Koloniträdgården Nr 2 2023

Del 2: livet i jorden

Fakta / Kolkväve-kvoten En bra kolkvävekvo t ligger mellan 20-25. Då får mikroorganismerna både energi och kan föröka sig, samtidigt som det blir ett överskott av kväve och övriga närings ämnen till växterna. Kolrikt material med hög C/N-kvot > 20-25: Gult och gulbrunt, torrare material som höstlöv, gulnat gräs, halm, flis och spån förmultnar långsamt. Även kom posterad hästgödsel har hög C/N-kvot. Hastigheten handlar både om mängden kväve i materialet och att vissa material är svårare att bryta ner. Kväverikt material med låg C/N-kvot <20-25: Gröna, lite fuktigare material som gräs och löv, kökskompost, ogräsrens och frukt. Högt kväveinnehåll har också urin, hönsgödsel, blodmjöl och ensilage, trots färgen. Alla dessa material bryts ner snabbt.

D et är underbart att under somma ren kunna gå ut i trädgården och plocka grönsakerna till middagen och blommorna till matbordet. All skörd vi äter och bär hem till skafferi och frys har växterna ska pat med hjälp av näring. Eftersom vi gärna vill skörda minst lika mycket nästa år, behöver jorden fyllas på igen med ny näring inför och under varje odlings- säsong. Cirka 14–15 näringsämnen i rätt proportioner är vad växter behöver för att växa och utvecklas på bästa sätt. Alla dessa näringsämnen är mineraler med ursprung i markens berg, grus och sand, utom kväve som finns i luften. Det ämne växterna behöver allra mest av är kvä ve, därefter fosfor och kalium. Vissa ämnen behöver växterna bara lite av, men den lilla mängden är ändå helt nödvändig. I naturens kretslopp finns två källor till näring i jor den; berggrunden och organiskt material från döda växter och djur. Från berg, grus, sand och lera frigörs näring i en form som växterna kan ta upp i en långsam process som kallas vittring. I tidernas begynnelse var berg alla näringsämnens ursprungskälla (utom kväve). I organiskt material finns dessa näringsämnen bundna i organisk form. När en växt dör, brukar vi prata om att ”det bryts ner i jorden”, men organiskt material bryts ju inte ner av sig självt. Det är jorddjuren och de osynliga mikroorganismerna som bryter ner och I naturens kretslopp är det jorddjuren och mikroorganismerna som är närings- leverantörerna. Nere i jorden frigör de näring från dött organiskt material åt de levande växterna. Här får du veta varför gräsklipp är ett bättre jordför bättringsmaterial i trädgårdslandet än brunnen hästgödsel, när vi tar en närmare titt på näringscykeln i jorden.

tips / gör en pyralidkontroll! Det har visat sig att höns-, häst-, ko- och fårgödsel kan inne hålla spår av ogräs medlen pyralider vilket kan skada känsliga växter som potatis och tomat. Är du osäker, provodla ärtor eller bönor i kruka innan du sprider ut gödslet. Om bladen krullar ihop sig, kan det bero på pyralider. Läs mer på pyralidstopp.nu.

frigör näringsämnena igen, i en oorganisk form som växterna kan ta upp. Den här omvandlingen kallas mineralisering. Näringsämnen frigörs också när jord djur äter upp andra jorddjur, bakterier och svampar och sedan bajsar ut näringsämnen samt när jordorga nismerna dör och bryts ner till näring. Näringen som finns naturligt i jorden kommer till 90–95 procent från jordorganismerna och organiskt material. Av detta följer att ju fler jorddjur och mikroorganis mer en jord innehåller, desto mer näring kan frigöras, förutsatt att det finns organiskt material att bryta ner. Därför är bästa sättet att skapa en näringsrik jord, att främja alla dessa jordorganismer och naturens krets lopp med en ständig tillförsel av nytt material. Gräsklipp, löv, kompost, stallgödsel - i princip alla former av organiskt material är bra att tillföra, men det går att påverka hur fort nedbrytningsprocessen går genom valet av material. Hur snabbt ett organiskt material bryts ner är kopplat till innehållet av kol (C) i förhållande till mängden kväve (N) – kolkväve-kvoten, C/N-kvoten. Material med högt kväveinnehåll (låg C/N kvot) bryts ner snabbt. Fukt och varmare temperaturer bidrar till att ytterligare snabba på nedbrytningspro cessen där kväve frigörs. Torka och låg temperatur gör att frigörandet av kväve minskar. Material med högt kolinnehåll (hög C/N-kvot) tar längre tid att bryta ner. Det gör även material som i sin ”konstruktion” är svårare att bryta ner, till exempel vedartade material. Exempel på material med hög respektive låg C/N-kvot finns i rutan här intill. Varför är förhållandet mellan kol (C) och kväve (N)

16

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.23