Koloniträdgården Nr 1 2025

Familjen är självför sörjande på det mes ta, vilket är möjligt eftersom de har en matkällare.

har märkt att sniglarna inte så gärna kryper över bar jord, ju mindre gräs och ogräs desto färre sniglar. Vi brukar följa John Taylors och Sara Bäckmos råd om hur man tar hand om sin jord och sina grödor. Det tillsammans med egna er farenheter gör att vi får relativt bra skörd om det inte är ett sådant där år då det inte bara vill sig. Vi ska bara äta av det, inte leva på det! Det tar några år och kanske något miss lyckande innan man hittat hur man kan öka sin självförsörjningsgrad. Då man väl har bärgat skörden och sett till att den kan lagras så blir man rätt nöjd över att slippa handla utlandsodlade och besprutade grönsaker i affären, smakskillnaden mellan hemodlat och köpt är enorm. Att man sedan minskar sina matutgifter är bara en bonus men mull, gödsel och arbete är också en kostnad. Ett annat perspektiv är faktiskt att vi höjer vår egen krisberedskap under stora delar av året. Antingen ligger förråden hemma eller så ligger de i jorden och växer. För att bli delvis självförsörjande krävs att man får tillgång till en relativt stor odlings yta, dels för att kunna ha växelodling, dels för att få tillräcklig yta för sina grödor. Det som vi ser som kan bli problem i en od lingsförening är att de som vill prova odling ställs mot oss som vill bli självförsörjande och det då skapas fler och mindre odlings lotter. Att försöka bli självförsörjande är inte svårt om man kan odla, det krävs troligen en stör re arbetsinsats och bra förutsättningar för att kunna lagra sin skörd. 6

förvaras, det gäller att fylla på med vatten då och då så att inte sanden torkar ut. Odlingsåren går i varandra för oss. Innan den sista skörden är upptagen har vi påbörjat nästa odlingsår. I november sätter vi lök på en plats som vi förberett tidigare.

och gräsklipp till stallströ (en blandning av kutterspån och torv). På våren kommer kogödsel som senare kompletteras med lite hönsgödsel då allt kommit upp och tål lite ”starkare saker”. Där vi sätter lök på hösten lägger vi ett tjockt lager med löv på. För att hålla löven på plats lägger vi hönsnät som

Samtidigt står palster nackor och purjolök kvar och skördas fram till nästa vår om det inte blir för kraftig kyla och tjäle. Det är en speciell känsla att skotta snö för att

”Det tar några år och kanske något misslyckande innan man hittat hur man kan öka sin självförsörjningsgrad. ”

förankras med tält pinnar. Vi ska också erkänna att vi har två varmkomposter hem ma som ger oss en hel del som tillför både

kunna skörda på vintern, varma handskar är en förutsättning och man blir rejält kladdig av snö och blöt jord. Det är många i vårt område som undrar hur man lyckas få så stora skördar som vi får. Svaret är egentligen ganska enkelt – sköt om jorden och läs på vilka avstånd som grönsakerna vill ha. Varje år behöver jorden få mullämnen och näring. Vi använder lite olika mullämnen beroende på vad vi har tillgång till. Det är allt från vissna löv

näring och mullämnen. I år fick vi möjlighet att hämta hästgödsel hos en ryttarförening, gödseln gör vi en limpa av där vi bottnar med odlingsrester och ogräsrens. Den sprider vi sedan ut på våren. Vi resonerar som så att varje planta behöver ett visst utrymme för att få näring, vatten och solljus. Det är därför vi ofta avrundar avstånden lite uppåt. Det blir också lättare att rensa ogräs om allt man vill ska växa inte står för tätt. Ogräset tar näring från grödan och vi

23

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25