Grip on Life - Skogruk med hänsyn till vatten

SKOGSBRUK MED HÄNSYN TILL VATTEN

LÄRARHANDLEDNING FÖR NATURBRUKSGYMNASIET

SKOGSBRUK MED HÄNSYN TILL VATTEN

LÄRARHANDLEDNING FÖR NATURBRUKSGYMNASIET

© 2025 Grip on Life IP

Allt material i denna bok är fritt att kopiera, skriva ut och sprida vidare i befintlig form.

Utgiven av Grip on Life IP Författarna har hela ansvaret för innehållet i denna bok, som inte ska tolkas som Europeiska unionens eller EU-kommissionens officiella ståndpunkt. Redaktör: Maria Larsson, Skogsstyrelsen Texter: Jessica Tjäder, Marie Lundström och Anders Magnebäck, Skogsstyrelsen samt Maria Carlsson, Länsstyrelsen Jönköping

Formgivning: David Svensson, Skogsstyrelsen Illustrationer: Julia Kabell, Bo Persson och Martin Holmer Foto: Skogsstyrelsens bildarkiv samt Mostphotos Foto omslag: Mostphotos

3041 0116

Tryckt av Ljungbergs Tryckeri, Sverige 2025 Papper: Invercote Creato 300 g (omslag), Munken Polar 150 g (inlaga)

Första upplagan, 1 000 ex ISBN 978-91-986872-8-6

www.griponlife.se

Med bidrag från Europeiska Unionens LIFE-program

I projektet Grip on Life IP arbetar myndigheter, skogsägarföreningar och intresseorganisationer tillsammans för att kombinera ett aktivt skogsbruk med hänsyn till skogens värdefulla vattendrag och våtmarker. Grip on Life IP handlar mycket om att utveckla nya och bättre metoder för exempelvis skogsbruk, skogsskötsel samt restaurering av vattendrag och våtmarker, och sprida kunskap om detta. Målet är att förbättra miljön och förutsättningarna för djur och växter som lever i vattendrag och våtmarker i skogslandskapet, samtidigt som vi kan fortsätta att använda våra naturresurser på ett hållbart sätt.

Projektet leds av Skogsstyrelsen och pågår 2018–2025.

Skanna QR-koden eller gå in på www.griponlife.se för att läsa mer.

INNEHÅLL

Lagar och skogspolitik........................................................................9 Ekosystemtjänster.............................................................................15 Avrinningsområden............................................................................ 19 Livet i och vid vatten.........................................................................25 Brunt vatten.............................................................................................31 Kantzoner vid vatten.........................................................................35 Skötsel och avgränsning av kantzoner................................41 Hänsyn till vatten vid skogsbruksåtgärder.......................47 Körning i skogsmark...........................................................................51 Passera vattendrag vid körning i skogsmark..................57 Källhänvisningar.................................................................................. 60

Digital version av lärarhandledningen Materialet är fritt att använda, kopiera och sprida vidare i befintlig form. Ladda ner som pdf-fil genom att skanna QR-koden.

FÖRORD

”Skogsbruk med hänsyn till vatten” är en lärarhandledning framtagen för naturbruksgymnasiet. Vi hoppas att den ska vara till stöd och inspiration i undervisningen om skogsbruk vid vatten. Handledningen innehåller faktatexter om olika vattenmiljöer och om den hänsyn som skogsbruket behöver ta i samband med skogsbruksåtgärder. Till varje kapitel finns förslag på elevuppgifter – både inomhus och utomhus – samt diskussionsfrågor. Vissa kapitel innehåller också förslag på utomhusdagar och kortare lektionspass. Lärarhandledningen ges ut av projektet Grip on Life, som leds av Skogsstyrelsen. Vi har under projekttiden haft förmånen att få hålla utomhus dagar om skog och vatten på flera naturbruksgymnasier. I detta material delar vi med oss av det vi brukar ta upp med eleverna. Syftet med lärarhandledningen är att underlätta lärares arbete och inspirera till ett fördjupat engagemang i frågor som rör skogsbruk och vatten. Vi hoppas också att materialet ska väcka elevernas nyfikenhet och bidra till att öka deras kunskap om skogens vatten.

Vi önskar många givande och lärorika lektionstillfällen!

Gunilla Oleskog, Skogsstyrelsen Projektledare för Grip on Life

”I lagen anges att skogen är en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning. Samtidigt ska den biologiska mångfalden bevaras och hänsyn ska tas till naturen, kulturmiljön, rennäringen och andra intressen.”

Foto: Skogsstyrelsen

8

GRIP ON LIFE

LAGAR OCH SKOGSPOLITIK

KAPITEL 1

Skog är en gemensam tillgång som kan användas på olika sätt. För att rymma alla intressen i skogen finns olika styrmedel i form av lagar, regler, allmänna råd och ekonomiska stöd. Rådgivning är också ett sätt att påverka genom att vidare förmedla kunskap. Med skogsägandet följer såväl friheter som skyldigheter. 1 R egering och riksdag har ansvar för den nationella skogspolitiken och en översyn av denna kan medföra änd ringar i lagar och regler. När det gäller skogsvårdslagen anger den vilka krav samhället har på skogsägare. I lagen Vid behov kan tillsynen leda till beslut om anpassning av åtgärden. Vid misstanke om brott kan tillsynen leda till åtalsanmälan till polis eller åklagare. 2 MILJÖBALKEN Miljöbalken innehåller regler om bland annat skydd av områden, miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet, genteknik, kemiska produkter och avfall. Flertalet regler i miljöbalken är allmänt hållna.

anges att skogen är en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning. Samtidigt ska den biologiska mångfalden bevaras och hänsyn ska tas till naturen, kulturmiljön, rennäringen och andra intressen. Regeringen har utsett Skogsstyrelsen som tillsyns myndighet för skogsvårdslagen och de delar av miljö balken som rör skogsbruksåtgärder, samt andra regler, bland annat virkesmätningslagen. Tillsyn är en förut sättning för att lagar, som beslutas av riksdagen, och andra regler, som beslutas av regeringen och myndig heter, ska fungera. Tillsynen utförs som självständig granskning för att kontrollera om tillsynsobjekt, till exempel en avverkningsanmälan, uppfyller kraven som följer av lagar och andra bindande föreskrifter.

För att precisera reglerna har regeringen gett ut ett antal förordningar. Skogen berörs bland annat av för ordningar om områdesskydd, artskydd och anmälan för samråd. Skogsstyrelsen ansvarar för tillsynen inom vissa delar av miljöbalken, främst biotopskyddsområden och skogsbruksåtgärder som omfattas av samrådsplikt enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Miljöbalken tillämpas parallellt med skogsvårdslagen, men har i vissa avseenden företräde. 3 Miljöbalken innehåller också regler om Natura 2000, som är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd från länsstyrelsen.

GRIP ON LIFE

9

KAPITEL 1 – LAGAR OCH SKOGSPOLITIK

Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet för skogsbruks åtgärder som på ett betydande sätt kan komma att påverka ett Natura 2000-område. JÄMSTÄLLDA MÅL Miljö och produktion är jämställda mål och utgör utgångspunkten för paragraferna i skogsvårdslagen. Miljömålet inkluderar att den naturgivna produktions förmågan för skogsmarken ska bevaras. Det ska finnas genetisk variation och biologisk mångfald. Vid brukande av skog ska naturligt förekommande växt- och djurarter ges möjlighet att fortsatt finnas kvar under naturliga förutsättningar och i livskraftiga bestånd. Miljömålet innebär även att hotade arter och naturtyper ska skyddas samt att estetiska, sociala och kulturmiljövärden i skogen ska värnas. Produktionsmålet innebär att skogsmarken ska producera skog och utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger uthållig avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska vara handlingsfrihet i fråga om använd ning och vad skogen producerar. SEKTORSANSVAR För att miljö- och produktionsmålen ska nås behöver skogsbruket som grupp göra betydligt mer än vad lagen kräver. Det brukar kallas för sektorsansvar eftersom det är ett gemensamt ansvar för skogssektorn där olika skogsägare mer eller mindre bidrar till att målen uppnås. Skogsägare har stor frihet att utveckla sin skog efter sina egna mål, att välja inriktning för sitt skogsbruk och anpassa metoderna efter det. Ett av

De behöver också ta grundläggande miljöhänsyn när de genomför åtgärder. Det finns även regler för hur de ska hantera skador som kan drabba andra skogsägare, som till exempel stormfällning. Ett exempel på sektorns ansvar för produktionsmålet är åtgärden ungskogsröjning. Det finns ingen lag om att skogsägare måste röja i sin skog, men för att produk tionsmålet i skogspolitiken ska nås så krävs det att de flesta skogsägare röjer. Det finns alltså ett sektorsansvar för röjning. På motsvarande sätt finns det ett ansvar för miljömålet som innebär att de flesta skogsägare behöver ta större hänsyn än vad lagen kräver. En anledning till att politiken kan fungera är att målen för den till stor del sammanfaller med vad som är bra för skogsägaren. Det tydliggörs när det gäller produktions målet, till exempel att röja i sin ungskog. Det är också viktigt för skogsägarna att allmänheten i Sverige och konsumenter runt om i världen uppfattar det svenska skogsbruket som ekologiskt hållbart och skonsamt. MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN Skogssektorns gemensamma målbilder för god miljö hänsyn 4 ger vägledning om hur miljöhänsynen bör planeras och genomföras vid skogsbruksåtgärder i produktionsskog. Målbilderna är framtagna i bred samverkan mellan representanter för Skogsstyrelsen, andra berörda myndigheter, skogsnäringen, skogsägare, ideella organisationer och specialister inom aktuellt område. Innehållet i målbilderna utgör en samlad bedömning från rådande skogspolitik och bästa till gängliga kunskap för användning i praktiskt skogsbruk. Målbilderna syftar till ökad samsyn och tydlighet om vad god miljöhänsyn innebär. God miljöhänsyn behövs för att tillsammans med formellt skydd och frivilliga avsättningar bidra till att de skogs- och miljöpolitiska målen nås. Genom att tydligt beskriva hur miljöhänsyn praktiskt bör tas ska målbilderna leda till mer funktionell och effektiv miljöhänsyn. Målbilderna ska alltid användas anpassat till lokala förutsättningar och gällande lag stiftning. De är något att sträva efter vid planering och genomförande av alla skogsbruksåtgärder. I första hand är målbilderna tänkta att användas vid skogliga åtgärder i produktionsskog, det som i dagligt tal även kallas för generell hänsyn. Den stora variationen i naturens förutsättningar gör att olika miljöer och förete elser inte är den andra lik, därför behövs olika hantering beroende på var du är i landet. Målbilderna är indelade i fyra olika teman: hänsyns krävande biotoper, mark och vatten, kulturmiljöer samt friluftsliv och rekreation. Alla målbilder finns att ta del av på Skogsstyrelsens webbplats, www.skogsstyrelsen.se/ malbilder.

syftena med friheten är att det ska bidra till ett anpassat och varierat brukande av skogarna. Skogsägare har också ett stort ansvar att se till att det kommer upp ny skog och för att bevara och utveckla miljövärden. Den svenska skogspolitiken brukar ofta sammanfattas under devisen ”Frihet under ansvar”. Med frihet menas att skogsvårdslagstiftningen innehåller ganska få styrande och tvingande regler. Lite förenklat kan sägas att skogsägare måste se till att ny skog etableras efter av verkning.

Illustration: Julia Kabell

10

GRIP ON LIFE

KAPITEL 1 – LAGAR OCH SKOGSPOLITIK

EU-DIREKTIV EU:s medlemsländer har godkänt flera EU-direktiv för att motverka förlusten av biologisk mångfald. 5 EU-direktiv är viktiga eftersom de styr utformningen och förändringar av nationella lagar och regler. De EU-direktiv som främst berör skog och skogsbruk är vatten-, fågel-, art- och habitatdirektivet. Vattendirektivet EU:s ramdirektiv för vatten (direktiv 2000/60/EG), även kallat vattendirektivet, 6 fastställdes under år 2000 och anger att det ska finnas tillräckligt mycket vatten av god kvalitet idag och för kommande generationer. Vatten är en gemensam resurs och vattendirektivet togs fram för att medlemsländerna ska förvalta vatten likartat. 7 Fågeldirektivet Bevarande av naturligt förekommande fågelarter inom EU:s medlemsländer är beskrivna i fågeldirektivet (direktiv 2009/147/EG). 8 Syftet med fågeldirektivet är att skydda alla fågelarter som förekommer naturligt i EU och för dem nödvändiga livsmiljöer. Fågeldirektivet syftar även till att minskning eller förlust av fågelarter ska motverkas. För att uppnå syftet med fågeldirektivet ska EU:s medlemsländer vidta de åtgärder som krävs för att fågelpopulationer ska upprätthållas eller återställas. 9 Art- och habitatdirektivet I art- och habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG) listas flera arter och naturtyper som EU vill bevara för att säkerställa den biologiska mångfalden inom medlems länderna. Arter listade i art- och habitatdirektivet bedöms vara skyddsvärda från ett europeiskt perspektiv. 10 Därför behöver samtliga medlemsländer hjälpas åt att skydda dessa arter och naturmiljöer eftersom fördel ningen av dem naturligt skiljer sig åt mellan länderna. Om någon bryter mot gällande lagar och regler kan den bli åtalsanmäld. 11 Natura 2000 Arbetet med Natura 2000 styrs av art- och habitat direktivet samt fågeldirektivet. Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Syftet med nätverket är att värna om vissa livsmiljötyper samt växt- och djurarter som medlemsländerna kommit överens om att skydda. Varje land ansvarar för skyddet och vården av sina områden så att naturvärden bevaras. Natura 2000 utgörs av såväl land- som vattenområden och flera är även skyddade i form av naturreservat eller nationalparker. Några exempel på Natura 2000-områden är korkeks lundar i Portugal, alpängar i Österrike och bokskogar,

Illustration: Julia Kabell

Tjädertupp

myrar och älvar i Sverige. Tillsammans bildar Natura 2000-områdena sammanhängande livsmiljöer i form av ett ekologiskt nätverk. 12 En bevarandeplan ska finnas för varje Natura 2000- område och den utformas av respektive länsstyrelse efter dialog med markägare, kommuner och andra berörda. I bevarandeplanen finns områdets naturvärden beskrivna tillsammans med befintliga arter och livsmiljötyper. Planen innehåller även skyddsåtgärder och skötsel för att nå målen för området. 13 Ett Natura 2000-område bildas genom att respektive länsstyrelse tar fram förslag på lämpliga områden som granskas av Naturvårdsverket som i sin tur föreslår områden till regeringen. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige, 14 men det är regeringen som fattar beslut om att föreslå områden som ska upptas i Natura 2000- nätverket till EU-kommissionen. OMRÅDESSKYDD Det finns olika sätt att skydda skog. 15 Den som äger mark med höga naturvärden kan bevara den genom att anmäla intresse för formellt skydd (med ersättning) eller göra en frivillig avsättning (utan ersättning). Grundkravet för formellt skydd är att området ska ha höga naturvärden som bedöms ha särskilt stor betydelse för växter och djur. Naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal är några vanliga former av formellt skydd. Det formella består i att områdets naturvärden, genom beslut eller avtal, får ett tydligt juridiskt bindande skydd. Markägaren fortsätter oftast att äga marken i ett skyddat område och behåller även rätten till jakt och fiske. 16

GRIP ON LIFE

11

KAPITEL 1 – LAGAR OCH SKOGSPOLITIK

De områden som väljs ut för formellt skydd är de som har högst skyddsvärde enligt den nationella strategin för formellt skydd av skog. 17 Strategin är ett verktyg för myndigheter och kommuner när det gäller urval av områden. Vad som är tillåtet eller otillåtet inom formellt skyddade områden varierar med skyddsform, men normalt sett får ingen skada göras på naturmiljön. Nationalpark En nationalpark utgörs av ett större naturområde i naturligt skick av utvalda landskapstyper. Nationalpark är det starkaste skyddet ett område med höga naturvärden kan få. Beslutet att bilda en nationalpark fattas av reger ing och riksdag. Syftet med nationalparker är att bevara området i naturligt skick, bevara det gemensamma natur- och kulturarvet samt ge möjlighet till friluftsliv. 18 Naturreservat Naturreservat används normalt som skyddsform för större områden, ofta över 30 hektar. För varje natur reservat finns föreskrifter och en skötselplan. Ett natur reservat innebär att områdets naturvärden ska bevaras för all framtid. Det är länsstyrelsen eller en kommun som beslutar om naturreservat.

Biotopskyddsområde Biotopskyddsområden används för att bevara livsmiljöer för små skyddsvärda naturtyper i skogs- eller jordbruks landskapet och överstiger normalt inte 20 hektar. 19 Biotopskydd liknar naturreservat, men skiljs åt av storlek och att det är ett bestämt antal biotoptyper som får skyddas som biotopskyddsområde. Dels finns ett generellt skydd för vissa biotoptyper, exempelvis alléer, dels finns specifika biotoper där ett enskilt beslut tas för bevarandet av områdets naturvärde. Ett biotopskydd innebär att områdets naturvärden ska bevaras för all framtid. Skogsstyrelsen, länsstyrelsen eller en kommun beslutar om biotopskyddsområde. 20 Naturvårdsavtal Naturvårdsavtal är, till skillnad från ovanstående skydds former, ett tidsbegränsat avtal mellan markägaren och Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen. Markägaren kan ha önskemål om avtalstidens längd, mellan 10 och 50 år. Dessutom ska ambitionen vara att områdets natur värden och/eller höga sociala värden ska utvecklas och bevaras långsiktigt. Frivillig avsättning En frivillig avsättning är enligt Skogsstyrelsens definition ett område med sammanhängande produktiv skogsmark för vilket markägare frivilligt fattat beslut om att åtgärder som kan skada dess naturvärde, kulturmiljövärde och/ eller sociala värde inte ska utföras. Området ska finnas dokumenterat i plan eller annan handling. 21 Målet är att eleverna ska ha lärt sig • skillnaden mellan skogsvårdslagen och miljöbalken • innebörden av miljö- och produktionsmålet • vad ”Frihet under ansvar” innebär och hur det kan kopplas ihop med målbilderna för god miljöhänsyn • vilken inverkan EU-direktiv har på svenskt skogsbruk • innebörden av Natura 2000 • att känna till vad som är tillåtet och ej tillåtet i skyddade områden.

Det finns flera direktiv och skyddsvärda miljöer som överlappar varandra för att uppnå målen om biologisk mångfald på nationell och europeisk nivå.

Illustration: Julia Kabell

12

GRIP ON LIFE

KAPITEL 1 – LAGAR OCH SKOGSPOLITIK

FRÅGOR OCH UPPGIFTER

Regeln omfattar även åtgärder utanför Natura 2000-om rådet, om miljön på grund av åtgärden på ett betydande sätt kan påverkas. Tillstånd söks hos och lämnas av läns styrelsen. Vid ansökan om tillstånd hos länsstyrelserna krävs även en miljökonsekvensbeskrivning. Ansökan är kostnadsfri. Mer information om hur ansökan görs finns på respektive länsstyrelses webbplats. Exempel på åtgärder som kan kräva tillstånd: • alla typer av skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område • åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område. Det kan vara svårt att bedöma när risk för betydande miljöpåverkan på Natura 2000-områden uppstår. För varje Natura 2000-område har respektive länsstyrelse tagit fram en unik bevarandeplan. Planen beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot, vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livs miljöerna samt hur området ska skötas. Verksamhets utövaren kan ta stöd i bevarandeplanen för att ta reda på vilka värden som finns inom området och om den planerade åtgärden riskerar att påverka dessa. Bevarandeplanerna finns i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur. Om den som planerar en åtgärd behöver ytterligare stöd för bedömningen kan kontakt tas med aktuell länsstyrelse. 22 Uppgift 2 – Biotopskyddsområde Ett område som ska gallras angränsar till ett biotop skyddsområde. Den planerade gallringen finns i karta, men är inte snitslad i fält. Vad är viktigt att tänka på? Hur ser gränsen för ett biotopskyddsområde ut? (För om möjligt diskussionen i närheten av ett skyddat område.) Svar: Det är viktigt att tänka på var gränsen för bio topskyddsområdet går. Gränsmarkeringarna i fält är likadana för biotopskyddsområde och naturreservat: en vitmålad rand runt stammen med en stjärna ovanför. Ibland är ett band i hård plast uppsatta runt stammen med stjärnan på bandet. Stjärnan sitter på utsidan av området som är skyddat. Verksamhet eller åtgärder som kan skada naturmiljön får inte ske inom ett biotopskyddsområde (miljöbalken 7 kap 11§).

DISKUSSIONSFRÅGOR Följande diskussionsfrågor är förslag och kan tas upp med klassen i helgrupp. Sätt nivån på frågeställningarna utifrån de förkunskaper som eleverna har. 1. Diskutera hur eleverna ser på produktionsmålet respektive miljömålet som är angivet i den svenska skogspolitiken. Är målen jämställda i praktiken? Varför/varför inte? 2. Vad innebär sektorsansvaret och vilka för- och nack- delar kan finnas med systemet som Sverige tillämpar? 3. Titta närmare på några av målbilderna för god miljö UPPGIFTER Låt eleverna diskutera nedanstående exempel i mindre grupper (ute eller inne). Frågorna går även att använda till en inlämningsuppgift. Sätt nivån baserat på elevernas förkunskaper. Uppgift 1 – Natura 2000-bäck Ett område som är aktuellt för avverkning korsas av en Natura 2000-bäck. För att komma åt hela området behöver maskinerna passera bäcken. Är det tillåtet? Varför/varför inte? Svar: En bedömning behöver göras från fall till fall. Om den planerade åtgärden skadar värden i området är den inte tillåten. Om åtgärden utförs på ett sådant sätt att värden inte skadas är den tillåten. Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället, men tillstånd behövs för åtgärder som ”på ett betydande sätt påverkar miljön” i ett Natura 2000-område. Tänk på att en risk för betydande påverkan på Natura 2000-området gör att det kan behövas en tillstånds ansökan för den planerade åtgärden. Fördjupande svar: Skogsvårdslagen gäller för skogsmark och avverkning. Avverkningsanmälan görs till Skogs styrelsen. Krav på tillstånd för åtgärder i/vid Natura 2000 regleras av miljöbalken (7 kap. 27–29§§). hänsyn. Vad är syftet med målbilderna och vad kan de bidra med som kompletterar lagstiftningen? Fördjupningsuppgift Vilka lagar och paragrafer gäller? Vilken myndighet ska kontaktas?

GRIP ON LIFE

13

”Skogen ger många ekosystem tjänster med stor inverkan på vår välfärd. Träråvara och bioenergi liksom bär och svamp samt kött från vilt är några exempel på nyttor som är lätta att se och förstå.”

Foto: Camilla Zilo

14

GRIP ON LIFE

EKOSYSTEM- TJÄNSTER

KAPITEL 2

En ekosystemtjänst är en nytta som naturen ger oss människor. Det handlar om både direkta och indirekta nyttor som ekosystemen tillhandahåller helt gratis och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. 23 V i människor är beroende av naturen, biologisk mångfald och fungerande ekosystem och dess olika ekosystem tjänster. Begreppet ekosystemtjänster är ett bra pedagogiskt verktyg för att visa att vi behöver hållbara ekosystem. Ofta delas ekosystemtjänster in i följande fyra kategorier: försörjande, reglerande, kulturella och stödjande eko systemtjänster. 24 att deras påverkan är mer indirekt och märks först på lång sikt. Stödjande tjänster är exempelvis biogeo kemiska kretslopp, markens bördighet och fotosyntes. 25 Robusta ekosystem För att ekosystem ska kunna leverera

ekosystemtjänster på lång sikt, behöver de vara robusta och motståndskraftiga. Det blir

De försörjande tjänsterna består av olika varor som vi får från ekosystemen, till exempel timmer och massaved, biobränslen, vilt, bär, dricksvatten och svamp. Reglerande tjänster är olika processer, exempelvis rening av luft, pollinering, skogens reglering av klimatet, och reglering av vattenflöden. Kulturella tjänster handlar om skogens immateriella värden. Det inkluderar möjligheter till friluftsliv och turism, positiva effekter på vår mentala och fysiska hälsa samt skogens betydelse för folktro och andlighet. Stödjande tjänster är de tjänster som utgör grund läggande förutsättningar för den vidare produktionen av alla andra ekosystemtjänster. De utmärker sig genom

de bland annat genom stor variationsrikedom i form av varierande landskap, många olika livsmiljöer och arter, samt stor genetisk variation inom arterna.

Källa: Naturvårdsverket

Karljohanssvamp

Illustration: Julia Kabell

GRIP ON LIFE

15

KAPITEL 2 – EKOSYSTEMTJÄNSTER

Stadig och säker mark

Träråvara och bioenergi

Vattenrening

Livsmiljö

Primärproduktion

Livsmedel

Natur- upplevelser

Pollinering

Flödesutjämning och vatten- magasinering

Livsmedel

Översvämnings skydd

Skadedjurs bekämpning

Forskning och utbildning

Klimat- reglering

Närings- tillförsel

Natur- upplevelser

Sötvattnets ekosystem är livsviktiga för människor, djur och natur. Det bidrar med allt från försörjande ekosystemtjänster som dricks vatten, till stödjande och reglerande tjänster där två exempel är livs miljöer för olika arter och vattenrening. Sötvattensmiljöer bidrar även till kulturella ekosystemtjänster i form av rekreation och inspiration.

Något ytterligare som sjöar, vattendrag och våtmarker ofta bidrar med är platser för rekreation. Vi människor tycks trivas med att röra oss i närheten av vatten. Att få vandra, bada eller hämta inspiration kan man säga är kulturella ekosystemtjänster. Våtmarker renar dessutom vattnet från näringsämnen, partiklar och humusämnen – de är naturens reningsverk. Våtmarksvegetationen tar upp näringsämnen och håller kvar partiklar. De är också livsmiljö för bakterier som omvandlar kväve till kvävgas. Våtmarker kan också för dröja vattnets flöde i landskapet, vilket minskar risken för översvämningar och vattenbrist nedströms. 27 Skogens ekosystem är mångfunktionella och bidrar med flera olika samhällsviktiga funktioner, till exempel produktion av träråvara. De mer synliga ekosystemtjänsterna påverkar och är beroende av andra som inte är så synliga, som näringstillförsel och vattenreglering. Foto: Kenneth Johansson, Mats Carlén, Josefina Sköld, Carolina Lind, Linda Vålberg, Jessica Johansson, Bitzer Productions samt Mostphotos. Källor: Havs- och vattenmyndigheten och Skogsstyrelsen

SKOG Skogen ger många ekosystemtjänster med stor inverkan på vår välfärd. Träråvara och bioenergi liksom bär och svamp samt kött från vilt är några exempel på nyttor som är lätta att se och förstå. Att trädens rötter skapar stadig och säker mark eller tar upp vatten och skyddar mot översvämningar är andra exempel på skogens nyttor. Vissa av skogens ekosystemtjänster är stödjande. Dit hör bland annat fotosyntesen. Skogens miljöer för friluftsliv, rehabilitering och upplevelser av olika slag är också nyttor som naturen ger, det vill säga ekosystem tjänster som höjer vår livskvalitet. 26 SJÖAR, VÅTMARKER OCH VATTENDRAG Sjöar, vattendrag och våtmarker har väldigt stor betydelse för oss människor. Alla de nyttor som dessa miljöer levererar utgör essentiella ekosystemtjänster. Ett av våra viktigaste livsmedel – dricksvatten – tas från ytvatten och grundvatten. I Sverige har vi jämfört med stora delar av världen god kvalitet och relativt god tillgång på dricksvatten. Detta är något vi behöver värna om och ta vara på. En annan ekosystemtjänst som sjöar och vattendrag bidrar med är fisk. Fiske är ett stort fritidsintresse i Sverige, och fisk utgör också ett livsmedel.

BIOLOGISK MÅNGFALD Biologisk mångfald är ingen ekosystemtjänst enligt Naturvårdsverkets definition, men är en grundförutsättning för ekosystemens långsiktiga kapacitet att leverera ekosystemtjänster.

Illustration: Julia Kabell

Skogssnäppa

16

GRIP ON LIFE

KAPITEL 2 – EKOSYSTEMTJÄNSTER

FRÅGOR OCH UPPGIFTER

Eleverna ska nu smutsa ner vattnet de ska hälla i flaskorna genom att lägga i olika material i vattenkannan, exempel vis löv, barr och grus. Låt det representera partiklar som kan rinna bort från land ner i ett vattendrag. Diskutera vilka partiklar det kan vara, även sådana vi inte kan se med blotta ögat, som mikroplaster och däckrester. Gör er redo med tidtagaruret och häll nu vattnet i ena PET-flaskan. Hur ser vattnet ut när det kommer ut på andra sidan? Vad har hänt med partiklarna? Gör sedan samma sak med den andra PET-flaskan. Eleverna kan också testa att hälla igenom vattnet en gång till för att se om det blir ännu renare, och likna det med att vattnet kan rinna genom flera våtmarker på sin väg ut till havet. Uppgiften är hämtad från lärarhandledningen Skogen och vattnet som Grip on Life gett ut. 28 Diskutera: Vilken kombination av material skapar ett synligt renare vatten och hur lång tid tar det för vattnet att rinna genom olika filter? Vilken kombination funge rar bäst? Vad kan detta berätta om landskapets förmåga att rena vatten? Uppgift 3 – Ekosystemtjänster för dagen Låt varje elev berätta vilka olika ekosystemtjänster hen använde i samband med exempelvis dagens frukost.

DISKUSSIONSFRÅGOR Följande diskussionsfrågor är förslag och kan tas upp med klassen i helgrupp. Sätt nivån på frågeställningarna utifrån de förkunskaper som eleverna har. 1. Vilka fördelar kan det finnas med att peka ut de nyttor som naturen ger genom att tala om eko systemtjänster? 2. Ekosystemtjänsterna brukar delas in i fyra grupper. Är vissa ekosystemtjänster viktigare än andra? Varför/varför inte? UPPGIFTER Nedanstående uppgifter utförs utomhus med eleverna indelade i mindre grupper. Uppgifterna kan redovisas muntligt eller som inlämningsuppgift. Uppgift 1 – Fotografera ekosystemtjänster Låt eleverna använda sina mobiltelefoner för att foto grafera så många olika ekosystemtjänster som de kan hitta inom ett visst geografiskt område. Låt sedan elev erna visa ekosystemtjänsterna de hittat och diskutera de nyttor som respektive ekosystemtjänst bidrar med. Är ekosystemtjänsten stödjande, försörjande, reglerande eller kulturell?

Uppgift 2 – Bygg ett reningsverk I den här uppgiften ska eleverna undersöka naturens förmåga att rena vatten. Till detta behövs PET-flaskor med avskurna bottnar (två per grupp), vattenkannor att

Kanske satt eleven på en trästol vid köksbordet (timmer/trä), åt havregrynsgröt med lingon (bär).

Illustration: Julia Kabell

Målet är att eleverna ska ha lärt sig • vilka olika huvudgrupper som ekosystemtjänster brukar delas in i • att vi varje dag använder olika ekosystemtjänster • att vi är beroende av naturens ekosystem och tjänsterna de ger oss.

förbereda vattnet i (en liter är lagom), tidtagarur, antecknings material, behållare för att ta emot filtrerat vatten i, samt material från naturen (till exempel sand, grus, vitmossa och humus). Gör så här: Dela in eleverna i grupper om fyra. Be grupperna att gå ut och samla olika material från naturen. Varje grupp fyller två PET-flaskor med något material eller kombinationer av olika material. Fyll inte hela flaskan med material, utan lämna ett par centimeter för att ha plats för vatten. Kanske behöver mossa läggas i botten för att inte sanden ska rinna ut. Be eleverna att dokumentera vilka lager de gör.

GRIP ON LIFE

17

Foto: Mostphotos

”Ett avrinningsområde är hela det område från vilket allt vatten samlas i samma mynningspunkt. Mynnings punkten kan vara en sjös inlopp eller utlopp, ett vattendrag eller i havet beroende på vilken skala man tittar på. Avrinningsområdet avgränsas av höjdryggar i landskapet.”

18

GRIP ON LIFE

AVRINNINGS- OMRÅDEN

KAPITEL 3

Det som händer på land avspeglas i vattenkvaliteten och påverkar det liv som finns under ytan. Berggrund, jordarter, hur vi brukar marken, hur många människor som bor i ett område och vilka verksamheter som bedrivs kan påverka vattnet. Även långväga ämnen hamnar via luftströmmar och nederbörd till slut i vattnet och påverkar vattenkvaliteten. V arför ska man planera skogsbruks åtgärder med avrinningsområdet i åtanke? Anledningen är helt enkelt att åtgärder i en del av avrinnings området kan påverka vattnet i andra delar. Vattnet transporteras lång beroende på vilken skala man tittar på. Avrinningsområdet avgränsas av höjdryggar i landskapet. Stora avrinningsområden (större än 200 km2) som mynnar ut i havet kallas huvudavrinningsområden. Det finns 119 sådana i Sverige. Däremellan finns kust områden med mindre bäckar som mynnar ut direkt i havet. Störst avrinningsområde har Göta älv med drygt 50 000 kvadratkilometer. 29 Källområdena finns i norska Trysilfjällen och i Härjedalen. När älven passerar norska gränsen byter den namn från Trysilelva till Klarälven. Från Vänerns utlopp kallas den Göta älv och mynnar ut i havet på västkusten i Göteborg. Göta älv–Klarälven är Sveriges längsta älv. väg, och det som sker högt upp i vattensystemet påver kar vattnet längre ner. Men även omvänt; det som sker långt ner i systemet kan påverka situationen högre upp. Ett exempel är om en skogsbilväg byggs över ett vatten drag och blir till ett vandringshinder för fisk. Då kan inte fisken vandra uppströms i vattensystemet. Därför är det viktigt att tänka både ”uppåt” och ”nedåt” så att hänsynen blir tillräckligt väl tilltagen överallt. DETTA ÄR ETT AVRINNINGSOMRÅDE Ett avrinningsområde är hela det område från vilket allt vatten samlas i samma mynningspunkt. Mynningspunkten kan vara vid en sjös inlopp eller utlopp, vid ett vattendrag eller i havet

Illustration: Julia Kabell

GRIP ON LIFE

19

KAPITEL 3 – AVRINNINGSOMRÅDE

Foto: Elisabet Andersson Foto: Anja Lomander

Ett tydligt exempel på ett utströmningsområde som övergår i ett källflöde.

OLIKA VATTEN INOM ETT AVRINNINGSOMRÅDE Ett avrinningsområde kan bestå av många olika vatten:

Sjöar och vattendrag Det vatten som är mest uppenbart inom ett avrinnings område är förstås sjöar och vattendrag – från den minsta rännil till de största älvarna. Hänsynen behöver vara god vid skogsbruksåtgärder oavsett om det rör sig om de största eller de minsta vattnen. Små misstag, till exempel att en skogsmaskin kör igenom en liten bäck, kanske i sig inte ger en så stor skada. Men många små misstag kan ge en kumulativ effekt när små bäckar så småningom rinner ihop till ett större vattendrag. Slamtransporter och läckage av näringsämnen från många olika håll kan få stor påverkan. Lite som det som händer i Östersjön med övergödning från jordbruket. Övergöd ningen kommer från många olika gårdar, här behöver man arbeta med helheten. Källor och grundvatten Ett avrinningsområde innehåller inte enbart vatten som tydligt kan ses med blotta ögat, som sjöar och vattendrag. Här finns också utströmningsområden – små och stora – samt grundvatten. Utströmningsområden är markområden med diffusa utflöden av grundvatten, eller där grundvattnet kommer upp väldigt nära markytan. De kan finnas i en sluttning eller intill ett vattendrag där grundvattnet når ända upp

Körskador som uppstått efter att en skogsmaskin kört i ett utströmnings område.

till markytan. Ett område där grundvatten finns nära markytan är känsligt för påverkan och man ska undvika att köra där med tunga fordon i samband med skogs bruksåtgärder. Koncentrerade utflöden av grundvatten i en punkt kallas källor. Dessa kännetecknas av att vattnet inte fryser och att det är relativt kallt även på sommaren. Marken runt källorna är viktig för övervintring för vissa djur som behöver frostfri miljö för att klara vintern. Bäckar och sjöar som får en stor del av sitt vatten från grundvatten är klarare och kallare än de som får sitt vatten från uppströms liggande sjöar och vattendrag.

20

GRIP ON LIFE

KAPITEL 3 – AVRINNINGSOMRÅDE

Källor är unika miljöer och kan hysa olika hotade arter. Det kan finnas rödlistade kärlväxter som exempelvis myrstarr och älvstarr, eller rödlistade mossor som taiga krokmossa. Andra exempel på rödlistade arter som kan förekomma i källvattenmiljöer finns inom artgrupperna blötdjur, nattsländor, skalbaggar och tvåvingar. 30 Exempel på mänsklig verksamhet som hotar rödlistade arter i källmiljöer i skogen är terrängkörning, anläggning av skogsbilvägar och dikning. Om källan ligger på skogsmark får Skogsstyrelsen fatta beslut om biotopskydd för varje enskild källa om myn digheten bedömer att den behöver skyddas. Källor och källområden är exempel på hänsynskrävande biotoper som omfattas av hänsynsreglerna i skogsvårdslagens 30§. På jordbruksmark har källor och omgivande våtmarker ett generellt biotopskydd enligt miljöbalken. Våtmarker Det finns många olika typer av våtmarker i skogen, både med och utan öppet vatten. Våtmarker har många funktioner: 31 De är viktiga för den biologisk mångfalden och kan hysa många ovanliga arter som är i behov av den särskilda livsmiljön som endast finns i en våtmark. Våtmarker kan även minska växthusgasavgången till atmosfären, ta upp närings ämnen och minska övergödningen.

De kan även jämna ut vattenflöden både genom att ta emot mycket vatten vid stor nederbörd och höga flöden, och behålla fukten vid torka. Mer information om våt marker finns i kapitel 4 Livet i och vid vatten . Sumpskogar och svämskogar Sumpskogar och svämskogar är unika skogar som är starkt präglade av vatten. De är känsliga för påverkan av till exempel dikningsåtgärder och körning med tunga maskiner. Svämlövskogar och svämädellövskogar är två exempel på livsmiljötyper som skulle behöva öka i Sverige. Svämskogar bildar artrika miljöer längs framför allt större vattendrag. Här är det viktigt att vattendragets nivå får variera naturligt under året så att marken tidvis står under vatten. För att inte granen ska kunna etablera sig krävs att marken står under vatten 25–30 dagar vart annat eller vart tredje år. 32 En stor andel av sumpskogarna, särskilt lövsumpskog, har också försvunnit på grund av utdikningar som gjorts historiskt med syftet att öka arealen jord- och skogsbruksmark. På Naturvårdsverkets webbplats kan man läsa mer om olika värdefulla naturtyper. 33

1

1

3

2

1

Illustration: Bo Persson

Utströmningsområde. Grundvattnet ( 1 ) kommer på sin färd nedåt mot vattendragen ( 2 ) att tränga upp till markytan på lokalt låglänta ställen. Dessa områden kallas för utströmningsområden ( 3 ) och är här markerat med röd färg.

GRIP ON LIFE

21

KAPITEL 3 – AVRINNINGSOMRÅDE

PLANERA FÖR AVRINNINGSOMRÅDEN Att planera vattenhänsynen med utgångspunkt från avrinningsområden kan kräva samordning med andra fastighetsägare. Planeringen kan innebära att man behöver fundera på om det är ett avrinningsområde i större eller mindre skala man ska utgå från. Här finns dock ingen exakt vägledning, men avrinningsområdet man utgår från i planeringen behöver vara ”överblickbart” och ändå inte för litet. Små partiklar som kommer ut i vattenmiljöer kan färdas nedströms både snabbt och långt i diken, bäckar och större vattendrag – flera mil – så att endast begränsa området till några hundra meter blir för litet. Konkret kan planeringen innebära att man 34 • utgår från hur vattnet rör sig i landskapet och hur vattenkvaliteten och livsmiljöerna i vattnet kan påverkas uppströms och nedströms, till exempel av skogsbilvägar, diken och dikesrensning • identifierar värdefulla vatten, exempelvis vattentäkter och de vattenmiljöer som myndigheterna pekat ut • inser att det kan krävas extra hänsyn även längs mindre värdefulla vattendrag eftersom de kan påverka mer värdefulla vatten nedströms • tidigt bestämmer hur kantzonen vid vatten med träd och buskar ska utformas. Då kan man påverka strukturer och trädslagssammansättning i samband med röjning och gallring.

KARTTJÄNSTER

Avrinningsområden i Sverige På SMHI : s webbplats finns fakta om avrinningsområden i Sverige. www.smhi.se/kunskapsbanken (sök ”avrinningsområde).

Vattenkartan En karta som både kan visa huvudavrinningsområden och mindre delavrinningsområden finns i Vattenkartan i VISS (VattenInformationsSystemSverige). www.vattenkartan.se (välj ”vattenkartan” under fliken Kartor i VISS).

Exempel på kartbild över ett avrinningsområde (det mörkare området i bilden). Här visas Låktabäcken i Vindelfjällen.

Illustration: Julia Kabell

22

GRIP ON LIFE

KAPITEL 3 – AVRINNINGSOMRÅDE

FRÅGOR OCH UPPGIFTER

UPPGIFT Följande uppgift kan utföras både individuellt och i grupp. Frågorna kan besvaras antingen muntligt eller som inlämningsuppgift. Mitt avrinningsområde Låt eleverna studera en karta, gärna med avrinnings områden utritade. Kartor finns på både SMHI : s webb plats och på Vattenkartan (se faktaruta på föregående sida). Låt eleverna svara på frågor om avrinnings områden, exempelvis : • Var bor du? • Vilken sjö eller vattendrag är ditt ”hemmavatten”? • Varifrån kommer vattnet och var rinner det ut i havet? • Vad finns i avrinningsområdet och hur kan olika verksamheter påverka vattenkvaliteten? • Vad tycker du om att göra i din sjö eller ditt vattendrag? Avrinningsområden Förklara vad ett avrinningsområde är. Gör en virtuell resa genom ett avrinningsområde genom att välja ut ett vattendrag eller en sjö på en karta. Varifrån rinner vattnet? Hur ser omgivningen ut? Är det mycket skog eller jordbruksmark? Finns det någon stor sjö? Bor det många människor i området? Känner eleverna till någon verksamhet som skulle kunna påverka vattnet? Använd gärna en karta där även avrinningsområdes gränserna finns utritade (se faktaruta på föregående sida). Om en sådan karta saknas kan man titta på vad som finns i området närmast vattnet som kan påverka vattenkvaliteten. Observera att höjdskillnaden och åt vilket håll terrängen lutar avgör åt vilket håll vattnet rinner – inte avståndet till närmaste vattendrag eller sjö. Exempel på vad som kan påverka är bebyggelse, skogs- eller lantbruk, ett reningsverk eller en industri. LEKTIONSFÖRSLAG Här följer förslag till upplägg för ett kortare lektionspass om avrinningsområden.

FÖRSLAG UTOMHUSDAG Här följer förslag till upplägg för en utomhusdag om avrinningsområden. Hur mår vattnet? Ta med eleverna ut och åk längs ett vattendrag. Gör flera stopp för att diskutera vad ni ser och hur vattendraget förändras. Finns det möjlighet till vattenkemiska analyser kan ni jämföra pH, fosfor- och kvävehalt, vattenfärg och diskutera förändringen. Ofta börjar ett vattendrag som en liten bäck i skogs mark och är relativt opåverkad. Längre ner blir den samlade påverkan på vattnet successivt större på grund av till exempel samhällen och industrier, men även den samlade effekten av jordbruk och skogsbruk. Om ni vill genomföra uppgiften på en och samma plats, kan ni fundera på och diskutera hur vattnet ser ut just där. Låt eleverna ta vattenkemiska prover, liknande uppgiften Hur mår vattnet? som beskrivs i lärarhandledningen Skogen och vattnet som tagits fram för grundskolan inom projektet Grip on Life. Boken finns att ladda ner kostnadsfritt på projektets webbplats, www.griponlife.se. Prata om vad som påverkar vattenkvaliteten och vilka olika verksamheter som det kan handla om. Vad kan kommunen göra för att vattenkvaliteten ska bli bättre? Vad kan du göra som privatperson (eller skogsägare/ lantbrukare/entreprenör) för att påverkan på vattnet ska bli så liten som möjligt?

Målet är att eleverna ska ha lärt sig • vad som definierar ett avrinningsområde • vilket avrinningsområde de bor i/skolan ligger i • att även det som sker på land påverkar vattnet • hur man kan minimera sin påverkan på vattnet • vilka olika verksamheter som kan vara beroende av en sjö eller ett vattendrag • vad som kan hända om många olika intressen vill nyttja samma vattendrag eller sjö.

GRIP ON LIFE

23

”Våtmarker i anslutning till skogs vattendrag är ofta artrika och utgör en viktig miljö som knyter ihop livet i vattnet med livet på land.”

Foto: Mostphotos

24

GRIP ON LIFE

LIVET I OCH VID VATTEN

KAPITEL 4

Det finns många djur som är bundna till vatten, antingen hela livet eller under en del av sin livscykel. Fuktiga miljöer utgör även hem för många växtarter. Det ställer krav på att vattenmiljöer i skogslandskapet bevaras för att dessa arter ska kunna fortsätta att finnas kvar. V attendrag i skogen befinner sig ofta högt upp i avrinningsområdet och är näringsfattiga. Den här typen av vattendrag är beroende av näring från kantzonen. Det är också viktigt med kontinuitet i beskuggning för att hålla både vattentemperaturen och ljusinsläppet nere. Dessa artsamhällen är inte de mest artrika, men förekomst av till exempel flodpärlmussla kan visa på ett värdefullt och fungerande ekosystem. NÅGRA ARTER OCH DERAS SÄRSKILDA BEHOV Nedan följer information om några arter i sjöar, vattendrag och våtmarker som är väl kända och som med sin närvaro visar hur vattnet och dess ekosystem mår. Har du kunskap om dessa arters krav är det lättare att utforma en bra hänsyn vid skogsbruksåtgärder. Det handlar om att se till att inte påverka vattenkvaliteten negativt, men också att förbättra och inte förstöra livsmiljöer för dessa arter (se kapitlen om kantzoner, hänsyn vid skogsbruksåtgärder och körning vid vatten).

I och vid vatten finns många organismer som är bero ende av vatten, eller åtminstone en fuktig miljö, under hela eller delar av sitt liv. För dessa arter spelar sump- och svämskogar och andra typer av våtmarker en viktig roll. Våtmarker i anslutning till skogsvattendrag är ofta artrika och utgör en viktig miljö som knyter ihop livet i vattnet med livet på land. Exempel på artgrupper som är beroende av fuktiga livsmiljöer och lever vid vatten är olika kärlväxter och mossor, till exempel missne, käll ört och olika vitmossor. Andra artgrupper, såsom vissa insekter och alla groddjur, har delar av sin livscykel i vatten och delar på land. Exempel på organismer som lever hela sin livscykel i vatten är blötdjur som musslor och snäckor, olika kräftdjur samt fiskar och näckmossor.

Öring Öringen är spridd i hela landet och det finns bestånd av vuxna individer i havet, i sjöar och rinnande vatten. Öringen är beroende av bra vattenkvalitet, fria vandrings vägar och att det finns många olika typer av miljöer i vattendraget. Under leken på hösten söker de sig till strömmande, syrerika partier med grus- och stenbotten där rommen kan gömmas och utvecklas. Vattnet måste

vara rent så att inte lekbottnarna slammar igen och rommen kvävs. Öringen kan leka i

betydligt mindre bäckar än laxen.

Illustration: Julia Kabell

Öring

GRIP ON LIFE

25

KAPITEL 4 – LIVET I OCH VID VATTNET

När ynglen kläcks på våren behöver de tillgång till svagt strömmande partier med varierad botten, död ved och vegetation som erbjuder både gott om mat och skydd mot rovdjur. Allteftersom fiskarna växer förändras kraven och de behöver djupare hålor som kan tjäna som stånd platser. En ståndplats är en djupare del av vattnet, där strömhastigheten inte alltid är så hög. Här känner sig fisken skyddad från predatorer samtidigt som den själv kan spana efter ett byte. Efter ett par år i vattendraget smoltifierar öringen (blir silverblank) och simmar ut i havet eller en insjö för att växa till sig. Lax I Sverige finns vild lax i hela Östersjön, från Bottenviken i norr till Öresund i syd och längs västkusten. Det finns även sjölevande bestånd i Vänern. Laxen tillbringar större delen av sitt liv ute i havet eller i sjön, men de leker i rinnande vatten. Laxen är beroende av bra vattenkvalitet och att det finns fria vandringsvägar i vattendragen. Under leken på senhösten söker de sig upp i älvar och åar, då ändrar både honan och hanen färg och hanen utvecklar en så kallad lekkrok i under käken. När laxen hittat strömmande, syrerika partier med grus- och stenbotten leker de. Rommen göms och utvecklas nere i grusbotten. Leklaxen dör oftast, men det finns exempel på individer som överlever och leker flera gånger. Laxynglen kläcks på våren och stannar oftast kvar i vattendraget två till tre år innan de smoltifierar. Då är de redo att ge sig ut i havet eller i Vänern för att växa sig stora. På bara tre år kan laxen nå en längd på 110 centimeter.

Nejonögon Det finns tre arter i familjen nejonögefiskar i Sverige. Nejonögon är ål-lika fiskar med ett larvstadium som via metamorfos övergår i ett vuxenstadium. Vanligast är bäcknejonöga som är minst av de tre arterna och finns i hela Sverige utom på Gotland och i fjällen. Bäcknejonöga har ett långt larvstadium och lämnar aldrig sin bäck. Efter metamorfosen till köns mogen individ lever den endast en kort tid då den inte äter alls utan bara ska fortplanta sig innan den dör. Flodnejonöga är något större och har sin utbredning längs kusten inklusive Gotland, men den finns även i in landet i de största sjöarna. Alla svenska arter av nejonöga leker i rinnande vatten, där också larverna utvecklas. Efter metamorfosen lever flodnejonöga som parasiter på andra fiskar, antingen i havet eller i en sjö, innan de vandrar tillbaka för att leka. Den dör efter leken. Havsnejonöga är mycket större än de andra nejon ögonen och finns huvudsakligen på västkusten där de vuxna individerna lever som parasiter på andra fiskar i havet innan den går upp i åar för att leka. Den har minskat kraftigt i antal och är starkt hotad. Det pågår forskning och görs åtgärder för att försöka rädda arten. Hoten mot havsnejonöga är bland annat brist på till räckligt stora fiskar att parasitera på i havet. Ett annat hot är brist på strömmande vattendragssträckor med tillräckligt bra vattenkvalitet för att leken ska lyckas och larverna överleva tills den kan vandra ut i havet. Även här dör de vuxna individerna efter leken.

MÄNSKLIG PÅVERKAN Vattenmiljöerna i skogen är ofta starkt påverkade av människan. Många vattendrag är fördjupade, rensade på sten och block eller uträtade – inte minst på grund av timmerflott ningen. För att nyttja kraften i vattnet har vi människor byggt dammar, kanaler och kraftverk. Dessa skapar ofta vandringshinder för både fisk och vattenlevande smådjur och påverkar där med deras livsmiljöer stort.

Våtmarker har dikats ut i stor skala av tidigare generationer för att skapa mer odlingsbar mark eller skogsmark. Torvmossar har också dikats och använts som torvtäkter både histo riskt och i modern tid. De senaste decennierna pågår dock ett stort restau reringsarbete. Vissa dam mar som inte är i bruk rivs ut. Vid andra dammar byggs fiskvägar för att exempelvis lax och öring ska kunna ta sig förbi. Rätade och rensa

Foto: Therese Stenholm Asp

Genom rivningen av dammen vid Augerums kvarn, Blekinge, får fiskar fri vandringsväg ytterligare en bit uppströms i Lyckebyån. Här finns exempelvis havsöring, vimma, id och ål.

de vattendrag återställs till sina ursprungliga lägen i den mån det är möjligt, och sten och block flyttas tillbaka. Även dikade våtmarker restaureras/återväts, bland

annat för att man vill gynna den biologiska mångfalden eller göra en insats för klimatet eftersom dikade torvmarker kan läcka stora mängder växthusgaser.

26

GRIP ON LIFE