-553 68 11 anna.hultgren@hushallningssallskapet.se Kajsa Lätt, Hushållningssällskapet Västra Tel: 072-235 33 55 kajsa.latt@hushallningssallskapet.se Allan Hägg Grønborg, Distriktsveterinärerna Tel: 010-122 9524 / 072-220 53 50 allan.hagg.gronborg@distriktsveterinarerna.se Andreas Svensson 0708-29 09 71 andreas.svensson@hushallningssallskapet.se Ida Milton 070-100 18 34 ida.milton@hushallningssallskapet.se

Behöver du hjälp och stöttning i ditt fårföretag? Vi ger dig råd! Gimrarna, svenska får- och lammrådgivare i samarbete

Titti Strömne, Glada Fåret Tel: 070-589 32 33 titti.stromne@gladafaret.se Anna Törnfelt, Ollajvs gård Tel: 073-707 29 45 anna.tornfelt@gotlandica.se

15