Koloniträdgården Nr 2 2025

LÖSNUMMERPRIS 69 KRONOR INKL MOMS

trädgården

Koloniträdgårdsförbundets tidning 2.2025

BODINS BÄSTA Odla ätbart i kruka

KOLONIPODDEN Matberedskap – Gör egen jord

BISKOPSÄNGEN Översvämning på koloniområdet

Missa inte! VÅRA MEDLEMS- RABATTER

PARADIS VID GÖTAÄLV BESÖKET PÅ LOTTEN – KARLSVIK / SIDAN 8

24 maj – 19 oktober 2025 Fri entré

Koloniområden – en plats där historia, gemenskap och livskraft får blomstra.

En utställning som väcker längtan efter lugnet och jord under naglarna.

Där drömmen om paradiset lever och frodas.

2

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.25

INNEHÅLL 2.25

Prenumeration Tidskriften Koloniträdgården ingår i medlemsavgiften till Koloniträdgårds förbundet. Prenumerationspris för icke medlemmar år 2025: 300 kr trädgården kolonı Redaktör & ansvarig utgivare Ulrika Flodin Furås, Gustavslundsvägen 141, 167 51 Bromma, 070-650 68 16 ulrikaff@koloni.org, redaktion@koloni.org Redaktionskommitteé Ulrika Flodin Furås, Ulf Nilsson, Björn Quarfort, Mari Winter Ulrica Otterling, Pierre Gräff, Anneli Renström och Karin Thörn och Arvid Garbett Skarelid. Layout Irons Design, info@irons.se Annonser Swartling & Bergström Media, Markus Wikström, markus@sb-media.se 070-090 72 52 Tryckeri Ljungbergs Tryckeri Pg 2771-4, Bg 493-53 91 Prenumerationsärenden: Anneli Renström, 08-556 930 80 kansli@koloni.org

12

35

22 Från våra kolonier Nicky English odlar ätbara perenner och återhämtar sig i skogsträdgården. 25 Användbart Årets pelargon, nya böcker och fina fröer. 26 Bodins bästa Odla grönsaker i kruka, det behövs inga stora jordytor med dessa tips. 30 Samla fröer i det vilda Så hjälper du mångfalden. 32 Hem till paradiset Koloniutställning i Jönköping 34 Krönikan Karin Thörn : Syrener och rädisor att älska. 35 Ormön som blev odlingslotter Historien bakom Orhem Trekantens Rapport från mässan och vinnaren av årets koloniträdgårdsfrämjare är korad. 44 Nu är det dags (juni-augusti) 45 FOR-rapport Viktigt om livsmedelsberedskap. 46 Föreningssidor Info om FR, medlemsrabatter, m.m. 51 Kors & tvärs fritidsträdgårdar 39 Farbror Grön Ogräs och kiss – gratisnäring! 43 Nordiska trädgårdar 2025

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

22

Trycksak 3041 0116

Utgivning Koloniträdgården utges av Koloniträdgårdsförbundet 08-556 930 80, www.koloni.org

Följ oss @kolonitradgardsforbundet

4 Inledaren Välkommen till städernas paradis 6 Nyplockat Den missförstådda tvestjärten, artjägare och medborgarsforskning. 8 Besöket på lotten Hållbar pärla vid Göta älv. 12 Ätbart Bjud på pinsa och fruktsallad i sommar 14 Hjälp! Svartån svämmar över! Många konsekvenser när Biskopsängen

Koloniträdgårdsförbundet är medlem i FOR, Fritidsodlarnas Riksorganisation och i det internationella Koloniträdgårdsförbundet. 107:e årgången Stockholm 2025 Detta nummer har tryckts i 25 800 exemplar. Nästa nummer Nr 3 distribueras v 40. Utgivningsmånader: mars, juni, oktober och december. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta

ner och redigera insända manus. Kontrollerad dist. 240630: 25000 TS-kontrollerad ISSN 0345-6293

i Västerås stod under vatten 18 Vejde – nordens indigo och medeltidens guld Lär om odling och historia 20 Höstens hetaste webbinarier

LÖSNUMMERPRIS 59 KRONOR INKL MOMS

trädgården

Koloniträdgårdsförbundets tidning 2.2025 äd ådföb d t tid i

VINJETT Markering två rader

BODINS BÄSTA xxxx

VINJETT xxxxx xxx

Missa inte! RXXXX

HÅLLBÄR PÄRLA VID GÖTA ÄLV BESÖKET PÅ LOTTEN – KARLSVIK / SIDAN 8

Det gäller att ligga steget före, användbar inspiration inför nästa års odlingssäsong. 21 Miljönoterat Så undviker du lövplattmasken.

Omslag av illustratören Cecilia Pettersson . Läs mer om henne på sidan 6.

3

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.25

INLEDAREN

Välkommen till städernas paradis

Under sommarhalvåret brukar jag besöka koloniträd gårdsföreningar runt om i landet för att träffa kolonister och göra reportage till tidningen. Det är fantastiskt att möta alla skickliga odlare, finurliga kolonister som hittat sin egen trädgårdsstil och sina egna metoder. A tt i tidningen få berätta om gemen skapen på koloniområdet, om hur föreningsdemokrati, miljödiplo meringsarbete och omsorg om den biologiska mångfalden.

FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

På vår hemsida kan du läsa blädderbara gamla nummer av Koloniträdgården. Lösenordet för att nå dem är 1918 , året då det första numret av tidningen gavs ut. koloni.org/tidningen

Har du vägarna förbi Öland i sommar kan du svänga förbi Solliden, där kolonisten och ope rasångaren. Rickard Söderberg designat årets idéträdgård, en kolonilott naturligtvis. Utställ ningen sker i samarbete med Koloniträdgårdsför bundet, som producerat utställningsskyltarna. Kolonipodden bjuder på flera sommaravsnitt, där vi träffar Marek Rolenec och pratar jord- och matförsörjning. Vi samtalar med Eva Westergren, initiativtagare till kommunprojektet Odla var dagsmaten i Trosa som handlar om att öka kom munens självförsörjningsgrad. I avsnittet som har Stockholmskolonisternas Skippa torven som utgångspunkt tipsar vi om hur du kan fixa egen jord och näring. Henrik Bodin och Eva Rönnblom tipsar om ätbart i kruka och Johannes Wätterbäck berättar om hur han gör näring till sina odlingar. Och om du vill att din koloniträdgårdsförening ska porträtteras i Koloniträdgården, eller om du har en kolonigranne som är värd att lyftas i en artikel, så hör av dig till oss: redaktion@koloni.org

Det händer spännande grejer i Kolonisverige, denna försommar har jag hunnit att besöka Jön köping där det pågår en koloniträdgårdsutställ ning på länsmuseet, Åter till paradiset heter den och du kan läsa om projektet i det här numret av Koloniträdgården. Utställningen är samtidigt en etnologisk dokumentation av samtidens koloniliv i Jönköping. Staden har en gammal koloniträdgårdshistoria och jag besökte också Eklundshov, som ligger vid Vätterns strand, inbäddad i en ekskog som är ett natursyddområ de där det sommartid betar får. Så här på våren var både ekskogen och Eklundshov fyllt av ett särdeles intensivt fågelkvitter. Reportaget från Eklundshov kommer i ett senare nummer. I detta nummer hälsar vi på hos Karlsviks kolo nister i Trollhättan. Karlsvik ligger vid en annan strand, Göta älv. Vi kikar in hos Orhem Trekan tens odlingslotter, du kan också läsa om den dramatiska översvämningen på Biskopsgården i Västerås.

Ulrika Flodin Furås är tidningen Koloniträdgårdens chefredaktör. Hon gillar att blicka bakåt i his torien för att på så sätt få syn på samtiden och framtiden. Ulrika har en odlingslott, bland odlingsfa voriterna finns grönkål, jättever bena, blomstrerböna, portlak och mangold. I övrigt handlar det mesta just nu om att göra egen jord och få till ett eget kretslopp på lotten.

s

Trevlig läsning!

4

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.25

IMPECTA 50 ÅR

Skräddarsytt för Norden

Alla fröer vi väljer att sälja passerar våra egna provodlingar i Julita. För oss är det en självklarhet att provodla på samma sätt som våra odlarvänner gör hemma, under liknande förhållanden och förutsättningar. Sedan starten 1975 har vi hunnit provodla omkring 6 000 frösorter. Plantorna får växa på friland, i krukor eller i växthus under hela säsongen. Från frö till skörd. Handla snabbt och enkelt i vår fröbutik på impecta.se A V O D L A R E

F

E

Ö

R

R

A

O

L

D

nyplockat

Bli en artjägare med en bioblitz

Folkbildningsprojektet Rikare trädgård är ett samarbete mellan Fritids odlingens Riksorganisation och Natursidan.se. Målet är att med hjälp av artiklar, guider och annan information sprida kunskap om hur träd gårdar och odlingar kan gynna den biologiska mångfalden.

naturspaning Vad är en bioblitz? Det är en kort och intensiv natur spaning som brukar ta ungefär en timme. Tillsammans letar ni efter så många olika arter som möjligt, till exempel fjärilar, skalbaggar eller fåglar, inom ett avgränsat område. En bioblitz är ett enkelt och roligt sätt att få koll på den biologiska mångfalden i området – och samti digt väcka engagemang i förening en. Det är lätt att komma igång, och alla kan vara med! Bioblitz är också en aktivitet som är värdefull att upprepa med jämna mellanrum under flera år. Då kan forskning Medborgarforskare i Eu ropa har kartlagt hur förändringar i markanvändning och klimat påver kar växternas reproduktionssystem. Den växt de studerat är gullvivan ( Primula veris ). Över 5200 medborgarforskare i 32 länder, däribland Sverige, har bidragit.

ni följa hur mångfalden utvecklas och se om era insatser för att gynna växter och djur ger resultat. Även om det kan vara svårt att säga exakt vad som påverkar vad.

Medborgarforskare studerar gullvivan

Den missförstådda tvestjärten

långsiktiga överlevnad. I dag finns fler kortskaftade än långskaftade, detta är en nyhet, tidigare trodde forskarna att dylika obalanser var lokala. De tror att den förändring som pågår nu kan vara en evo lutionär anpassning som hjälper miljöförändringar. Om gullvivans livsmiljöer försvinner samtidigt som pollinatörernas mångfald

årets trädgårdskryp För fem te året i rad korar Rikare trädgård Årets trädgårdskryp som går till en av de spännande arter som le ver i vår närhet och som förtjänar lite extra uppmärksamhet. I år går utmärkelsen till de underskat tade, ofarliga och missförstådda tvestjärtarna. Få andra småkryp visar en sådan omtanke om fa miljen och är dessutom hjälpre dor i trädgården. – Tvestjärtar har kanske djur världens mest oförtjänt dåliga rykte och det engelska namnet “earwig” måste vara bland de sämsta som kommits på. Tve stjärtar bryr sig inte om våra öron. De gör däremot så mycket nytta i odlingar att Jordbruks verket uppmuntrar lantbrukare att gynna arten. Det är med andra ord dags att ge tvestjär tar upprättelse och utse dem till Årets trädgårdskryp 2025, säger Erik Hansson , projektledare för folkbildningsprojektet Rikare trädgård. Vid en sökning efter tvestjärtar på nätet så får man framför allt träffar på artiklar om hur de ska bekämpas. Det är väldigt otack samt med tanke på att de är helt ofarliga och att de hjälper till en hel del i trädgården. Hanarna har förvisso en stjärt

som ser ut som en tång – därav namnet tvestjärt – men de kan inte knipas så att det känns på en människa och de är inte intresse rade av att krypa in i ditt öra och knipa sönder trumhinnan, som det påstås i gamla långlivade skrönor. Tvestjärtar är allätare. De äter både växter och andra insekter, men är även nedbrytare som “städar” i trädgården. Helst äter de mindre småkryp som bladlöss och bladloppor. En enda tvestjärt kan äta över 20 000 bladlöss un der sitt liv. Det händer att de äter på blad, blommor eller frukt, men deras käkar kan inte nå igenom ett friskt skal så det är framför allt skadad fallfrukt de äter av. – Tvestjärtar har även fått då ligt rykte i trädgården eftersom de blivit påkomna med att äta på blommor som trädgårdsägaren uppskattar, men då kan man tän ka på att de också troligen gjort mycket för att minska angreppen på växterna från bladlöss och andra effektiva växt-tuggare. På så sätt är tvestjärtar ett bra exempel på hur dumt det är att dela in småkryp i skadedjur och nyttodjur. Verkligheten är inte så enkel och alla djur har en plats i ekosystemet, säger Erik Hansson.

Det finns två skilda blomty per av gullviva, långskaftad och kortskaftad. För att bli befruktad måste en kort

minskar samtidigt som klimatet förändras kom mer växterna att genetiskt förändras över tid. Stockholms universitet

skaftad blomma pollineras med en långskaftad. Ojämna proportioner är inte bra för artens

LÖSNUMMERPRIS 59 KRONOR INKL MOMS

trädgården

Koloniträdgårdsförbundets tidning 2.2025 äd ådföb d t tid i

BODINS BÄSTA xxxx

VINJETT Markering två rader

VINJETT xxxxx xxx

Missa inte! RXXXX

HÅLLBÄR PÄRLA VID GÖTA ÄLV BESÖKET PÅ LOTTEN – KARLSVIK / SIDAN 8

1

Hej Cissi!

Du har illustrerat det fina omslaget till det här numret av tidningen. Har du själv någon relation till koloniträdgårdar? – Jag bor i Göteborg och i min stad är koloniträdgårdar en viktig del. Många jag känner har lyckan att äga en, andra längtar starkt. Just där jag bor finns det faktiskt två områden med lotter, och jag gillar att promenera igenom dem och njuta av allas fina odlingar. Det ser så mysigt ut med de små husen och det verkar vara så fin gemenskap.

Människan i växternas rike

ny bok Boken är en fristående fort sättning på Växternas symbolik och Stadsodlingens historia där bokens författare går på djupet med växt symbolik och växternas plats i vår värld. Boken är rikt illustrerad med fotografier och illustrationer som exempelvis gamla växtplanscher. Ulrika Flodin Furås, Människan i växternas rike, Votum 2025

6

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.25

Allt om Trädgård är tidningen för dig som gillar trädgård. Nybörjare eller trädgårdsentusiast sedan länge - här finns något för alla!

Totalt värde 733:-

5 nr 199 :- + frakt 69:- för endast + Sekatör & handkräm

Sekatör från Fiskars Sekatören är hållbar och lätt att använda, slitstarkt handtag i gjutet aluminium. Idealisk för stjälkar och lätta grenar, maximal skärkapacitet: 18 mm. Bekvämt designade handtag med stor vikt vid ergonomi och lång hållbarhet. Värde 229 kr

Handkräm från Compagnie de Provence Handkräm i en lätt konsistens som hjälper till att återfukta, lugna och skydda din hud. Aromatisk doft där rosmarinens vitaliseran de friskhet förstärks av blodapelsinens sötma och toner av salvia och lavendel. 30 ml Värde 109:-

Scanna QR-koden för beställning eller svara enkelt på webben: alltomtradgard.se/handkramsekator Tillsvidareprenumeration utan bindningstid

BESÖKET PÅ LOTTEN

xxxx

Hållbar pärla vid Göta älv

TROLLHÄTTAN Kolonisterna på Karlsviks koloniträdgårdsområde gjorde slag i saken och byggde en solcellspark. Nu har de egen el och behöver bara betala en anslutningsavgift till elbolaget.

TEXT & FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

8

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.25

K Karlsviks koloniträdgårdsområde ligger i utkan ten av Trollhättan, närmsta grannar är köpcen trumet Överby och där finns katten Luffarlasse, som är en udda rikskändis. Han är många Trollhättebors angelägenhet och är känd för att promene ra till Överby, spendera dagen där och sedan tigga skjuts tillbaka hem. Ett stycke innan man svänger av till Karlsvik står ett konstverk längs vägen som föreställer Luffarlasse. Kattens förehavanden har inte så mycket med koloniområ det att göra, men berättelsen om kattens förehavanden och trollhättebornas omsorger om katten gör att staden genast känns mycket familjär och den familjära stämningen

fortsätter in på kolo niområdet, där det för dagen är Öppen trädgård, en tradition som hålls varje år i augusti. I förenings huset serveras fika och på grusgången utanför är det loppis,

”Idén till vår solcellspark kom under en medlems workshop.”

Projektgruppen för solcellerna be står av kolonisterna Sofia von Hebel, Rolf Johansson, Ove Johansson och Stu re Larsson. Torbjörn Mattson är också med, dock inte på

besökare flanerar i gångarna och låter sig inspireras av kolonilotternas grönska. Förra sommaren var speciell, då invigdes Karlsviks solcellsanläggning. Föreningens ordförande Ove Johansson visar solcells anläggningen, som är anlagd på en gräsmatteyta som för eningen inte använde till något. I dag gör solcellsparken föreningen i princip självförsörjande på el under april-sep tember. Under soliga sommardagar kan föreningen till och med sälja sitt överskott av el till elbolag.

– Idén till vår solcellspark kom, när vi under en med lemsworkshop diskuterade vad vi skulle göra på våra gemensamma gräsytor, berättar Ove Johansson, det var en kolonist, Rolf Johansson som undrade om vi inte borde ha solceller där. Så blev det, en arbetsgrupp bildades och det visade sig att det fanns flera av kunniga och intresserade kolonister i för eningen, som en byggnadsingenjör och två som tidigare hade varit med och byggt solcellsparker. – Detta är en av koloniföreningens styrkor, att det finns så mycket kunnigt folk och att man hjälps åt tillsammans. Vägen från idé 2022 till anlagda solceller var kort – i juni 2024 började elen produceras och resultatet har överstigit förväntningarna. Alla beslut förankra des inom föreningen och fattades i demokratisk ordning. I dag kan Karlsvik stoltsera med att man

fotot. Hundarna heter Zingo och Abbe.

5

Föreningens bad plats vid göta älv.

fakta / Karlsvik Karlsviks koloniträdgårdsområde anlades 1986, har 91 stuglotter och är miljödiplomerad. Många kolonilotter har växthus och dessa får vara högst 5 kvadratmeter, övrig byggd yta; stuga, förråd och veranda under tak får högst vara 30 kvadratmeter tillsammans. Stugorna har indragen el, men inget vatten. Föreningens devis är odling, miljö, gemenskap. Här finns flera arbetsgrupper, en kreativ klubb och ukuleleorkestern Buketten. Karlsvik tillhör koloniträdgårdsförbundets västra region. karlsvikskoloni.org

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.25

Prisbelönt förening Trollhättans kommun delar varje år ut Gröna samhällsbyggnads priset till någon som utmärker sig för sitt hållbarhetsarbete. I år gick priset till Karlsviks koloni trädgårdsförening. Motiveringen lyder: ”Karlsviks koloniträdgård visar hur lokal samverkan och hållbar odling kan leda till positiva mil jöeffekter. Genom att vara den första koloniträdgården i Västra regionen att få en miljödiplome ring och anlägga en solcellspark, bidrar de till energieffektivise ring och förnybar energi. Deras arbete stärker också den sociala sammanhållningen och inspirerar till hållbar stadsutveckling.”

Kolonisterna Britt-Marie och Mats Svensson ut anför sitt växthus.

Mats Svensson

förevisar sitt snigeldödar- verktyg.

är självförsörjande på el under som marhalvåret. Nätverksavgiften kom mer man dock inte undan. Men Ove berättar att föreningen betalar endast en nätverksavgift för hela föreningen till bolaget som sköter elnätet. – Alltså bara en avgift för alla oss, istället för att var och en betalar en

avgift, fortsätter han, sedan distribuerar föreningen ut elen till var och en av stuglotterna, som i sin tur betalar den mängd el de använder till föreningen. Även om arbetsgruppens insatser och samlade kunska per höll utgifterna nere så har anläggningen har kostat pengar. – Vi har finansierat vår solcellspark genom lån från Ko loniträdgårdsförbundets lånefond och en extra medlems avgift på 1300 kronor, berättar Ove och lägger till att inom några år räknar föreningen med att solcellsparken ska gå med vinst. Det är inte första gången man har stora byggprojekt till sammans här, för ett par år sedan hjälptes man också åt att bygga en ny samlingslokal för föreläsningar och fester och där man just i dag serverar kaffe. Karlsvik ligger inbäddat i lummig grönska och i utkan ten av området löper en liten bäck och går man över en spång och in bland träden så kommer man strax till Göta Älv och föreningens egen badplats. En extra lyx att kunna svalka sig med ett dopp efter en arbetsdag på lotten. Det är trivsamt och koloniträdgårdarna är välskötta. På Britt-Marie och Mats Svenssons lott odlas det mest ätbart, som gurka, vindruvor och chili. Invid växthuset står en grupp solrosor. – Det här är vår turhörna, säger Britt-Marie, vi kallar vår lott så.

– Vi har haft den i över 20 år, så vi är veteraner här på om rådet, säger Mats och passar på att visa sin snigeldödare, en vässad spackelspade fastsatt på ett kvastskaft. – Det är ett riktigt snigelår i år, konstaterar Britt-Marie. Britt-Marie berättar att hon gör egen jord. – Jag experimenterar och prövar mig fram, det är jätte roligt att skapa en levande jord. I de skördade bäddarna har hon sått i honungsfacelia, som har förmågan att samla ihop näringen i jorden istället för att bara förbruka den. Överskottet av näring kommer sedan tillbaka till jorden när honungsfacelian vissnar och förmultnar. Karlsvik är miljödiplomerade och hållbar odling är devisen på området och det pågår en hel del projekt för att gynna den biologiska mångfalden. Trollhättans kommun har också en biologisk mångfaldsrådgivare, Anna Brandeby, som ger kommuninnevånarna tips på hållbar odling. Anna har besökt Karlsvik flera gånger för att tipsa och svara på frågor. Här och var finns också skyltar uppsatta, så att flanörer kan ta del av det miljöarbete som pågår. 6 Funderar ni också på en solcellspark? För mer info om Karlsviks solcellspark, välkomna att höra av er till ordförande Ove Johansson: ovejohansson017@gmail.com

10

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.25

ANNONSER

Konserveringsglas Weck 742 - 580ml 199kr för 6st

www.GjordNära.se Hos oss på GjordNära hittar du inte bara fantastiska Tunnelväxthus i alla möjliga storlekar från 5m 2 till 250m 2 . Vi har också ett brett utbud av smarta saker till din skörd & odling.

Förmodligen den grönaste toaletten på marknaden! Med BioLet/MullToa får ni en snygg, lättskött och biologisk toalett till fritidshuset, utan avlopp. Den är svensktillverkad och en sann miljövän. Inga kemikalier eller påsar behövs och är en av de mest ekonomiska toalettlösningarna på marknaden. Det speciella med BioLet/MullToa är att den biologiska nedbrytningsprocessen sker i toaletten, tack vare en patenterad teknik som gjort BioLet/MullToa till den mest sålda biologiska toaletten i landet. ● Energisnål. ● Enkel installation. ● Slutet system (inget avlopp).

Den lilla toaletten med de stora möjligheterna! Separera Mini är byggd av kretsloppsanpassat material och är konstruerad för att tillfredsställa höga krav under många år. Toaletten är utformad så att den redan vid toalettbesöket skiljer (separerar) det fasta avfallet från vätskan (urinen). Detta innebär att Separera har två behållare, den ena för det fasta avfallet och det andra för urin, vilket kan hanteras på tre olika sätt.

● Mjukstängande sits. ● Insynsskydd som öppnar och stänger vid användandet. ● Snygg design. ● Tre olika sätt att hantera urinen.

Finns att köpa hos våra återförsäljare eller direkt via vår egen webshop www.mulltoa.nu Färg på toalett enbart i reklamsyfte.

Minimum space - Maximum comfort

Swedish Ecology AB Tel: 031 42 29 30 | info@mulltoa.com | www.mulltoa.com

11

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.25

ätbart

FRUKTSALLAD med mascaponekräm

INGREDIENSER 4 PORTIONER:

600 gram blandad frukt, t ex apelsin, kiwi, melon, druvor och jordgubbar 0,5 burk Mascarpone (färskost) 2 msk crème fraiche 0,5 citron, saft och zest (finrivet skal) 3 tsk florsocker Citronmeliss

Anneli Renström är medarbetare på Koloniträdgårds förbundets kansli och plockar recept ur sin ryggsäck av maträtter från åren som kallskänka och kock.

Kollolunch Anneli bjuder på smarriga maträtter som passar en lunch i det gröna, pin sa, räkröra inlindat i rispapper och en härlig fruktsallad till efterrätt. RECEPT & FOTO ANNELI RENSTRÖM

s

TVÅ VARIANTER AV PINSA GÖR SÅ HÄR: Sätt ugnen på 225

INGREDIENSER 4 PORTIONER: En förpackning Pinsa 1 dl crème fraiche 60 gram grön sparris 1,5 dl riven parmesan eller pecorinost Olivolja Citron En stor potatis Dill 2 stora skivor gravlax En schalottenlök 1–2 msk små kapris Feta, dill & gurkröra En förp. fetaost En halv gurka 0,5 dl hackad dill 2 dl crème fraiche Grovmalen svart peppar Salt

GÖR SÅ HÄR: Blanda ihop mascarpone med florsocker, crème fraiche, en matsked citronsaft och en tsk zest. Smaka av om det behövs med florsocker eller citronsaft. Spara fyra jord gubbar till garnering. Skala och skär frukten i mindre bitar och lägg i en skål. Om du skär apelsinen i filéer, krama ur saften från apelsinen i skålen. Lägg upp fruktsalladen i martiniglas, klicka på mascarponekrämen ovanpå frukten, garnera med en jordgubbe, citron zest och citronmeliss.

grader. Börja med att dela pinsan på mitten till två lika stora delar, och lägg dessa på en plåt med bak plåtspapper. Bred ut crème fraiche på båda delarna och toppa med lite salt och peppar. Skär av nederdelen på sparrisen och lägg sparrisen diagonalt på ena halvan och riv över lite citronzest och ost. Skala potatisen och ski va den tunt, förslagsvis med en mandolin. Lägg potatisskivorna efter varandra på rad på andra halvan. Strö över

FRITERAT RISPAPPER med räkröra

INGREDIENSER 4 PORTIONER: 3 ark rispapper 4 dl Rapsolja 1 dl crème fraiche 2 msk majonnäs

GÖR SÅ HÄR: Grovhacka räkorna och lägg dom i en bunke. Vänd ner majonnäs, crème fraiche, hackad dill och smaka av med citronpeppar, salt, citronsaft och citronzest. Plasta bunken och ställ in i kylen tills serve ring, minst 30 min. Klipp rispapperet i fyra lika stora delar. Häll oljan i en mindre kastrull och värm upp till ca.180 grader. Använd en tång och lägg ner en del rispapper i taget. Rispapperet puffar upp sig direkt efter 1–2 sekunder. Ta upp med en tång och lägg rispapperet på hushållspapper så oljan får rinna av och strö över lite salt. När alla papper är friterade låt de svalna en liten stund innan de läggs dom på ett fat. Vid servering fyller du räkröran i båtarna och dekorera med dill och lite nypressad citronsaft.

ost, salt, peppar och torkad timjan. Ställ in plåten i mitt av ugnen och grädda i ca. 7–10 minuter, eller tills pinsan har fått fin yta och potatisen känns klar. Dra över pappret med brödet till ett galler, låt allt svalna lite. Dela varje halva i fyra delar. Bitarna med potatis toppas med gravad lax som du har delat i mindre bitar, tunt skivad schalottenlök, ka pris, ost, lite citronsaft och dill. Bitarna med sparris toppas med att ringla över lite oljan och strö på resterande av osten. Feta, dill & gurkröra Mosa fetaosten med en gaffel och lägg i en skål. Dela gurkan på längden och skriva sedan varje bit i 3 lika stora stavar och hacka sedan dessa fint. Hacka ner dillen och lägg allt i samma skål som fetaosten. Rör ner crème fraiche och smaksätt med salt och peppar.

En liten gul lök 200 gr skalade räkor Citronpeppar efter smak

PINSA Pinsa tillagades redan i antikens Rom.

0,5 dl hackad dill Dillstjälk till garne ring En tsk citronsaft 0,5 msk citronzest

12

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.25

Små fripassagerare – Stora problem

Växtskadegörare kan gömma sig i växter och träföremål, ja till och med i frön! Om dessa fripassagerare sprider sig i den svenska naturen kan de orsaka stora förluster för miljön och ekonomin. Därför ska vi vara försiktiga när vi tar med eller köper växter och växtmaterial från andra länder. Som en del av den EU-gemensamma växtskyddskampanjen #PlantHealth4Life arbetar vi för att öka medvetenheten om växtskadegörare och för att stoppa spridningen av nya växtskadegörare.

Kom ihåg att handla med omtanke. Tillsammans kan vi hålla naturen frisk!

Vill du veta mer? Scanna QR-koden för smarta tips till både resenärer och trädgårdsälskare.

#PlantHealth4Life

Hjälp!

Natten till den första september 2023 började vattnet i Svartån att stiga och under morgon timmarna ändrade den vanligtvis stillsam ma ån karaktär och vattnet forsade fram, så småningom svämmade den över sina breddar. Visserligen hade det kommit ett rejält skyfall som kommunen kallade det ett 50-årsregn, men detta? Svartån svämmar över!

Foton från Britt- Marie och Ingvar Simlunds lott som översvämmades helt. Foto: Fam Simlund.

F örloppet gick fort. Kolonisten Svante Bylund vars veranda vetter mot ån beskriver vattenmassor na som obevekliga, nästan som en tsunami. – Det var en oerhört kraft i vattenströmmar na, och vattnet steg fort ända upp hit, säger han och visar på verandaräcket. Ån steg gott och väl över en meter, vattenflödet ökade kraftigt, hastigheten på vattnet var 90 kubikmeter i sekun den. Kolonisten Karina Stenman var inte på plats, men när hon på morgonen förstod vad som hänt gav hon sig av för att se till sin kolonistuga. – Men det var avspärrat och vi fick inte gå in på området, berättar hon, det var fruktansvärt. Min pappa köpte stugan 1976 och nu stod den där, omgiven av all röra. Biskopsängen ligger som i en dal mellan Svartån på ena sidan och en rullstensås på andra sidan. Längs åsens kant löper en bilväg. Regnvatten från åsen rinner ner på koloniområdet. Koloniområdet ligger också nedströms, Svartån, som är dryga nio mil lång, ringlar sig från Norberg i Bergslagen ner till Mälaren och längre uppströms, i Sala, hade det också regnat så mycket att det lett till översvämningar och det var allt detta vatten som störtade nedåt. – Allt vatten samlas i Svartån, förklarar kolonisten Björn Qvarfort, i ån finns också en damm som reglerar vattenflö det. Många av Biskopsängens kolonistugor är från när området anlades för dryga 100 år sedan och de är placerade som ett pärlband längs Svartån. Det är pittoreskt och vackert, kolo nisterna här har alltid gillat sin å, ända tills nu. Översväm ningen ändrade allt. Händelsen var lite som när Pandoras ask öppnades, en massa elände följde. Nu handlar det inte bara om att bygga upp det som vattnet förstört, trädgårdar

TEXT & FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

14

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.25

Svante Bylund visar hur högt upp vattnet nådde.

och stugor, det handlar också om kostnader och försäk ringar och i slutänden områdets framtid. När den här artikeln skrivs pågår samtalet för fullt mellan kommun, försäkringsbolag och kolonister. Och i förlängningen finns också frågan om vilka konsekvenser klimatförändringar na att leda till när det gäller våra koloniträdgårdsområden. I tidningen Koloniträdgården återkommer vi till Biskopsängen och översvämningens konsekvenser. Översvämningen ledde till att Svante Bylund, som då var Bi skopsängens ordförande, fick massor att göra, nu när snart två år gått, är han fortfarande involverad i samtal med företrädare för kommunen, byggbolag och andra. – Det är pittoreskt med alla kolonistugor längs ån, Väs teråsborna gillar att promenera här, många är oroliga för att det ska svämma över igen. Jag vill att alla kolonister här ska kunna känna sig trygga och inte vara rädda. – Vad händer om det svämmar över så snabbt igen om det är natt och man ligger och sover i sin stuga? Undrar Björn, kommer folk ut i tid? – Ja, frågorna är många, säger Svante, liksom åsikterna. ”Det var en oerhört kraft i vatten strömmarna, och vattnet steg fort ända upp hit.”

Och vem ska betala och vem har ansvar? Kommunen eller koloniföreningen? – Det är mer arbete än vad man kan föreställa sig, fortsät ter han, biskopen var här kort efter översvämningen för att höra sig för hur vi hade det. Hans besök värmde. I övrigt var det ingen från varken kommun, bolag eller myndigheter som frågade hur kolonisterna hade det. Det första Svante gjorde när han insåg faran var åka ner till Biskopsängen, knacka på i alla stugor och varna alla och se till att folk tog sig därifrån. Räddningstjänsten kom och kommunens krisledningsgrupp aktiverades. I grup pen satt också Mälarenergi, som har ansvar för Svartåns vattenflöden. Polisen spärrade av hela området, avspärrningarna varade i tre dygn och under den tiden fick ingen komma in. Istället samlades kolonister och andra västeråsbor i grupper utanför och försökte se förödelsen på avstånd. Så småning om fick kolonisterna lov besöka sina lotter, men det dröjde innan de fick gå in i stugorna. Natten till den första september sov Britt-Marie och Ingvar Simlund i sin stuga, kvällen innan hade de firat att de haft stugan i 45 år. När Britt-Marie vaknade klockan sju var det vatten över hela golvet, det steg snabbt, räddnings tjänsten kom och hjälpte dem ut. – En brandman bar ut mig, berättar Britt-Mari som senare

5

15

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.25

I de översvämmade stugorna måste golven och delar av väggarna bytas ut, beroende på vilka försäkringar kolonis terna hade blev ersättningarna för skadorna olika. -Det var så många som var ledsna och chockade, stugan är ett livsverk och är man gammal kanske man inte orkar börja om med stugan. Att renovera den kostar pengar och det är påfrestande med de många kontakterna med skade reglerare, byggare och andra. Efter översvämningen har också självrisken höjts. ”Inte bara stugan förstördes, även själva trädgården dränktes och när vattnet äntligen runnit undan, låg det kvar ett över tio centimeter tjockt kompakt lager av lera över hela lot ten.” Björn visar sin kolonistgranne Gertrud Torhavs stuga. – Inte bara stugan förstördes, även delar av trädgården dränktes och när vattnet äntligen runnit undan, låg det kvar ett tjockt kompakt lager av lera över hela lotten. All ting var förstört. Svartån smyger stillsamt förbi Gertruds lott och hennes gräsmatta övergår i en mjuk bevuxen åstrand. Det är svårt att tänka sig att denna å kan svämma över. Lotten ligger, såsom de andra stugorna längs ån, på en bädd av lera, och denna mark rörde på sig medan översvämningen pågick. Efter översvämningen finns en förhöjd rasrisk. På lotten finns numer en station som mäter lerans rörelser. Den och ytterligare två mätstationer registrerar markens stabilitet. Föreningshuset, renoverat så sent som 2017, var man tvung na att renovera, där hade vattnet stigit 1,5 meter i källaren. Toaletter, bastu och duschar hade också förstörts. Pia Blomdén har sin lott inte så långt från föreningshus et. Hon suckar när hon konstaterar att hon har mycket mer ogräs nu än innan översvämningen. – Och inne i stugan saknas fortfarande golv och väggar. Hennes hund Garbo skuttar runt benen på hennes och kolonigrannen Mona Holmgren. De konstaterar att översvämningen och dess konsekven ser varit jobbigt för de flesta kolonisterna. Kommer Biskopsängen kunna ligga kvar? Det vet man inte, med sina välbevarade stugor är området ett viktigt kulturminne i staden. Varken kommun eller kolonister vill flytta, men i framtiden kanske det blir nödvändigt. 6 Fortsättning följer… Översvämningen på Biskopsängen har fört med sig flera konsekvenser, bland annat har rasrisken ökat och försäkrings premierna höjts. Områdets framtid står på spel och tidningen Koloniträdgården kommer att återkomma i ämnet.

Britt-Marie

och Ingvar Simlund.

> På senare år har översvämningar blivit allt vanligare, det är inte bara Biskop sängen i Västerås som drabbats utan även Södra kolonin i Gävle, Vadforsen i Umeå och Bulltofta i Malmö. Koloniträd gårdsförbundets organisationssekre terare kan hjälpa till med juridiska spörs mål när översväm ningar och liknande äger rum. Fakta / Översväm ningar på fler koloniområden

Björn Qvarfort visar Biskop sängens bok bytarskåp.

virkade ett gosedjur till honom för att visa sin tacksamhet. – Jag gillar att virka djur, och jag brukar få beställning ar på dem, säger hon och visar några av gosedjuren i sin samling. De sitter på rad vid den nyrenoverade väggen. Det mesta i stugan var tvunget att rivas, slängas och bytas ut. – De rev ut allt, hela golvet och 60 centimeter av väggar na, säger Ingvar, det är inte längesedan de blev klara och vi kunde flytta ut hit i stugan. – Vi får en sommar här i alla fall, men alla kolonistugor är inte färdigrenoverade. – Lösöre har vi fött köpa nytt, till det täckte inte försäk ringen. – Men vi har börjat komma i ordning.

16

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.25

Blommande

vejde.

Vejde nordens indigo och medeltidens guld Färgväxten vejde ger en indigoblå färg. I en serie artiklar berättar kolonisten och färgväxtodlaren Katja Jassey om hantverk och odling.

TEXT & FOTO KATJA JASSEY

5

17

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.25

U

För att extra hera färgen hälls kokande vatten över bladen så att de precis täcks.

en beständighet i att odla färg som du inte får när du odlar grönsaker. Tomaten äter du upp. Den försvinner. Men det där örngottet du färgade himmelsblått av vejden från din lott har du kvar. Du sover gott på det hela året. ”Vill du odla en växt med en rik kulturhistoria och uppleva för vandlingens alkemi finns det ing en bättre port att träda in genom än vejde.” Vejde tillhör kålfamiljen (Brassicaceae) och släktet Isatis. Den mest odlade i Europa är Isatis tinctoria . Det är en tvåårig växt, första året bildar den en rosett och andra året går den i blom. Det är första årets blad vi använder. Här följer en sammanfattning av odling och hur du tar vara på skörden. 6

nder medeltiden var vejde en gröda som drog in stora rikedomar, hela städer i södra Frankrike växte upp kring vejdeodlingarna och gjorde regionen kring Toulouse till

det “gladaste och rikaste landet i Europa” 1 . Vejde var basen för allt och tillsammans med krapp (rött) och färgreseda (gult) kunde en mängd nyanser skapas. Även i Sverige odlade vi vejde. Vejdefärgarna var ett hemlig hetsfullt skrå och det luktade så illa om deras fermen teringskypar att de blev utslängda till stadens utkant. Jag har en sådan kyp i mitt kök nu och det stämmer, doften är inte behaglig. För familjefridens skull är det bättre med en fruktoskyp. Om kypar (dvs färgbad) skriver jag i nästa nummer. Vill du odla en växt med en rik kulturhistoria och upp leva förvandlingens alkemi finns det ingen bättre port att träda in genom än vejde. Att få vara med om sådd, odling, skörd och hur gröna blad blir blått pigment är beroendeframkallande. En blandning av vetenskap, hantverk och konst som jag kallar alkemi för du påver kar processen, men du blir också påverkad. Det finns

1 Anon (1705) The whole art of dying, citerat i Balfour-Paul, J., (1998) Indigo, British Museum Press:London.

18

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.25

Så odlar du vejde

+ Sådd: Du kan kallså redan i mars men även direktså i april/maj. Förkultivera inte inomhus, då får du svaga plantor. Den har en pål rot så använd djupa krukor och sätt ut plantorna när de är stora nog att klara en snigelattack. + Plantavstånd: Odlingsförsök har visat att högst “indigo”halt får man om den odlas tätt (jag skriver indigo men det handlar om förstadiet till indigo som är indikan och isatan B). Enligt forskning i södra Europa är 10-20 plantor/kvm optimalt. l Sverige bör vi hålla oss till 10 plantor/ kvm. Cirka 10-20 cm mellan plan torna och 30 cm mellan raderna är ett bra riktmått i en lucker och grundgödslad jord. Platsen bör vara solig. + Näring och vatten: Den behöver inte lika mycket näring som andra kålplantor. Även om bladen blir

större med mer näring är det inte likvärdigt med högre halt av indi go. Du vill inte ha stora vattniga blad, den ska kännas stark och livkraftig. Se till att plantorna etablerar sig väl, grundgödsla och vattna, och låt sedan jorden vara täckt med tex halm, ensi lage eller träflis. Den är mycket torktålig. + Växtskydd: Skydda vejden som du skyddar andra kålplantor mot kålfjärilarna och kålmalarnas larver. + Fröodling: Andra året går vejden i blom, höga gula blomstänglar som får svartblålila frökapslar. Skörda när de är helt genomfär gade. Det blir många fröer från en planta men för att undvika in avelsdepression rekommenderas att låta minst 10 plantor blomma samtidigt.

Vejdens knoppar och blommor är ätbara.

Skörd och extrahering

+ Skörd: Vejde kan skördas två till tre gånger på en säsong. Högst halt indikan och isatan B är i de yngsta bladen på en väletablerad planta. Att skörda flera gånger är bättre än att vänta in en stor skörd mot slutet av säsongen. Klipp av alla blad utom några få i mitten. Skölj sedan bladen rena från jordrester. + Extrahering: Lägg bladen i en hink eller annan värmetålig behållare. Koka upp så mycket vatten att det kan täcka bladen. Låt vattnet svalna till ca 85-90 grader och häll det över bladen så att de täcks. Låt hinken stå utan lock i cirka 45-60 minuter. Vi vill att temperaturen ska sjunka till cirka 50 grader så den här metoden fungerar bara på volymer upp till 10 liter, större mängd håller värmen för länge. Sila av bladen. Vätskan har nu en mörk sherry färg. + Syresätt och kalka: Häll vätskan fram och tillbaka mellan två hinkar 20 gånger. Tillsätt släckt kalk och häll 10 gånger till. 0,75 gr kalk/liter färgvätska räcker och 1 tsk väger mellan 1-2 gram. Om du inte har en våg kan du testa med knappt 1 tsk/liter. Vätskan

kommer nu bli mörkt grön. Kalken snabbar upp processen och gör så att pigmentet sjunker till botten fortare. Kalken måste vara helt upplöst för ögat. + Tvätta: Nu ska hinken stå tills pigmentet sjunker till botten. Det kan ta allt från några timmar till en dag. Ibland är vätskan fortfarande så mörk att du inte kan se pigmentet på botten. Om du gör en stor hink kan du hälla upp lite i en glasburk så att du lättare kan följa processen och vet när pigmentet har sjunkit. Nu kan du nu hälla eller skopa av det mesta av vätskan och hälla på nytt vatten. På så sätt “tvättar” du pigmentet från överflödigt kalk och andra orenheter. När vätskan är färglös och klar kan du filtrera. Den otålige kan filtrera utan att tvätta först. + Filtrera: Häll pigmentet genom ett kaffefilter. Om du inte tvättade pigmentet innan så bör du skölja pigmentet i filtret tills vätskan som kommer genom filtret är helt klar. Kvar i filtret blir en blå färgklump. Denna pasta kan förvaras i kylen i glasburk med lock i upp till ett år eller torkas som pulver.

Fakta / Vejde

> Vejde är en känd medicinalväxt. Hippokrates skriver att bladen kan läka sår sår, de har en ihopdragan de effekt. I Kina används roten, Bon Lán Gēn, inom traditionell kinesisk medicin. Den torkas och mals till ett granulat som kan lösas upp i hett vatten eller te. Den torkade roten är mild, den har nästan en smak av svamp. Forskning har visat att denna rot har många anti-virala och anti-bakteriella egenskaper och är verksam mot influensa. I Kina är te på vejderot något du dricker när en förkylning är på gång. Både blad och rot har en mängd medicinska och läkande egenskaper och oljan från vejdefrö används inom hudvård. Vejde är en magisk växt på många sätt.

19

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.25

Höstens hetaste webbinarier Kunskap & inspiration

KARIN THÖRN

Odlingssäsong 2026 – låt oss inspirera och preppa dig inför ännu ett nytt odlingsår! >Gör din egen jord – med kolonisterna Karin och Sus. > Lär av professor Mats Björk hur du gödslar klokt. > Passionerade tomatodlaren Johnna Gilljam aka Bondjäntan ger sina bästa odlingstips. Webbinarierna publiceras efteråt på vår hemsida.

Följ oss på Facebook @Kolonitradgards forbundet

Datum: 25 september 2025 Tid: kl 18:00-19:00 > Gör jordrevolution och skippa torven!

> Bondjäntan – tomaternas punkdrottning bjuder på odlingspepp!

Vi är inne i årets beredskapsvecka och vad är inte bättre än att starta upp en jordfabrik. Ta hand om höstens guld – LÖVEN – och annat trädgårdsrens och ta ett steget närmare att bli självförsörjande på jord. Häng med kolonisterna Karin och Sus som vill visa att det inte är svårt att göra egen jord och faktiskt lika kreativt och roligt som att laga mat. Det är bara ingredienserna som skiljer sig åt Karin Thörn , kolonist i Skanskvarns koloni trädgårdsförening, berättar om hur kampan jen Halvera/Skippa torven vuxit fram – från idé till verklighet. När torv bryts frigörs mängder av växthusgaser och jorden/gödseln du köper i påsar innehåller till största delen torv. Ett viktigt initiativ inom Skippa torven är Jordmakargruppen – ett gäng odlingsintresse rade som lärt sig att göra egen jord och sprider kunskap inom Stockholm. Sus Klevebring , Linnea koloniträdgårdsför ening, jordmakare, berättar om sin resa från nyfiken odlare till passionerad jordmakare. Idag inspirerar hon andra att skapa egen jord som sjuder av mikroliv – näringsrik, hållbar och helt torvfri.

> Så gödslar du klokt – för en levande jord

Datum: 19 november 2025 Tid: kl 18:00-19:00 Webbinariet spelas in och publiceras efteråt på vår hemsida. Redan i november börjar Johnna Gilljam , mer känd

Datum: 4 november 2025 Tid: kl 18:00-19:00

Mats Björk är professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik och hängiven trädgårdsodlare guidar oss genom växternas grundläggande näringsbehov. Genom att förstå växternas krav och jordens mikroliv, kan vi skapa ett naturligt odlingssystem där små skaliga kretslopp gynnar skörden och stärker jordens långsiktiga hälsa. Hur kan vi vårda och bygga upp en jord där mikroorganismer och nyttodjur frodas, samtidigt som vi undviker övergödning och näringsläckage? Föreläsningen belyser den viktiga balansen mellan att ge tillräckligt med näring och att inte övergödsla och varför

som Bondjäntan , skissa på nästa års tomat säsong. Med en önskelista som kan innehålla uppåt 350 (!) sorter är det ingen överdrift att kalla henne tomaternas punkdrottning. I det här seminariet guidar Johnna oss inför odlingsåret 2026. Hon delar med sig av sina bästa tips kring sortval, planering, jord och omsorg – allt med sin smittande entusiasm och gedigna kunskap. Oavsett om du är tomatnybörjare eller rutinerad frösamlare kommer du att gå här ifrån med ny inspiration och verktyg att ta din tomatodling till nästa nivå.

det är klokt att välja bort mineralgödsel produkter.

Missa inte detta tillfälle att få ny kunskap, konkreta tips och massor av inspiration. Det här är för dig som vill odla mer hållbart – och påverka med dina händer i jorden.

Skanna qr-koden och läs mer om höstens webbinarer.

TORVEN

20

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.25

miljönoterat 12 … dagar längre växtsäsong Fjolårets rekordvärme gav en nästan två veckor längre växtsäsong – den näst längsta i modern tid. Våren 2024 kom löv sprickningen tidigt, och sommarblommor dök upp tidigare än vanligt. Året var sex dagar läng re än snittet 2011–2023. En ny SLU-studie från Svenska fenologinät verket, baserad på data från 1800-talet och medborgarforskning, visar förändrade sä songsmönster. Vårob servationer gäller bland annat vitsippa och sälg, höststudier fokuserar på björk och asp. SLU

Botemedel mot avsaknad av naturkontakt Många har i dag tappat kontakten med naturen – ett fenomen kallat upp levelsernas utdöende, som kan påverka både hälsa och biologisk mångfald nega tivt. Starkare naturkontakt ökar engagemanget för att bevara den. Barndomen är en nyckelperiod, då na turkontakt främjar rörelse, minskar stress och stärker barns immunförsvar. Urbanekologen Johan Kjellberg från Lunds uni versitet ger tre tips för att återknyta till naturen: 1. Spendera tid i naturen, gärna med andra – bli en förebild för barn eller unga. 2. Engagera dig i naturvård i ditt närområde. 3. Lär dig mer om arter och motverka artblindhet Lunds universitet

Det har dykt upp larmrapporter runt om i Sverige, där lövplattmasken har hittats i importerade växter. Nu måste vi hjälpas åt för att masken inte ska spridas i Sverige.

Så undviker du lövplattmask

Vad kan jag göra åt lövplattmasken? > När du handlar, fråga

skadedjur Lövplatt masken ( Obama nungara ) är en invasiv främmande art som har sitt ursprung i Sydamerika. De första svenska fynden av lövplattmask gjordes på importerade växter från Tyskland un der hösten 2024. Masken har redan etablerat sig i Tyskland, Frankrike, Ne derländerna och Polen. – Den är ett hot mot vår svenska daggmask. Löv plattmasken är ett rovdjur som äter andra markle vande smådjur, och den uppskattar särskilt dagg maskar, säger Ulf Nilsson, som är rådgivare på Koloniträdgårdsförbun det och Fritidsodlingens Riksförbund (FOR). Det finns en oro att lövplattmasken kan få en stor negativ inverkan på daggmaskarna, om den skulle etablera sig i Sverige. – Våra daggmaskar är för otroligt viktiga för markhälsan. De finförde lar växtmaterial och ska par en god markstruktur. KARIN THÖRN Varför vill vi inte ha in lövplattmasken?

avskilt från andra växter. > Placera krukan i en tät balja så att masken inte kan sprida sig. > Kontrollera plantan regelbundet under karantän, särskilt kvällstid när masken är aktiv. ULRIKA FLODIN FURÅS

i trädgårdsbutiken hur de minimerar spridningsrisk.

> Undersök plantan i butiken – lossa den försiktigt ur krukan och kontrollera under och i håligheter. > Sätt plantan i karan tän i minst en vecka,

ANNONSER

Toaletten som trivs

Trädgårdsdagen äger rum 6 september klockan 10 – 16. En dag fylld av inspirerande föreläsningar, växtmarknad, hantverk, hälsa och lokalt mathantverk. Fri entré! Programmet hittar du på enkoping.se/tradgardsdagen Trädgårdsdagen i Enköping 2025

på kolonilotten. Separett’s vatten– och avloppsfria toaletter erbjuder en bekväm och hållbar lösning. Lätt att installera. Lätt att använda. www.separett.com

21

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.25

BERÄTTELSER FRÅN VÅRA KOLONIER

Nicky odlar ätbara perenner

Nicky English odlingslott ligger på Kullön i utkanten av Vaxholm och här pågår en hel del olika odlingsprojekt. Efter många år som anställd på Ericsson skolade Nicky om sig till trädgårdsarkitekt och sedan dess är det hållbar odling som gäller.

försöker omsätta deras odling till svenska förhållanden. – Jag översatte deras zonangivelser och såg om växterna klarar sig här. Sedan dess har jag gått en kurs i permakultur i Stjärnsund. Vanligtvis brukar Koloniträdgården bara berätta om koloniträdgårdsodling, men här gör vi ett undantag, för Nickys skogsträdgård vid radhuset är inspirerande och ytan är ungefär lika stor som en kolonilott. Hon har fått arbeta mycket med jorden, som på Kullön är ogenomtränglig lera. Vid radhuset fanns det också mängder av sprängsten. Lager på lager med organiskt material har lagts på, hon började redan 2006 och nu har jorden förvandlats till en mullrik, näringsrik jord där växterna stor trivs.

H on odlar på två platser, dels på odlingslotten och dels i den långsmala radhusträdgården som sluttar ner mot ett skogs parti. Sträckan mellan hemmet och lotten är kanske 700 meter, en sträcka som Nicky går dagligen. De bägge trädgårdarna hänger TEXT & FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

ihop. På lotten odlar hon mycket grönsaker, i radhusträdgården är fokus ätbara perenner. – Jag hämtade inspiration från engelska Martin Crawford och amerikanska Eric Toensmeier i början. De är bägge pionjärer inom hållbar odling och skogsträdgårdsodling och Nicky

”Jag över sätter deras zonangivel ser och ser om växterna klarar sig här.”

Skogsträdgården är lummig och svagt ter rasserad, en slingran de gång löper mellan träd och buskar. Mitt

i trädgården ligger en damm omgiven av dammväxter och mossa, som gör att dammen känns som en skogstjärn. Atmosfären är lugn och välkomnande. – Skogsträdgården är väldigt avslappnande, säger Nicky, det var också den känsla jag ville uppnå. Skogsträdgårdar kan ibland upp

Vid dammen växer bland annat vattenaloe, fackelblomster, gul svärdslilja och i dammen finns finsk näckros.

5

22

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.25