Grip on Life - Skogruk med hänsyn till vatten

AVRINNINGS- OMRÅDEN

KAPITEL 3

Det som händer på land avspeglas i vattenkvaliteten och påverkar det liv som finns under ytan. Berggrund, jordarter, hur vi brukar marken, hur många människor som bor i ett område och vilka verksamheter som bedrivs kan påverka vattnet. Även långväga ämnen hamnar via luftströmmar och nederbörd till slut i vattnet och påverkar vattenkvaliteten. V arför ska man planera skogsbruks åtgärder med avrinningsområdet i åtanke? Anledningen är helt enkelt att åtgärder i en del av avrinnings området kan påverka vattnet i andra delar. Vattnet transporteras lång beroende på vilken skala man tittar på. Avrinningsområdet avgränsas av höjdryggar i landskapet. Stora avrinningsområden (större än 200 km2) som mynnar ut i havet kallas huvudavrinningsområden. Det finns 119 sådana i Sverige. Däremellan finns kust områden med mindre bäckar som mynnar ut direkt i havet. Störst avrinningsområde har Göta älv med drygt 50 000 kvadratkilometer. 29 Källområdena finns i norska Trysilfjällen och i Härjedalen. När älven passerar norska gränsen byter den namn från Trysilelva till Klarälven. Från Vänerns utlopp kallas den Göta älv och mynnar ut i havet på västkusten i Göteborg. Göta älv–Klarälven är Sveriges längsta älv. väg, och det som sker högt upp i vattensystemet påver kar vattnet längre ner. Men även omvänt; det som sker långt ner i systemet kan påverka situationen högre upp. Ett exempel är om en skogsbilväg byggs över ett vatten drag och blir till ett vandringshinder för fisk. Då kan inte fisken vandra uppströms i vattensystemet. Därför är det viktigt att tänka både ”uppåt” och ”nedåt” så att hänsynen blir tillräckligt väl tilltagen överallt. DETTA ÄR ETT AVRINNINGSOMRÅDE Ett avrinningsområde är hela det område från vilket allt vatten samlas i samma mynningspunkt. Mynningspunkten kan vara vid en sjös inlopp eller utlopp, vid ett vattendrag eller i havet

Illustration: Julia Kabell

GRIP ON LIFE

19