Koloniträdgården Nr 1 2024

LÖSNUMMERPRIS 59 KRONOR INKL MOMS

trädgården

Koloniträdgårdsförbundets tidning 1.2024

FARBROR GRÖN Odlar svamp

KOLONISTRABATT Till Nordiska trädgårdar s.45

BODINS BÄSTA Glada växter lever längre

EKEN I SKARPNÄCK BESÖKET PÅ LOTTEN / SIDAN 8

1

TRÄDGÅRDS MÄSSAN 21–24 mars 2024

Foto: Joel Wåreus

BLOMSTERTID. Den KOMMER.

nordiskatradgardar.se

2

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.24

INNEHÅLL 1.24

22

Prenumeration Tidskriften Koloniträdgården ingår i medlemsavgiften till Koloniträdgårds förbundet. Prenumerationspris för icke medlemmar år 2023: 300 kr trädgården kolonı Redaktör & ansvarig utgivare Ulrika Flodin Furås, Ringvägen 9E, 118 23 Stockholm, 070-650 68 16 ulrikaff@koloni.org, redaktion@koloni.org Redaktionskommitteé Ulrika Flodin Furås, Ulf Nilsson, Björn Quarfort, Mari Winter Ulrica Otterling, Johanna Uhr, Pierre Gräff, Anneli Renström, Ingrid Rogblad och Helena Westerling. Layout Irons Design Annonser Swartling & Bergström Media, Daniel Persson daniel@sb-media.se 08-545 160 61 Pg 27 71-4, Bg 493-53 91 Prenumerationsärenden: Anneli Renström, 08-556 930 80 kansli@koloni.org

33

39

Tryckeri Ljungbergs Tryckeri Utgivning

43

Koloniträdgården utges av Koloniträdgårdsförbundet

08-556 930 80 www.koloni.org

Följ oss @kolonitradgardsforbundet

4 Inledaren xx 6 Nyplockat

32 Krönikan Visst vill du lära dig mer om odling? 33 Odlingslotterna på Järvafältet Grönska för köket 37 Kolonipodden Inger Olausson i Tantolundens koloniträdgårdar 38 Användbart Hurra för vår nya hemsida 39 Farbror Grön Fokus på svampar 42 SKUD lever vidare Växtfakta i ny regi 43 Halvera torven Stockholms kolonister i ny kampanj 44 Föreningssidor Nordiska Trädgårdar 51 Kors & tvärs

Koloniträdgårdsförbundet är medlem i FOR, Fritidsodlarnas Riksorganisation och i det internationella Koloniträdgårdsförbundet. 106:e årgången Stockholm 2024 Detta nummer har tryckts i 25800 exemplar. Nästa nummer Nr 2 distribueras v 24. Utgivningsmånader: mars, juni, oktober och december. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ner och redigera insända manus. Kontrollerad dist. 2021.06.30: 23.600 TS-kontrollerad ISSN 0345-6293

Sommarens nöjen 8 Besöket på lotten Eken 60 år 12 Ätbart Tillaga vinterns brysselkål 14 Johannas miniatyrstugor... ... och miniatyrträdgårdar 18 Berättelser från våra kolonier ”Vi snöade in på att tillverka egen jord” 20 Miljönoterat Jordförbättring med grenflis 22 Positiv buzz med bin på kolonin Stort intresse för kupor 27 Bodins bästa Glada växter håller sig friska 30 Utrecht, nederländerna Föreningens djurgård älskas av barnen

LÖSNUMMERPRIS 59 KRONOR INKL MOMS

trädgården

Koloniträdgårdsförbundets tidning 1.2024

FARBROR GRÖN Odlar svamp

KOLONISTRABATT Till Nordiska trädgårdar s.45

BODINS BÄSTA Glada växter lever längre

EKEN I SKARPNÄCK BESÖKET PÅ LOTTEN / SIDAN 8

1

Omslag Vårbruk av illustratören Susanne Engman. Läs mer om henne på sidan 6.

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.24

INLEDAREN

FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

Skippa torven i jorden! Torv är en ändlig råvara, torvmossar är också viktiga kolsänkor, så välj bort torven när du köper jord. Under året kommer Stockholmskolonis- terna berätta om sin satsning Halvera torven här i tidningen. Under vinjetten Halvera torven kommer du också få ta del av allehanda tips. V isst kliar det har i odlingsnerverna nu! Själv känner jag en särskild otålighet denna vår över att tjälen ska släppa och värmen komma. Anledningen är att vi under vintern bytt odlings lott, tagit farväl av den gamla, som gav en sådan god skörd och som var översållad av blomster. Nu ska plantor och jox (var kommer alla grunkor ifrån???) införlivas på den nya lotten, som

Johansson Sjölander som drejar pyttesmå porslinsserviser som hon dekorerar med i sina dockskåpsstora kolonistugor. Johanna är kolo nist på Torpa i Göteborg och på hennes lott står en av ministugorna, med en pytteliten trädgård därtill. Och våra omslag! Sedan några år tillbaka arbetar vi med konstnärer och illustratörer som tolkar tidningens innehåll. Jag hoppar till av förtjus ning varje gång jag ser våra illustratörers omslag till kommande nummer av Koloniträdgården. Det där mejlet som dimper ner är som att öppna en ask praliner. Bilderna är så vackra och inspi rerande att jag skulle kunna tapetsera en hel vägg med dem. Till detta nummer är det Susanne Engman , hängiven odlare, som tolkar vårbruket i den egna täppan. Vi tipsar också om utflyktsmål i sommar, bland annat trädgårdsutställningen på Solliden där Johan Taylor bygger en idéträdgård som är en kolonilott med stuga och där Koloniträdgårds förbundet gör idéträdgårdens utställningsma terial. Men först är det förstås tid för trädgårdsmässor, Nordiska trädgårdar och Nolia, förbundet med verkar på bägge. Som medlem i förbundet får du rabatt på inträdet. Information om detta hittar du på föreningssidorna.

Tulipa turkestanica .

ligger på lyxigt gångavstånd hemifrån. Ett nytt odlingsäventyr kommer att ta sin början. En ny plats ska kännas in. Vi kommer att odla i lådor och i lådorna kommer vi att bygga vår egen jord av pyralidstestad stallgödsel, ensilage, kvistar, gräsklipp med mera. Det ser jag fram emot, för det är lika minst roligt att skapa jord som att odla grönsaker och sätta potatis. Jordtemat från förra året följer med tidningen även i år. I detta nummer berättar kolonisten Susanne Barck om hur hon och hennes man byggt jorden i sina odlingsbäddar. Vi tipsar också om ett spännande koloniwebbinar där Ben Raskin förklarar hur man odlar med grenflis. I tidningen hittar du länk till det webbinaret samt information om våra övriga webbinar denna vår. Kolonipodden pratar koloni- och trädgårdshistoria med Inger Olausson , som är en av författarna till boken Trädgårdsmästarinnor. I år har tidningen också ett annat tema, konst- och kreativitet på lotten. Under året kommer du att få möta konstnärer och konsthantverkare och deras verk och hantverk. Först ut är Johanna

Ulrika Flodin Furås är tidningen Koloniträdgårdens chefredaktör. Hon gillar att blicka bakåt i histori en för att på så sätt få syn på sam tiden och framtiden. Efter flera år i kö fick hon under sensommaren äntligen en odlingslott. Planerna om vad som ska odlas där pågår för fullt… I övrigt handlar det mesta just nu om att göra egen jord och få till ett eget kretslopp på lotten.

s

Vi ses i mässmontern!

4

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.24

Över 90% av våra rosor är rotäkta.

Vi är med på Nordiska trädgårdar i Stockholm 21.03 - 24.03 Monter C10:41

Leif Blomqvist´s senaste bok Våra trädgårdsbär

Böckerna signeras under mässan!

Ä P o V fu

Våra trädgårdsbär Leif Blomqvist

Vad vore en sommar utan alla härliga bär i trädgården? Att kunna gå i den egna trädgården för att välja och provsmaka bland alla solmogna bär, det är en form av hälsosam vardagslyx som borde vara alla förunnad.

Leif Blomqvist vill med den här boken entusiasmera dig att börja med bärodling samt lära dig hur du lyckas med detta. Boken presenterar ett stort antal bärsorter som går att odla i Finland och Sverige. Odlingsbeskrivningarna är ingående men ändå lättfattliga, så att var och en utan specialkunskaper kan ta del av odlingsråden.

Våra trädgårdsbär Hälsosam vardagslyx från egen trädgård

Leif Blomqvist, plantskolemästare och författare från Finland ger med boken Våra trädgårdsbär ut sin femte trädgårdsbok. Alla tidigare böcker har blivit försäljningssuccéer i Finland, Sverige och på Island, och sålt i stora upplagor. Leif har i hela sitt verksamma liv på olika sätt jobbat med bär och frukt.

Leif Blomqvist

ISBN 978-952-67340-4-0

Våra återförsäljare i Sverige

- Bispgården - Bäsna trädgård - Flyinge Plantshop - Fränsta Blomsterhandel - Genbäcks plantskola - Gråbergs plant - Hägnaregården - Knutsbogården - Lilla fröken Blomster - Lövgrens utemiljö - Malå Blomsterhandel - Mobackes trädgårdscenter

- Nisses växter - Nora Trädgård

- Piteå Handel o. Trädgård - Rutviks handelsträdgård - Simon Söderberg - Smultronstället - Svartbäckens trädgård - Tant Grön - Trädgår´n i Bygdeå - Vamlinge Trädgård - Viderborgs plantskola - Zetas trädgård Äpple, Päron Plommon och Körsbär Vi har över 200 olika sorter som fungerar upp till zon 5 eller 6 (7).

Rosor Rotäkta rosor för odling i norr, en av våra specialiteter. Över 90% av våra rosor är rotäkta.

Blomqvi st plantskola är nu huvudägare till Smultronstället trädgårdsbutik i Umeå. Kom och välj bland ett stort utbud vinterhärdiga och fina plantor! Adress: Holmsjön 70, Umeå

si

Bärväxter Hos oss hittar du det senaste bland bärväxter, både från öst och väst. Ta tillvara Skandinaviens

Havtornen Eva och Otto, stora bär på nästan taggfri buske. Framtagna för odling i norden

Blomqvist plantskola har i ö med vinterhärdiga växter fö Det är en kär utmaning för o Vinterhärd växter från F Det är en kär utmaning för oss!

utmärkta läge för bärodling!

Vinterhärdiga växter från Finland Blomqvist plantskola har i 40 år jobbat

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.24 Mässpaket Ses vi inte på mässorna kan en del av sortimentet beställas som ”mässpaket” under begränsad tid. www.blomqvistplantskola.com Vi är också med på Nolia Trädgård 26-28.4 Välkommen!

Blomqvist plantskola är nu huvudägare till Smultronstället träd gårdsbutik i Umeå. Kom och välj bland ett stort utbud vinterhärdiga och Adress: Holmsjön 70, Umeå

Bodövägen 210, 68530 Lepplax, Finland +358-6-7669815 www.blomqvistplantskola.com

5

nyplockat

Sommarens trädgårdsfest

kungligt Den årliga idéträdgårdsutställ ningen på Sollidens Slott på Öland blir i år en koloniträdgård skapad av John Taylor . Som trädgårdsmästare, författare, programle dare och kolonist tar han sig an uppdraget att omvandla Gustaf V:s gamla krocketplan till en inspirerande koloniträdgård. Temat valdes med tanke på det ökade intresset för odling bland svenskar, även i städer. Koloniträdgårdsförbundet deltar också i projektet med en utställning om koloni rörelsens utveckling i Sverige. Den officiella invigningen äger rum den 29 juni under slottets säsongsöppning, och utställningen pågår fram till den 29 september. sollidenslott.se John Taylor skapar koloniträdgård på Sollidens Slott

tusen trädgårdar Vartannat år är det Tusen trädgårdar då trädgårdar och Koloniträdgår dar visas för allmänheten. Den 30 juni i år är det dags igen och det kommer att finnas många trädgårdar att besöka, 2021 var närmare 800 öppna för besök. Eller varför inte bjuda in till din koloniträdgård? Det är också flera koloniträd gårdsföreningar som väljer att medverka, som visar hela området och där några kolonister bjuder in besökarna. Tusen trädgårdar, som funnits sedan 2010, genomförs av trädgårdsprofilen Gunnel Carlsson tillsammans med Riksförbundet svensk trädgård och Studiefrämjandet. Här anmäler du dig: svensktradgard.se/ aktiviteter/tusen-tradgardar/tut-deltagare/ registrera-tusen-tradgardar

FOTO SOLLIDEN

Garden Futures – utställningen som är sommarens stora måste

Grönskan är en viktig del av Vandalorums verksamhet, vilket inte minst märks i trädgården som ritats av Piet Oudolf , en av vår tids störste trädgårdsskapare. – Vandalorum har besökare året om och vi ville ha en trädgård som är vacker alla årstider, säger Elna, Piet Oudolf skapar sådana trädgårdar. Vi tog kontakt med honom 2019, då hade han inte möjlighet att arbeta med oss, men vi höll kontak ten och 2022 blev trädgården verklighet.Trädgår den är även den en del av Garden Futures. För den som inte har möjlighet att besöka Vandalorum finns den påkostade fullmatade utställningskatalogen – på engelska – som är mycket innehållsrik, sannerligen faktaspäckad och ett nöje att läsa för den trädgårds-, sam hälls-, design-, konst-, och arkitekturintresserade.

LÖSNUMMERPRIS 59 KRONOR INKL MOMS

Koloniträdgårdsförbundets tidning 1.2024

trädgården

Hejsan Susanne Engman!

KOLONISTRABATT Till Nordiska trädgårdar s.45

FARBROR GRÖN Odlar svamp

BODINS BÄSTA Glada växter lever längre

Piet Oudolfs trädgård på Vandalorum.

EKEN I SKARPNÄCK BESÖKET PÅ LOTTEN / SIDAN 8

FOTO DELTAVORMGROEP / VANDALORUMLORUM.

vandalorum i värnamo Den 27 april slår småländska Vandalorum upp portarna för Garden Futures , som handlar om trädgårdarnas

1

Du har gjort illustrationen till detta nummer av Koloniträd gården. Hur ser din relation till koloniträdgårdar ut? – Jag älskar att gå om

Uppfriskande med beskrivningar av globala rörelser och tendenser som sällan tas upp i svenska samman hang, blandat med för oss välkända profiler som Vita Sackville-West och Jamaica Kincaid . Garden Futures är en vandrings uställning skapad av tyska Vitra Design Museum, därav den engelska titeln. Vandalorum är dess andra stopp på en världsomspännande turné. – Vi gjorde en utställning tillsam

betydelse för oss människor genom århundradena, i vår tid och, som titeln antyder, framtiden. Många spännande trädgårdsmänniskor porträtteras, som den numer ganska bortglömda Leberecht Migge , som var en centralgestalt för stadsodling och självförsörjning under 1930-ta lets Weimarrepublik. Här finns

kring i koloniområden och inspireras av alla olika slags odlingar. Jag har själv en liten

parhusträdgård i Gamla Enskede sedan många år tillbaka, där jag odlar mycket på liten yta. Vad odlar du i din parhusträdgård? – Lite grönsaker som tomat, ruccola, vitlök, mangold men mest blommor! Luktärt, dahlia, rosenskära, isop, vallmo, verbena, rosor, pion, höstanemon, kaprifol och myck et mycket mer… SOM jag längtar till vår och sommar och trädgården igen!

också andra för Sverige tämligen okända landskapsarkitekter som brasilianske Roberto Burle Marx . Utställningen berättar även om klassiker som regissören Derek Jarmans obändi ga, oupphörligt inspirerande trädgård. – Garden Futures är en av våra största utställ ningar hittills, berättar museichefen Elna Svelne , den fyller två av tre av våra lador.

mans med Vitra redan 2012 och har hållit kon takten sedan dess, säger Elna, till Garden Futures har vi lagt till svenska och nordiska exempel som förankrar utställningen i vårt land. Läs mer på: vandalorum.se

6

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.24

MADE IN

SWEDEN

Kolla in vår youtubeserie ”Odlingsdagboken” med odlingstips, inspiration och recept! www.youtube.com/gjordnara

Tunnelväxthus Växa 5 x 10,5m Pris från 27 495kr Finns i flera storlekar & varianter

Starta Förodlingen Hos oss på GjordNära hittar du inte bara fantastiska Tunnelväxthus i alla möjliga storlekar från 5m 2 till 250m 2 . Vi har också ett brett utbud av smarta saker till din skörd & odling.

www.GjordNära.se

Växthusplast

använd koden trädgård för 20%rabatt

Krukor & tråg

Bevattning

Spadar & redskap

Komplett paket Trädgårdsredskap 1990kr

Pluggbrätte 84 Håller i 10 år 89kr

Fyrkantiga krukor

Odlingslådor

10st höga 9 x 14 cm 49kr

I köket

7 KOLONITRÄDGÅRDEN 1.24 Du har gröna fingrar - vi har resten!

Eken i Skarpnäck firar 60 EKENS KOLONIOMRÅDE I en öppning i skogen, omgiven av ekar, ligger Ekens koloniområde med sina stug- och odlingslotter. I somras fira de föreningen 60 år och det är flera av kolonisterna här som växte upp på området.

TEXT & FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

Solveigs lott är fylld av vackra blickfång, som den prunkande pergolan. Grönskan är påtaglig, Birgit berät tar att näringen hon använder kommer från bokashi och att hon även har stallgödsel i bokashin.

8

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.24

BESÖKET PÅ LOTTEN

E n förmiddag i slutet av juli cyklar jag ut till Skarp näck i Stockholms södra förorter. Härute ligger koloniträdgårdsföreningarna på rad och ett av de områden som ligger längst ut är Eken. Det är inte helt lätt att hitta och sista biten går längs en slingrig grusväg. Ingrid Nordwall, tidningen Koloniträdgårdens tidigare redaktör, möter upp och gemensamt går vi till föreningshuset som ligger i en sänka, vid kanten av en stor öppen gräsyta. Eken har ett livaktigt föreningsliv och det är flera kolonister som kommit för att fika, prata koloniliv och minnen. Några av de som möter upp har varit på Eken sedan barnsben. – Jag har varit här sedan jag var ett år gammal, berättar Jayne, när mamma sålde vår stuga som vi alltid haft, så köpte jag en egen här för bara några år sen. Eken fyllde 60 år i somras, men många av stugorna är äldre än så och kommer från Årstafältet där ett koloniområde fick maka på sig när Årsta partihallar byggdes i början av 1960-talet. Vi intar vårt eftermiddagskaffe med kakor på terrassen utanför föreningshuset. – Föreningshuset är från början en gammal militärba rack som köptes in av Ekens damklubb, berättar Berth, jag minns hur husdelarna hämtades hit och hur huset bygg des upp gemensamt. Här spelades det bingo på tisdagar. Medan kaffet hälls upp börjar Berth, Jayne och Ulf berät ta barndomsminnen från Eken. – Vi hade kolonistuga i Årsta, men när vår stuga tillsam mans med de andra stugorna skulle flyttas till det nya området Eken så följde vi med, säger Ulf, jag var bara ett år då men har fått mig berättat hur det gick till. Både stugan

Caroline Bergelt, Berth Erlandsson, Birgitta Råsander, Ingrid Nordwall, Jayne Mohlen och Ulf von Tell.

och annat byggmaterial forslades hit och pappa tog hjälp av kompisar för att ordna till allt här på den nya lotten. – Tänk att det redan gått 60 år sedan dess! säger Jayne. Ingrid, som tillsammans med sin man Sture skaffade lott här 1986 berättar att det sägs att den förste som fick välja lott på det nya området i början på 1960-talet, var den dåvarande ordföranden. – Ja, det var nog lite huggsexa. Mina föräldrar fick en bergig lott som ingen annan ville ha, minns Ulf, grönsaker odlade de på en odlingslott längre ner i området.

Jayne som också varit på Eken redan som barn har en lite annan historia.

– Vi hade kolonilott på Dalens koloniområ de, när stora delar av det revs för att det skulle byggas ett stort sjukhus där så blev mamma av med sin lott. Hon längtade tillbaka till koloni livet och skaffade en ny stuga här. Jag var bara tre månader då. Året var 1974. Jayne berättar att hennes

”Eken är miljö diplomerad på bronsnivå.”

mamma tog med sig henne i vagnen och sin pappa till Eken och på anslagstavlan såg de en lapp om en stuga som var till salu. Janes mamma letade upp stugan och knackade på. Ägaren skulle ha 18 000 kronor för den. – Stugan var fin och hade öppen spis, så hon slog till och köpte den. – Mamma hade sparat ihop 8 000 kronor och fick låna resten. Förre ägaren och mamma skakade hand på affären och mamma skrev på köpepapprena där och då medan mormor och storebror satt kvar och väntade i bilen. Efteråt var mamma och morfar så entusiastiska att de först glömde mig i vagnen på gräsmattan framför stugan när

5

9

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.24

Blomster och vat tenbad på Caroline Bergelts odlingslott.

Birgitta Adolfsson har haft sin odlings lott i fyra år och berättar att lotten tidigare låg obru kad i många år. – Nu har vi bland annat planterat två äppelträd, en kalvill och en gra vensteiner som vi ympat själva, säger Birgitta. Kolonilot ten är som vårat vardagsrum här är underbart att bara vara. I våras deltog vi i en jordkurs som hölls på kolonin. Det är alltid spän nande att lära sig mer om jord och kompost.

– Ja, samma här, vi flyttade ut och bodde hela familjen på 26 kvadratmeter, säger Ulf. – Tillbaks till lägenheten flyttade man när skolan började. – Minns du när vi cyklade runt på en tandemcykel och pallade äpplen på Listudden? Undrar Ulf. – Om! Svarar Berth och ler åt hur de, för att undvika att bli igenkända ända cyklade bort till Listudden som är ett annat koloniområde lite längre bort. – Ja, fortsätter han, vi var här jämt. Jag minns att vi till och med firade ett sportlov här, det var lite kallt. – Jag är inte lika gammal som ni här, säger Birgitta, jag kom hit 1996. Jag letade länge efter min lott. – När vi köpte betalade vi också kontant, kommenterar Ingrid, jag tog ut kontanter och cyklade hit ut inifrån stan. Kontanterna gav jag till förra ägaren, en äldre kvinna och stugan var vår. Den hade bara haft två ägare tidigare. Hon reflekterar över att det numer är färre som flyttar ut helt och hållet under sommaren. – Vi kanske är tio av 78 som bor här hela säsongen. – Jag bor i Skarpnäck som ligger tio minuter härifrån, berättar Birgitta, så jag bor sällan här. Men jag är här så gott som varje dag och på vintern är jag här varje vecka. – Jag bor i Enskede, hemifrån och hit är det 50 minuters promenad, säger Jayne, jag är här så mycket jag kan. Det är mitt paradis. Vi övergår till att prata om Ekens miljöarbete. Eken arbetar aktivt med biologisk mångfald, odlings- och håll barhetsfrågor. – Vi är miljödiplomerade på bronsnivå och arbetar mot silver, säger Ingrid.

de sprang till bilen för att berätta, säger Jayne och ler åt minnet. – Det var mycket barn här på den tiden, säger Berth, vi var här varje helg så gott som året om. På den tiden gick man i skolan på lördagarna också, men på lördagsefter middagen åkte vi hit. Om det var kallt så eldade vi i vedspi sen med briketter så att det blev hyfsat varmt. Han fortsätter berätta om somrarna på Eken. – När det blev sommarlov flyttade vi hit ut, morsan la lakan över möblerna i lägenheten i Stureby och så bodde vi här hela somrarna.

Solveig Gustavssons vackra fuchsior.

10

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.24

BESÖKET PÅ LOTTEN

fakta / Eken Eken har 78 stuglotter och 11 odlingslotter, Eken har ett omfattande föreningsliv, två tredjedelar av medlemmarna är engagerade i en arbetsgrupp eller har en funktion som att ordna loppisar eller klippa gräs. Arbetsgrup perna är fyra stycken, därtill en miljögrupp och en odlingsgrupp. Eken är Miljödiplome rad på bronsnivå. Förra året firade Eken 60 år. ekenkoloni.se

Caroline Bergelts

fiffiga regnskydd.

Caroline berättar att miljögruppen har ett formulär med ja- och nejfrågor som kolonisterna får fylla i. På så sätt kan miljögruppen ha koll på det gemensamma miljöarbe tet och hur det går framåt. – Vi vill också att så många som möjligt ska ha egen kom post, berättar Caroline, som kolonist ska man inte behöva köpa jord utan hellre använda den egna kompostjorden. – Tänk när vi var små och folk eldade i sina eldningstun nor varje måndag, sopor och allt, minns Berth, det var ett helt annat tänk då. Eftersom Ekens 60-årsjubileum ska firas inom kort så återkommer de historiska reflektionerna. Det är dags för påtår och kanske en kaka till och ett lugn lägger sig. Här satt man och småpratade även när området var nytt. Ingrid nickar med huvudet bort mot en stuga på andra sidan gräsängen. – Där borta bor Karin som hunnit bli 93 år och som fortfarande är aktiv på lotten. Hon hade nog aldrig blivit så gammal om hon inte varit kolonist, säger Ingrid, hon odlar massor, morötter, potatis. De är alla överens om att kolonilivet gör en gott, på alla plan. – Närheten till naturen, säger Jayne, det är underbart att vara här och följa det som sker i naturen från en dag till en annan, alltid händer det något nytt. – Det är underbart att bara sitta och titta på en fjäril eller en blomma, säger Birgitta, det skapar ett lugn. – Vi har en fantastisk omgivning, säger Ingrid, skogen runt oss är ett naturreservat. 6

ANNONS

PRISVÄRDA STORPACK!

15% RABATT*

Köp knölar, lökar & barrotade perenner hos bulbs.se! Vi erbjuder ett brett sortiment med hög kvalitet och personlig service. *Villkor och rabattkod hittar du på dina medlemssidor.

11

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.24

ätbart

Bullskorpor till mötet Den som spar han har, när bullängden börjar bli torr - gör skorpor av den. Anneli bjuder också på två goda middagar: lasagne med spenat och stekt brysselkål med halloumi. RECEPT & FOTO ANNELI RENSTRÖM

Anneli Renström är medarbetare på Koloniträdgårds förbundets kansli och plockar recept ur sin ryggsäck av maträtter

från åren som kall skänka och kock.

s

LASAGNE med quornfärs & spenat

INGREDIENSER FÖR 4-6 PERS: 1 msk rapsolja 1 msk smör 2 dl vispgrädde 2 tsk torkad timjan 1 burk krossade tomater 300 gr quornfärs 1 dl chilisås 2 dl fryst hackad spenat 1 gul lök 1 vitlöksklyfta 1 förpackning lasagne plattor, gärna spenat - lasagneplattor 150 gram riven prästost 1 dm purjolök 1 stor morot 1 msk grovmalen svartpeppar 1 kryddmått riven muskot

GÖR SÅ HÄR : Sätt ungen på 225 grader. Tina spenaten. Skala och fin hacka vitlöken och löken. Skiva purjolöken i tunna strimlor. Skala moroten och riv den grovt. Häll i oljan och klicka i smöret i en kastrull och lägg ner vitlök, lök, purjolök, morot, timjan och häll i chilisåsen och rör om. Vänd ner Quornfärsen när löken har blivit genomskinlig och de krossade tomaterna. Krydda med peppar och smaka av. Låt allt sjuda i ca. 10–15 minuter och ställ sedan kastrullen åt sidan. Värm grädden tillsammans med muskot och när den börjar koka ställer du kastrullen åt sidan. Ta fram en ugns fast form och börja med att lägga Quornsåsen i botten av formen så att botten täcks. Lägg på lasagne plattorna och smeta ut. Häll på lite av grädden på plattorna och lägg GÖR SÅ HÄR: Skölj ur burken med hett vatten och låt den självtorka upp och ner. Koka upp lingon och vatten i 10 minuter, ta en sked och ta bort skummet som bildas. När skummet är borta, tillsätt strösockret och rör runt. Tillsätt sedan syltsockret lite i taget och rör om tills att sockret har smält. Ställ kastrullen åt sidan medan du häller i lingonsylten i glasburken och sätter på locket. Låt burken svalna på bänken innan den ställs i kylen. Rensa brysselkålen, ta bort ytterdelarna och skär bort botten på brysselkålen. Dela den på mitten. Skala och skär löken i skivor, gärna som halvmånar. Skär fläsket i mindre bitar. Värm en stekpanna och klicka i smör, när smöret är smält lägg i

4 ST BULLAR GÖR SÅ HÄR: Sätt på ugnen 150 grader. BULLSKORPOR

på hälften av spenaten på plattorna och toppa sedan med Quornsåsen. Varva plattor, färs, grädde och spenat tills att färsen och spenaten är slut. Avsluta allt med plattor och häll över grädden så den täcker och toppa hela lasagnen med riven ost. Ställ formen mitt i ugnen i ca. 20–25 minuter. När den börjar bli gyllene och fin, ta en kniv och stick mitt i lasagnen, om den är mjuk då är den klar. Låt den svalna lite innan servering och servera gärna med en god sallad. fläsket. När det har fått fin färg på bägge sidorna, ta upp det och lägg fläsket på en tallrik och lägg över folie. Häll i oljan i stekpannan där du har stekt fläsket. När oljan är varm lägger du ner brysselkålen och löken och rör om. Smaka av med salt och peppar. Lägg upp brysselkålen och löken på ett fat och toppa med fläsk/halloumi. Garnera med timjan och dragon och lägg lingonsylt på sidan av fatet. Använder du halloumi istället? GÖR SÅ HÄR: Skiva halloumi i 2–3 cm tjocka skivor. Tillsätt några droppar rapsolja i en stekpanna, när den är varm lägger du ner skivorna. När halloumi börjar bli gyllenbrun så är den klar.

Skär bullarna i max en cm skivor och lägg dom en och en på en plåt med bakplåtspapper Sätt in plåten mitt i ugnen och låt skivorna torka i ca 20 minuter. Ta ut plåten och låt skorporna svalna på plåten innan de lägges i en burk med tättslutande lock.

Stekt brysselkål med fläsk/halloumi och lingonsylt

INGREDIENSER FÖR 4 PERS: 600 gr brysselkål

2 st rödlök 1 msk smör 2 msk rapsolja 1 pkt sidfläsk eller 2 pkt halloumi Till garnering: Timjan och dragon Salt och svartpeppar efter smak Lingonsylt ca 1 liter 1 kg rensade & sköljda lingon 2 dl vatten 3 dl syltsocker 1 1/2 dl strösocker Glasburk med lock

12

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.24

Levande jordar står i fokus i Koloniträdgårds förbundets webbinarieprogram under våren. Boka in datumen i kalendern redan nu! Du kan också se dem i efterhand via vår hemsida. Under våren har vi haft levande jordar som fokus i Koloniträd gårdsförbundets webbinarieprogram. Nu när vi närmar oss od lingssäsongen återstår ett webbinar, som handlar om att direkstå grönsaker och som hålls av Ingela Jagne . Så direktsår du grönsaker Välkommen till vårens webbinarier

FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

Direktsådd.

Vad vill du veta mer om? Tipsa oss gärna om ämnen du tycker att förbundet borde ha ett webbinarie om. Mejla johanna@koloni.org.

Följ förbundet på

Facebook så blir du automatiskt påmind om programmet!

Om du missat något av våra webbinarier har du möjlighet att se dem i efterhand på vår hemsida koloni.org.

De webbinar du finner där är både vårens med Ben Raskins webbinarium (på engelska) om att skapa en välmående jord rik på mikroliv med hjälp av grenflis och Marek Rolenecs (FOBO) om att odla jord bland annat med hjälp at täckodling. Här finns också andra webbinar småkrypen i trädgården, hur man får en bra fungearnde kompost, om odling i förändrat klimat, att lyckas med rosor, med mera.

ANNONS

Vill du odla din egen mat? Prenumerera på tidningen Odlaren och få boken Odla din egen mat 250 kr/år

Vårens program:

Maila: kansli@fobo.se Ange koden: KOLONI www.fobo.se

10 APRIL KL:18:00 Direktsådd av grön saker Många grönsaker och blommor kan sås direkt på växtplatsen, en del är lätta och andra kan vara lite kne piga. Här får du tips om olika sorter och råd som får dig att lyckas var du än bor i landet.

Dags att börja använda grenflis mer i trädgården, föreläsare Ben Raskin (se också notis på sidan 21 i tidningen). Föredraget hölls på engelska.

Odla din egen jord, föreläsa re Marek Rolenec, FOBO

Därför ska torven stanna i jorden, föreläsare Amelie Lindgren, forskare inom naturgeografi. Inkl info om Stockholms Koloniträdgår dars kampanj Halvera torven (läs mer på sidan 32 i tidningen).

Föreläsare: Ingela Jagne, hortonom och programledare på Odla med P1

SE WEBBINARIERNA I EFTERHAND!

Vårens webbinar som redan ägt rum finns också inspela de att se i efterhand under en tid på vår hemsida:

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.23 KOLONITRÄDGÅRDEN 1.24

13

Johanna Johansson Sjölander.

Johannas bygger

dkooclkosnk iå-p med miniträdgårdar

14

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.24

K ikar man in genom fönstren så ser man dockor sitta kring köksbordet mitt i stugan. De dricker sitt kaffe ur eleganta pyttesmå koppar. Några barn har samlats kring den blå stugan, kikar in genom fönstren och börjar försiktigt att leka med en liten plastfigur som ligger på marken vid några utemöbler. Runt stugan växer små klätterväxter och rosen ’Lily Rose wonder5’ översållad med mängder av pyttesmå rosor. – Jag är dockskåpssamlare, förklarar Johanna Johansson Sjölander, som skapat både stugan och dess trädgård. Hon berättar att hon ägnat mycket tid åt att hitta växter som fungerar i en dockskåpsträdgård, Småblommiga ogräs, tusenskönor, förgätmigej, krypkotula, liten stefandria, en liten sockertoppsgran, timjan och små fetblad. Här växer också bland annat en liten dvärgform av flicköga, Coreopsis nana, och en liten självsådd oregano. Går man runt stugan så ser man att det finns en stor lucka på stugans baksida, öppnar man den ser man rakt in i stugan och upptäcker att köksbordet är dukat med pyttesmå eleganta kaffekoppar och fat i målad keramik. – Det var i samband med Torpas 90-årsjubileum för några år sedan som jag fick frågan om jag ville göra ett koloni dockskåp, berättar Johanna, och det ville jag så klart. Stugan är omtyckt både hos områdets barn och hos andra som kommer förbi. – Varenda gång jag tittar till stugan så kan jag se att barn lekt här, säger Johanna och ler, ibland är det städat, ibland är det kaos. Utanför koloniföreningen Torpas föreningshus invid lekplatsen står en liten, mycket liten, blå kolonistuga, en kolonilekstuga, på vars lott det växer mycket små blommor och buskar. TEXT & FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

Kolonistugan på

”Varenda gång jag tittar till stugan så kan jag se att barn lekt här.” Kolonidockskåpet står upphöjt så att det är lätt att nå både för barn och vuxna. Lite längre bort på lekplatsen står ett stort insektshotell som Johanna snickrat ihop tillsam mans med kolonigrannen Anette Bader och sedan fyllt ihop med koloniområdets barn. Vi går till Johannas och familjens lott, som är översållad med färgsprakande blommor, som dahlior och rosor. Mitt i blomsterprakten står ytterligare en kolonistuga i dockskåpsformat som inspirerats av familjens verkliga ko lonistuga. Även denna lilla stuga har en miniatyrträdgård, bland annat med minisorter av Rhododendron, små rosor, Rosenbräcka, en liten Svartbräken, mossor, Timjan . En del växter i dockträdgården representerar andra växter. Oxbär har iklätt sig rollen som äppelträd. Kikar man in ser man massor av minikeramik. De små keramikkopparna, karafferna, skålarna och faten är fascinerande, de är precis som vanliga koppar och fat, men oändligt mycket mindre. Johanna berättar att hon är utbildad keramiker. – Jag arbetar inte som keramiker i dag, utan är biolog. Ke

Torpas lekplats.

Kolonistugans

baksida är öppningsbar.

ramiken är min hobby, säger Johanna och inne i familjens kolonistuga visar hon drejskivan på vilken hon skapar sina alster. Innan de bränns målar hon keramiken i vackra mönster vars förlagor är klassiska porslinsmönster.

5

15

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.24

Johanna visar sin

drejskiva.

pel den här äppelstolen, säger Johanna och visar en vacker brun trästol som står på fönsterblecket tillsammans med andra stolar, ett dukat bord och en stor träskänk. – Fönstret är också min fotostudio, här tar jag bilder av allt det jag tillverkar. Det är inte bara på dockskåpslotterna det dignar av växter, på Johannas lott är det fullt med grönsaker och blommor i mustiga, glada färgkombinationer. – Lady of Shalott, en av mina favoriter, säger Johanna och stannar vid en aprikosorange ros vars blomblad längst ut skiftar i rött, en Austinros som blommat hela sommaren. Familjen har haft kolonilotten i några år och under som maren brukar de flytta ut till den, det är också sommartid som Johanna jobbar som mest intensivt med dockskåps keramiken och möblerna. – Jag har länge velat odla, innan vi köpte stugan så gerillaodlade jag lite, säger hon, det här har blivit mitt paradis. 6

– Jag målar dem, när de torkat målar jag dem, sedan bränns de i 1260 grader. Det är en hel keramisk verkstad Johanna har inne i stu gan och under en säsong drejar Johanna många koppar. En del använder hon i sina dockskåp, vissa saker säljer hon till andra samlare, andra byter hon med andra dock skåpsmakare. – Det finns en stor inter nationell community, där kan jag byta min keramik mot saker i textil till exempel. Johanna berättar att hon byggt en del möbler själv, bygg materialet är sådant som tändstickor och glasspinnar. Annat har hon köpt. – Det finns några väldigt skickliga miniatyrmöbelsnicka re, jag fuskar bara i jämförelse med dem. Några av möbler na kommer i delar som man sätter ihop själv som till exem

Barnen gillar att leka med kolonistugorna.

”Det finns några väldigt skick liga miniatyrmöbelsnickare, jag fuskar bara i jämförelse…”

Framsidan på kolonidockstugan på Johannas lott.

Lily Rose wonder5 Små fetblad Phedimus Liten Orageno Origanum vulgare compactum Sylnarv Sagina subulata Rosenbräcka Saxifraga × arendsi Timjan Thymus vulgaris tips / växter för miniatyrträdgårdar

Backtimjan Thymus serpyllum Grusnejlika Gypsophila muralis

16

fröbanken.se Vi handpackar alla fröpåsar i våra egna lokaler på den svenska landsbygden. Vi värdesätter mångfald och kan stolt presentera över 2000 olika sorters fröer till grönsaker, blommor, bär och rotsaker. webshop med fröpåsar och odlingsredskap

17

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.24

BERÄTTELSER FRÅN VÅRA KOLONIER

Vi snöade in på att tillverka egen jord

Jag och min man Poul är kolonister i Råcksta fritidsträd gårdar sedan 2015. Föreningen är miljödiplomerad på silvernivå, vilket bl.a. innebär att alla komposterar sitt organiska material på sin egen lott.

När våren kom kunde vi blanda upp leran med den kom post som blivit av fjolårets ogräs, ogräsrötter och höstlö ven från gården där vi bor. Vi satte ut våra första potatis plantor, som vi täckte med ett lager halm, tillräckligt tjockt för att hindra solen att nå de blivande potatisarna. På så sätt slapp vi kupa potatisarna och på köpet blev odlings landet ogräsfritt och behövde inte vattnas. Halm håller fukten bra i jorden. Täckodlingen gav resultat, redan efter första skörden kunde vi skönja ett tunt lager med luckrare jord i potatis landet. Vi fortsatte år efter år med allt fler odlingsbäddar, större kompost, bättre jord och ett stigande intresse för

I största möjliga utsträckning ska medlemmarna av mil jöskäl skapa sin egen jord, för att till exempel minska användningen av torv, jordförbättra utan gifter och ta tillvara på de resurser som finns på vår egen bakgård. Men också för att förenkla odlingsarbetet genom att på sikt få en grävfri jord. Det tyckte vi passade oss bra. Vår lott hade länge stått obrukad och visade sig vara oerhört svårodlad. Marken bestod mest av kompakt torr lera, hård som cement. Maj-Len Komi, en av föreningens odlingsrådgivare, tipsade oss om hur vi skulle gå tillväga för att leran skulle bli grävbar: Om vi vattnade den rejält skulle vi kunna få ned spadbladet dagen därpå. Arbetet var tungt och slitsamt eftersom jorden som inte odlats på många år hade tagits över av allehanda ogräs. Det blev mycket tid i obekväma arbetsställningar för att få bort ogräsrötter som var intrasslade i lerklumparna. Under vår första säsong hade vi lyckats förbereda en liten odlingsyta där vi välte upp stora lersjok, som fick frysa över vintern för att förhoppningsvis bli lite luckrare till våren. TEXT SUSANNE BARCK FOTO POUL WESTERBERG

Susanne Barck.

Strö och stallgödsel hämtas från en H4-gård i närheten.

18

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.24

hur sparrisen tar sig i den jorden, det ska bli spän nande! Här hemma i lägenheten har vi börjat göra jord med bokashimetoden. I somras gick det bra att kompos tera inomhus, eftersom hinkarna kunde tömmas på komposten med jämna mellanrum. Det kan vi inte göra nu mitt i vintern,

matrester som står för länge inomhus börjar ju stinka. Går det att ha bokashi på balkongen vintertid? Ja kan ske! Vi har startat en egen vinterjordfabrik på balkongen, som hittills (i december) visat sig fungera. Den består av en 160-liters Bigbag, som vi räknar med ska rymma allt vårt matavfall från november till april, blandat med lika delar jord. Säcken har fått en enkel öppningsbar isolering och försetts med en energisnål uppvärmningsanordning, så att nedbrytningen kan fortgå. Idag ser vi nyfiket fram emot nästa odlingsår. Bästa, bästa kolonilott! I vår får odlingarna tillbaks sin näring, i form av jord som skapats av det som blivit över sedan vi ätit upp skörden från förra året. 6

Jorden på lotten var tung lerjord. Den nya jorden byggdes inspirerad av hygelbäddar, där olika material varvas.

ANNONS

att samla olika komposterbara material. Vi fick ett gott samarbete med en 4H-gård, som höll oss med strö från sin djurhållning. För oss innebar det gratis giftfri jordför bättring och gården fick lägre kostnader för hämtning av container. En inspirationsträff på Pungpinans Trädgårdsförening gjorde oss än mer intresserade av samverkan med andra, för att skapa fler vinn-vinn-situationer. I Pungpinan sam verkar de med stadsdelens entreprenörer

”Täckodlingen gav resultat! Redan efter första skörden kun de vi skönja ett tunt lager med luckrare jord i potatislandet.”

anlitade för parkskötsel, och tar hand om det mate rial som går

att göra jord av. Koloniområdet visar upp en fantastisk odlingsglädje, med träflis på gångar i odlingarna och stora gemensamma kompostlimpor fulla av organiskt liv! Numera ser vi biologiskt nedbrytbart material överallt. Efter förra höstens oväder blev skogarna fulla av nedblåsta träd och grenar. På vårens trädgårdsmässa i mars/april såg vi en modell av en hygelbädd. Senare i april, när värsta kylan hade lagt sig och jorden tinat, började vi gräva för att försöka oss på att göra egna hygelbäddar. Nu i vår får vi se

19

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.24

miljönoterat

Förbättra jordhälsan med grenflis

Ben Raskin är en av förgrundsgestalterna som utvecklar metoder att använda grenflis som en viktig del av jordförbättring, plant- och jordhälsa.

UNSPLASH/ELENA MOZHVILO

När flis bryts ner krävs mycket kväve, Ben Ra skin har räknat ut att flisen

jordhälsa I boken The Woodchip handbook beskriver han pedagogiskt om grenflis och hur man använder det. I januari höll han också, som en del av Koloniträdgårdsförbun dets serie ett webbinar i ämnet. Under flera års tid har Ben Raskin experimen terat med att använda grenfis i sina odlingar. Framförallt använder han det som täckmate rial och lagret med flis måste vara minst fem centimeter tjockt för att skydda mot bland annat ogräs. Grenflisen hjälper till att hålla vatten kvar i jorden, det skyddar

klimatforskning Det har länge varit känt att den globala temperaturökningen inte fördelar sig jämnt över dygnet. Uppvärmningen har varit större på natten än på dagen, men under några decennier har en helomvändning skett. Tempe raturerna ökar nu mer under dagtid, något som kan få negativa effekter för livet på jorden. Den större temperaturskillnaden mellan dag och natt skulle kunna påverka skördar, tillväxt hos träd och växter, djurens välbefinnande och människors hälsa. Forskning i ämnet pågår på Chalmers i Göteborg. forskning.se Temperatur- skillnaderna mellan dag och natt ökar

använder kvä vet som finns i jorden cirka en centimeter runt sig. Detta gör att man bör

undvika att blanda färsk flis direkt i jorden och att inte använda det som täckmaterial till växter med ytliga rötter. Man kan

också lagra färsk flis i ett halvår innan man börjar använda den.

rötterna mot stora tempera turväxlingar och mot skador som kan uppstå i samband med häftiga regn. All slags grenflis fungerar bra, men olika träd har olika egen

Det inspelade webbinariet finns att se på förbundets hemsida kolonitradgardsforbundet.se För ytterligare fördjupning läs The Woodchip Handbook , Ben Rasking, Chelsea green, 2021

I boken tar Ben Raskin upp olika odlingsmetoder, som no dig och hugelbäddar. Särskilt intressant är varmbänken med färsk grenflis, vars nedbrytning alstrar en längre tid av värme än vad traditionella varmbänkar med

skaper och man ska undvika träd som är sjuka. Ben Raskin påpekar också att man uteslu tande ska använda flis från träd, alltså inte från bearbetat trä, som lådor, lastpallar, etc.

obrunnen stallgödsel gör.

Ulrika Flodin Furås

Helhetsgrepp för hållbar framtid 20 40 Senast 2040 ska EU:s utsläpp minska med 90% jämfört med 1990. Detta förslag kommer från EU-kommissionen och lades

vision Koloniträdgårdsförbundet har tagit ännu ett steg mot en mer hållbar framtid genom att formulera en vision och plan för arbetet med de globala målen och utveckling av miljödiplomer ingen. En arbetsgrupp bestående av Anna Otmalm , Ingrid Rogblad och Ulf Nilsson har, genom workshops tillsammans med förbundsstyrelsen och deltagare på regionforum, tagit fram för slaget som kommer presenteras för förbunds rådet i april 2024. I förslaget ingår långsiktiga mål för hållbar hetsarbetet och beskrivning av kolonirörelsens värde för samhället och miljön. Ulf Nilsson

larvigt Kanske har du undrat vad det är för larv du hittat i komposten? Det är den gräsgröna guldbaggens larv och den gör lika stor nytta som daggmasken. Nyttig i komposten

fram i februari i år. Utsläppsmålet är i enighet med bland annat Parisavtalet. EU-kommisionen

FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

20

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.24

Odlarglädje

Fröer som bevarar den biologiska mångfalden.

Ekologiska fröer för hälsa och miljö.

I säsongens första skörd av primörer ryms solsken och fantastiska smaker. I vårt sortiment av grönsaker hittar du kvalitetsfröer till snabbväxande bladgrönt och rotsaker som blir vårens piggaste primörer − redan den första grönskan ovan jord bjuder på krispig odlarglädje. Hitta dina fröer på impecta.se eller hos våra återförsäljare. Vårens piggaste primörer

Xxxxxxx

Positiv surr med bin på kolonin

När Mats och Joacim tog upp frågan om att sätta bikupor på gemensamma ytor i sitt koloniträdgårdsområde, var föreningen mycket tveksam. Då valde Mats och Joakim att istället skaffa två kupor till sin egen trädgård. Nu fyra år senare har bina verkligen skapat en positiv ”buzz” i föreningen. TEXT & FOTO ÅSA HANSDOTTER

22

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.24

tidigare erfarenhet av bin, utan tvärtom var deras förkunskaper ganska dåliga när de först började prata om att skaffa bikupor. De tog upp frågan i föreningen, men det fanns en ganska stor rädsla för att sätta ut kupor på de gemensamma ytorna i kolonin. I samma veva fick Mats och Joacim kontakt med Ola Dahl bäck och det ledde fram till ett gemensamt samarbete och sedan fyra år tillbaka står nu två bisamhällen i Mats och Joacims trädgård. För Ola, som är yrkesbiodlare, är det dock ganska mycket merjobb med ett fåtal kupor i en koloni. Men det finns andra vinster som väger tyngre: – Det är ett sätt för oss biskötare att nå ut med information om biodling. Hur bin ser ut, hur de arbetar och vad som är skillnaden mellan bin och getingar. Speciellt när man kommer i biodlingsdräkt, väcker det ett stort intresse och många kommer fram och frågar. Vi behöver skapa rätt förutsättningar för mångfalden i närmiljön och öka förståelsen för våra pollinatörer, säger Ola Dahlbäck. Idag samarbetar Ola även med kolonier i Lund där han lånar ut sina bin på samma sätt som i Östra Sommarstaden. Det har gått över för väntan. I kolonin i Lund hade man för några år sedan problem med för få pollinatörer, men med 80 000 bin i varje kupa, upplever

Mats sätter nya etiketter.

D et är en varm varm dag i mitten på augusti och det är dags för årets andra honungsskattning hemma hos Mats och Joacim i Östra Som marstadens koloniområde i Malmö. Biodlare Ola Dalbäck från Borlunda bigård, öppnar för siktigt kuporna för att se hur mycket honung bina samlat in. Luften fylls med förvirrade bin som undrar vad som pågår och Mats håller sig på behörigt avstånd. – När vi började med bikuporna för fyra år sedan, var det flera som var rädda och förväxlade binas beteende med getingars.

”När vi började med biku porna för fyra år sedan, var det flera som var rädda och förväxlade binas beteende med getingarnas.” Getingar dras ju till socker, medan bin är helt ointresserade av vår mat och dryck och inte kommer i närheten av oss om vi inte stör dem, säger Mats. Varken han eller hans sambo hade någon

många kolonister att det har det blivit påtagligt mer och större frukt i träd gårdarna. Mångfalden är stor i kolo nierna och det blommar från tidig vår fram till septembers slut. Till skillnad

5

Ola Dahlbäck från Borlunda Bigård

På ramen inuti kupan sitter honungen

23

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.24

5 tips för att öka mångfalden

Studier visar att äldre koloniträdgårdsområ den är det bästa som en stad kan erbjuda pollinatörer. Här har en biologisk mångfald hunnit byggas upp, med blomning från tidig

Honungen säljs direkt från kolonilotten men även i föreningens kiosk.

FOTO LUND UNIVERSITET

sommar till sen höst. Anna Persson är forskare vid Lunds universitet och specialist på biodi versitet i stadsmiljö. Här är hennes tips för att hjälpa pollinatörer i din trädgård: 1. Var inte för noggrann utan omfamna ett lite mer avslappnat trädgårdsideal. Låt kompos ten ligga, låt delar av gräsmattan bli till äng och låt blottor i marken ligga öppna. Jobba med naturen istället för mot den. 2. En del pollinatörer är generalister och kan utnyttja prydnadsväxter, men lite mer ovan liga arter har anpassat sig till vår inhemska flora. Fjärilslarver är till exempel väldigt petiga med maten och har en metabolism som gör att de kan äta blad trots att växten skyddar sig med kemikalier. Larverna kan inte ”lära sig” att äta exotiska eller odlade växter, utan har genom evolutionen specialiserat sig på en viss sorts inhemska växter. Ha därför inte bara exotiska, odlade prydnadsväxter utan även svenska växter, grönsaker och perenna kryddväxter. 3. Det finns inga bevis på att insektshotell gagnar mångfalden, men de är mysiga ur en pedagogisk synvinkel. 30 procent av våra solitärbin och en del solitära getingar kan utnyttja insektshotellet, men huvuddelen av solitärbina gräver sina bon i marken där det finns öppna och gärna sandiga ytor. Har man lätt sandig jord är det alltså bra att lämna lite blottor, så att inte allt är täckt av gräs. 4. Eftersom man avlat på utseende och inte funktion, har många av våra prydnadsväxter fyllda blommor som sällan producerar pollen och där eventuell nektar är svåråtkomlig för insekter. Välj därför äldre trädgårdssorter med öppna, enkla blommor som t ex honungsro sor, enkla dahlior och stockrosor, eller stor blåklocka och fingerborgsblomma. 5. Plantera gärna fruktträd och bärbuskar som har en lång historik och är nära släkt med vildväxande arter. Inhemska träd har fler in sekter, vilket gör att även antalet fåglar ökar. Sälg, getapel, brakved, åker- och ängsvädd, kärringtand och fibblor är också exempel på svenska arter som gynnar mångfalden. För fler tips om hur du kan öka mångfalden i trädgården: rikaretradgard.se

Med fler pollinatörer blir äpplena större och får jämnare form

från det skånska landskapet med en monokul tur av lantbruksgrödor som är begränsad till ett fåtal veckor, kan bin i koloniträdgårdsom råden välja fritt mellan olika blommor under hela säsongen. Det gör att honungen blir spännande och ganska oförutsägbar när det gäller smak och konsistens. På sin kolonilott i Malmö får Mats och Joacim ut runt sextio kilo honung från sina två kupor varje säsong. Mer närodlat än så här kan det inte bli. Honungen säljs direkt från kolonilotten till grannar och boende i områ det men också i koloniområdets kiosk. För att ytterligare understryka att honungen är pro ducerad i Östra Sommarstaden, har Joacim designat speciella etiketter till burkarna: – Ja, jag tycker att det behöver synas att honungen kommer just från vår koloni. Det blir en väldigt tydlig del av marknadsföring en och ett sätt att uppmärksamma våra små, lokala pollinatörer. Mats och Joacim har märkt att synen på bin i koloniträdgårdsföreningen har förändrats under de senaste åren och debatten om att ge rätt förutsättningar för olika pollinatörerer har ökat. Idag upplever de ett stort och posi

tivt intresse från andra kolonister och många kommer fram och tittar över häcken och vill veta mer om bin och biodling. – Vi har lärt oss mycket om biskötsel under de här åren och kan svara på många av de standardfrågor som folk ställer till oss. Men det krävs stor kunskap, handlag och inte minst plats för att ta hand om bina och honungsproduktionen. För oss känns det väldigt lyxigt att ha en yrkeskunnig person som sköter om allt, avslutar Mats. 6

Mats Fredriksson och Joacim Lundberg Koloni i Östra Sommarstaden, Malmö sedan 2010 Stuga på cirka 40 kvm, tomt på ca 450 kvm fakta / Mats och Joacim

24

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.24