Koloniträdgården Nr 2 2025

nyplockat

Bli en artjägare med en bioblitz

Folkbildningsprojektet Rikare trädgård är ett samarbete mellan Fritids odlingens Riksorganisation och Natursidan.se. Målet är att med hjälp av artiklar, guider och annan information sprida kunskap om hur träd gårdar och odlingar kan gynna den biologiska mångfalden.

naturspaning Vad är en bioblitz? Det är en kort och intensiv natur spaning som brukar ta ungefär en timme. Tillsammans letar ni efter så många olika arter som möjligt, till exempel fjärilar, skalbaggar eller fåglar, inom ett avgränsat område. En bioblitz är ett enkelt och roligt sätt att få koll på den biologiska mångfalden i området – och samti digt väcka engagemang i förening en. Det är lätt att komma igång, och alla kan vara med! Bioblitz är också en aktivitet som är värdefull att upprepa med jämna mellanrum under flera år. Då kan forskning Medborgarforskare i Eu ropa har kartlagt hur förändringar i markanvändning och klimat påver kar växternas reproduktionssystem. Den växt de studerat är gullvivan ( Primula veris ). Över 5200 medborgarforskare i 32 länder, däribland Sverige, har bidragit.

ni följa hur mångfalden utvecklas och se om era insatser för att gynna växter och djur ger resultat. Även om det kan vara svårt att säga exakt vad som påverkar vad.

Medborgarforskare studerar gullvivan

Den missförstådda tvestjärten

långsiktiga överlevnad. I dag finns fler kortskaftade än långskaftade, detta är en nyhet, tidigare trodde forskarna att dylika obalanser var lokala. De tror att den förändring som pågår nu kan vara en evo lutionär anpassning som hjälper miljöförändringar. Om gullvivans livsmiljöer försvinner samtidigt som pollinatörernas mångfald

årets trädgårdskryp För fem te året i rad korar Rikare trädgård Årets trädgårdskryp som går till en av de spännande arter som le ver i vår närhet och som förtjänar lite extra uppmärksamhet. I år går utmärkelsen till de underskat tade, ofarliga och missförstådda tvestjärtarna. Få andra småkryp visar en sådan omtanke om fa miljen och är dessutom hjälpre dor i trädgården. – Tvestjärtar har kanske djur världens mest oförtjänt dåliga rykte och det engelska namnet “earwig” måste vara bland de sämsta som kommits på. Tve stjärtar bryr sig inte om våra öron. De gör däremot så mycket nytta i odlingar att Jordbruks verket uppmuntrar lantbrukare att gynna arten. Det är med andra ord dags att ge tvestjär tar upprättelse och utse dem till Årets trädgårdskryp 2025, säger Erik Hansson , projektledare för folkbildningsprojektet Rikare trädgård. Vid en sökning efter tvestjärtar på nätet så får man framför allt träffar på artiklar om hur de ska bekämpas. Det är väldigt otack samt med tanke på att de är helt ofarliga och att de hjälper till en hel del i trädgården. Hanarna har förvisso en stjärt

som ser ut som en tång – därav namnet tvestjärt – men de kan inte knipas så att det känns på en människa och de är inte intresse rade av att krypa in i ditt öra och knipa sönder trumhinnan, som det påstås i gamla långlivade skrönor. Tvestjärtar är allätare. De äter både växter och andra insekter, men är även nedbrytare som “städar” i trädgården. Helst äter de mindre småkryp som bladlöss och bladloppor. En enda tvestjärt kan äta över 20 000 bladlöss un der sitt liv. Det händer att de äter på blad, blommor eller frukt, men deras käkar kan inte nå igenom ett friskt skal så det är framför allt skadad fallfrukt de äter av. – Tvestjärtar har även fått då ligt rykte i trädgården eftersom de blivit påkomna med att äta på blommor som trädgårdsägaren uppskattar, men då kan man tän ka på att de också troligen gjort mycket för att minska angreppen på växterna från bladlöss och andra effektiva växt-tuggare. På så sätt är tvestjärtar ett bra exempel på hur dumt det är att dela in småkryp i skadedjur och nyttodjur. Verkligheten är inte så enkel och alla djur har en plats i ekosystemet, säger Erik Hansson.

Det finns två skilda blomty per av gullviva, långskaftad och kortskaftad. För att bli befruktad måste en kort

minskar samtidigt som klimatet förändras kom mer växterna att genetiskt förändras över tid. Stockholms universitet

skaftad blomma pollineras med en långskaftad. Ojämna proportioner är inte bra för artens

LÖSNUMMERPRIS 59 KRONOR INKL MOMS

trädgården

Koloniträdgårdsförbundets tidning 2.2025 äd ådföb d t tid i

BODINS BÄSTA xxxx

VINJETT Markering två rader

VINJETT xxxxx xxx

Missa inte! RXXXX

HÅLLBÄR PÄRLA VID GÖTA ÄLV BESÖKET PÅ LOTTEN – KARLSVIK / SIDAN 8

1

Hej Cissi!

Du har illustrerat det fina omslaget till det här numret av tidningen. Har du själv någon relation till koloniträdgårdar? – Jag bor i Göteborg och i min stad är koloniträdgårdar en viktig del. Många jag känner har lyckan att äga en, andra längtar starkt. Just där jag bor finns det faktiskt två områden med lotter, och jag gillar att promenera igenom dem och njuta av allas fina odlingar. Det ser så mysigt ut med de små husen och det verkar vara så fin gemenskap.

Människan i växternas rike

ny bok Boken är en fristående fort sättning på Växternas symbolik och Stadsodlingens historia där bokens författare går på djupet med växt symbolik och växternas plats i vår värld. Boken är rikt illustrerad med fotografier och illustrationer som exempelvis gamla växtplanscher. Ulrika Flodin Furås, Människan i växternas rike, Votum 2025

6

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.25

Made with FlippingBook - Share PDF online