Koloniträdgården Nr 1 2024

bodins bästa

Humla söker nektar i anisisop.

Fjärilar på jakt efter nektar i kungsmyntan (oreganon).

Humla samlar nektar från axveronika.

En rugge axveronika.

För att slippa gifter i trädgården kan man satsa på anspråkslösa, tåliga växter som sällan råkar ut för sjukdomar. Bolltistel, axveronika, lavendel, kungsmynta (oregano) och anisisop är exempel på lättod lade, vackra, friska trädgårdsväxter som älskas av pollinerande insekter.

Skapa en levande jord Förutom att sätta rätt växt på rätt plats är det viktigt att skapa en levande jord. För ju mer bakterier, svampar och mikrodjur som finns i marken desto större chans att de kan hålla skadliga svampar och bakterier på en rimligt låg nivå så de inte påverkar våra växter nega tivt. Det gäller att varje år tillföra biologiskt aktiv jord (kompost av något slag). Den bästa komposten är den som vi själva skapar, då blir det inga onödiga transporter. I en fungerande kompost dör de flesta skad liga svamparna och bakterierna. För att få en balanserad tillväxt hos våra växter handlar det alltså inte om att tillföra snabbverkande näring, vilket det finns mycket av i konstgöd sel, utan tillföra mat till mikroorganismerna i marken. Och när dessa sedan dör frigörs näringen till växterna. När växterna växer mer lugnt och balanserat blir cellväggarna i växterna hårdare och har lättare att stå emot insekter med stickande sugande mundelar som exempelvis bladlöss. Det blir också svå rare för bladsvampar att angripa, exempel på en svampsjukdom som angriper växternas blad är svartfläcksjuka på rosor.

Organisk, långtidsverkande näring gör att växterna blir friska, tåliga och klarar insektsangrepp och svampsjukdomar bättre. Stallgödsel och kompostjord är långtidsverkande fullgödselmedel som ökar mullhalten och mikrolivet i jorden, det gör också gröngödselväx ter, vilket inte NPK konstgödsel eller flytande kemisk växtnäring gör. Här är det kompostjord på gång! Härligt med alla aktiva kompostmaskar och andra alerta nedbrytare i komposten.

Gröngödselväxterna fångar upp näring. På hösten grävs de ned, och mullhalten ökar när de nedgrävda växterna mineraliseras, bryts ned och ger långtidsverkande näring till odlingarna. Här gröngödselväxterna: blodklöver (kväve fixerande), humlelusern (kvävefixerande) och honungsfacelia, de lockar också till sig humlor, bin och fjärilar.

GAMMAL TRÄDGÅRDSTOMT Översta lagret på en kolonilott som od lats länge består av matjord som bildats av kompostjord, stallgödsel, växtrens, ny jord mm som tillförts under lång tid.

Är ditt koloniområde anlagt på skogs mark, gammal sjö botten eller gammal odlingsmark? Innan man börjar planera och plan tera, tänk efter: ska jag fylla på med massor av ny jord, blanda upp den jord som redan finns eller ska jag anpassa växtvalet till den jordmån som redan är på lotten?

Lästips på webben! För mer inspo och info om vilken nytta små vattensamlingar utgör: rikaretradgard.se/allt-du-vill-veta- om-tradgardsdammar. Mer om odling och kompostering finner du i faktaskrifterna Lätt om Odling på koloni.org. Riksförbundet Svensk Trädgård har faktablad om hur olika klimat och odlingszoner påverkar våra växter: svensktradgard.se.

SKOGSTOMT På en obrukad skogstomt består översta lagret av förna och under förnan är ett humuslager.

29

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.24