Koloniträdgården Nr 1 2022

Lennart visar ett foto på hur den gamla stugan såg ut.

Underskatta inte värdet av en gedigen konstruk tion och en gedigen konstruktionsritning. Underarbetet är viktigt. Låt arbetet ta den tid det tar. Det är en fördel att inte ha bråttom. Samla saker och detaljer du gillar under lång tid, lägg till efter hand. tips! / Konstruktion

Lanterninen har en höjt på 3 meter i taknock och ger ett vackert ljus inne i stugan.

steg för steg. Av många fönster blev det en glasveranda, själ va stugrummet fick en lanternin på sex kvadratmeter. – Lanterninen gör att det blir ett fantastiskt ljusinsläpp och hela stugan får en härlig rymd, säger Lennart, bygg reglerna säger att en kolonistuga här får vara tre meter till taknocken, så det är den höjden lanterninen har. Och när man sitter på glasverandan så är man ett med trädgården. Stugan som Lennart och Susanne byggde hade ungefär samma mått som den gamla stugan. Men i den gamla stu gan fanns hall, kök, sovalkov och ett rum. Lennart berättar att dörrportalerna var pyttesmå och att man hela tiden slog i huvudet.

– När vi rev den gamla stugan så såg vi att den var byggd av virke från lådor som bilar importerades från USA i och väggarna var tapetserade med Fantomen från 1950-talet. Serien var i färg då! Numer är Fantomen sedan länge svartvit. Inspirationen till stugan kommer också från 1800-talets skärgårdsvillor och de ras lekfulla snickarglädje och från det sena 1800-talets faiblesse för kitsch. – Jag gillar den dåliga smak som fanns då. Lennart visar den något överlastade ljusarmatur som hänger i lanterninen och går vidare till en kitschig fontän ute i trädgården. – Vi har samlat på grejer i många år,

Fontänen är från slutet av 1800-talet.

de här kottarna, säger Lennart och visar små pinjekottar av trä som är fästa högst upp på trästörar och staketpelare på lotten, de här kottarna hittade vi billigt på en byggmark nad i Frankrike… Ett tåg susar förbi en bit bort. I luften hörs ett flygplan på väg in mot landning på Bromma. Storstaden är alldeles nära, men glöms bort här på lotten. Istället porlar fontä nen och kvittrar fåglar. – Det är en lyx att ha det så här, jag tänker på det ofta och vi ser till att vara här ofta, säger Lennart, jag tänker också ofta på som de en gång började odla här, först oorganiserat i början på 1900-talet, när de flyttat från landet in till stan för att jobba i industrin. De tog en bit mark här och började odla i klippskrevorna för det fanns inte mycket jord här då. Jorden bars hit av kolonisterna efter hand. 6

Stugan har rutmönstermålat trägolv.

40

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.22