Fårskötsel Nr 2 2025

Avelshjälpmedel

flera besä ttningar och dä rmed har ett stort antal avkommor, få r sä krare avelsvä rden ä n ungbaggen som ä nnu inte ä r far till nå gra lamm. Exempel på värden som registreras sammanfattas i rutan ”Några egenskaper som åsätts avelsvärde”. Att tolka värdena rätt Det krävs en hel del av en fårägare för att sätta sig in i syste met, att tolka avelsvärdena rätt och, inte minst, att tillämpa dem i sin avel på ett klokt sätt. Att den till synes enkla frågan ”Är det önskvärt med ett högt eller ett lågt avelsvärde?” kan be svaras med ett ”Det beror på” gör det inte lätt för den oinvigde. Vissa egenskaper kan man vilja behålla i status quo, det vill säga varken extremt höga eller låga värden är önskvärt, medan andra kan behöva dämpas om en ras har börjat spreta. Några exempel: • Positiva avelsvä rden innebä r att djuret fö rvä ntas få ett hö gre vä rde fö r egenskapen ä n genomsnittet fö r rasen, vilket i de flesta fall ä r ö nskvä rt men inte alltid. Om man skulle vä lja ut avelsdjur baserat på hö ga vä rden fö r fä rgnyans och lockstorlek skulle det innebä ra mö rkare djur med stö rre lock, vilket inte alltid ä r det man vill. • Det är inte ö nskvä rt med alltfö r tä ta fä llar, vilket man kan få om man avlar med hö ga avelsvä rden fö r tä thet. • Avelsvärdet för ett lamms födelsevikt ska optimalt ligga på 100, det vill säga varken ett extremt högt eller extremt lågt värde är önskvärt. • Ett hö gt avelsvä rde fö r kullstorlek visar den gene tiska fö rmå gan att få fler lamm. Det ä r dock inte alltid ö nskvä rt att avla fö r stö rre kullar. Må nga raser har ett optimumvä rde, till exempel gotlandsfå rens avelsmå l på två fö dda lamm/tacka. • Ett värde över 100 vid 60-dagarsvikt är positivt och indike rar en tillväxthastighet över medel. • Ett värde under 100 för en slaktkropps fettklass indikerar ett lamm med lägre fettansättning. Förbättringar och förenklingar Mycket arbete har gjorts, och görs fortlöpande, för att få pro grammet för avelsvärdering så användarvänligt som möjligt. Så finns till exempel sorteringsfunktioner för olika egenska per där man kan rangordna djuren och ta fram listor. Om man tycker det är förvirrande med så många olika värden kan man i stället välja att titta på ett samlingsindex. Vid datorn eller traditionellt? De som har tagit till sig systemet med avelsvärden föredrar det både som ett urvalsinstrument i den egna besättningen och en möjlighet att i samarbete med andra uppfödare av samma ras kunna påverka dess utveckling på nationell nivå. Andra finner det övermäktigt med sifferexercisen: ”- Det är alltför många parametrar. Det är svårt att finna tid att lära sig. Systemet borde förenklas.” ”- Jag vill välja avelsdjur med öga och hand, inte på en datalista.” Det finns kurser Många har ett inbyggt motstånd mot ”det nya”. Både dator vana och dito utrustning kan variera stort ute på gårdarna. Att det ändå finns ett sug att lära sig om avelsvärden som hjälpmedel framgår av de många kurser och föredrag som anordnas regelbundet i olika forum.

De bästa djuren från gårdsmönstringen kan gå vidare till en riksbedömning. Där bedöms djuren av landets skickligaste domare som kan ge en kvalitets stämpel på djuren. Om man vill sälja avelsdjur är ett riksbedömningsprotokoll en bra värdehöjare. Foto: Elisabeth Fungby Jönsson

Vad är ett avelsvärde? Avelsvä rde ä r ett statistiskt berä knat vä rde som anger den bä sta prognosen fö r vilka egenskaper ett speci fikt djur kan tä nkas nedä rva. Vä rdena gö r att djur kan jä mfö ras mellan olika besä ttningar av samma ras och mellan olika å r.

Genetiska samband Egenskaper styrs av en mä ngd genetiska anlag, gener, och otaliga miljö faktorer. Arvbarhet ä r ett må tt på hur ä rftlig en egenskap ä r. Egenskaper fö ljs ibland å t i nedä rvningen, vilket innebä r att en fö rä ndring i den ena egenskapen kan resultera i en fö rä ndring ä ven i den andra. Det beror på att samma el ler nä rliggande gener på verkar bå da egenskaperna. Till exempel innebä r ett positivt genetiskt samband mel lan mö nstringsvikt och slaktvikt att den senare kommer att fö rbä ttras ä ven om man vä ljer ut avelsdjur baserat enbart på mö nstringsresultaten. Bä st resultat nås dock man har uppgifter om bå da vikterna. Säkrare värden efter hand Som tur är behöver en genomsnittlig fårbonde inte sätta sig in i hela genetikvetenskapen. Avelsprogrammet som ingår i Elitlamm har under flera år utvecklats för att avelsvärdena ska få korrekt viktning. Resultaten, som sammanställs två gånger per år, ger nya värden efter varje datakö rning. Vä rdena blir alltså sä krare allteftersom varje djur, liksom alla dess slä ktingar, få r fler registreringar. Till exempel kan ett avelsvä rde fö r ett ungt djur komma att ä ndras efter det att fler data rapporteras in för slä ktingar och avkommor. Den bagge som betä ckt må nga tackor, kanske i

32