Fårskötsel Nr 2 2025

Avelshjälpmedel

• Lammen ska tas fram ett och ett till mönstraren, som behöver ha en bekväm arbetsställning. • En bra mönstrare bör ha en rutin för att arbetet skall lö pa smidigt. De olika momenten bör gö ras i samma ordning för varje djur. • Det ska vara bra ljus vid bedömningsplatsen, helst samma belysning hela tiden. Riksbedömning av de bästa När mönstringen är klar kan den osäkre gärna diskutera med mönstraren vilka djur som har bäst potential att sparas till avel och om dessa bör anmälas till ytterligare en bedöm ning, riksbedömning. Denna är öppen för besättningar an slutna till Elitlamm och avsedda för, i första hand bagglamm, men även tacklamm och korsningslamm kan vara välkomna i mån av plats. Riksbedömningar för kött- respektive pälsra ser anordnas årligen på flera orter över hela landet. En kvalitetsstämpel En riksbedömning kan ge ett kvitto på om ett lovande lamm har uppfyllt förväntningarna från gårdsmönstringen. Utbil dade riksdomare, ofta två till antalet, gör en fördjupad fysisk granskning av varje djur med vägning och kroppsbedöm ning. Fett- och muskeldjup ultraljudsscannas och päls/ull granskas. Större vikt läggs på exteriör och benställning än vid gårdsmönstringen och fler egenskaper poängsätts. Ett bra riksbedömningsprotokoll betraktas som en kvalitets stämpel inför försäljning. Baggar som genomgått riksbedöm ning kan anmälas till någon av årets baggauktioner, där höga poäng i protokollet kan höja det klubbade priset betydligt. Ett tillfälle för lärande Riksbedömningarna har dock fört en lite tynande tillvaro under senare år. Antalet anmälda baggar har minskat. Det kan ha flera orsaker. Man har ännu inte riktigt kommit igång efter pandemin, folk är mer försiktiga. Allt har blivit dyrare, man håller hårdare i plånboken. Vid en snabb rundringning till några aktiva inom både päls- och köttraser framgår att man överlag anser att riksbedöm ningen har ett värde och bör behållas. Några synpunkter och förslag som fångades upp i denna högst ovetenskapliga enkät, utan anspråk på att representera hela fårägarkollekti vet, var: • Den kunskap som erfarna domare förmedlar vid en riksbedömning bör uppskattas och tas tillvara. Det är ett ovärderligt stöd, inte minst för nya besättningar. • En garvad i gamet var bestämd: ”Jag vill ha min bagge granskad i verkligheten och få hans både bra och mindre bra punkter sammanvägda. Är han trots sina fel ändå ras typisk och sund med funktionell exteriör och bra helhet? Det är det viktigaste för mig”. • Kanske formerna för riksbedömningarna skulle kunna ses över, med en enklare, och därmed billigare, organisation. • Många drar sig för att åka iväg, kanske långt, till en riksbe dömning. • Föreningar med god ekonomi skulle kunna ge ett bidrag till enskilda besättningar som en ”riksbedömningspeng” för att underlätta deltagande och kanske anmälan av fler baggar. Det skulle främja intresset särskilt för de till anta let ännu små raserna.

Basen i avelsarbetet är gårdsmönstringen som brukar ske när lammen är i med eltal 110 dagar gamla. En erfaren bedömare, eller fårägaren själv, bedömer alla lamm. Man tittar på en funktionell exteriör, kvalitet på skinn och ull samt gör en bedömning av slaktutbytet. Dessa data ligger sedan till grund för vilka djur som ska sparas som livdjur och föra besättningens avelsarbete framåt. Foto: Einar de Wit • Många miljöfaktorer kan ha påverkat ett djurs kondition när det väl presenteras inför en domare: väder och vind under de senaste dagarna, antal timmar i transporten, komfort under resan. Skulle domarna i stället kunna komma till gården? • Det vore bra att ha möjlighet att få ett djur bedömt flera gånger. Det skulle öka intresset och bredda urvalet till baggauktionerna. Riksbedömningsprotokollet speglar ju en subjektiv bedömning just den dagen, då baggen av olika skäl kanske inte är sitt bästa jag. • Hur viktigt är det egentligen med två domare, även om det ”alltid” varit så? • Ju fler tillfällen att mötas i sammanhang där djuren kan granskas fysiskt desto bättre, det bidrar till lärande och utbyte av erfarenheter. Underlag för avelsvärden Inga värden från riksbedömningen förs dock över till Elitlamm, något som framförs som ett önskemål: ”Det vore praktiskt att ha även dessa data sökbara”. Det gör det än viktigare att den årliga gårdsmönstringen görs noggrant och att registret fylls på efter hand även med andra data, till exempel kropp, muskeldjup och fettansättning efter slakten. Den fårbonde som är ansluten till det officiella avelsregistret och som har skött sina noteringar kan då välja att utnyttja möjligheten att använda sig av avelsvärden för individu ella djur som ytterligare hjälp i sin avelsplan.

»

31