Koloniträdgården Nr 4 2022

LÖSNUMMERPRIS 59 KRONOR INKL MOMS

trädgården

Koloniträdgårdsförbundets tidning 4.2022

ODLINGSLOTT Häng med till förskolan Solvändan i Björkhagen

UMEÅ I Vadforsens koloniförening odlas klimatsmart

Får vi följa din lott under nästa år?

LÄS MER PÅ SIDAN 44

BESÖKET PÅ LOTTEN / SIDAN 8

TORSLANDA HAVSBADSKOLONI

1

Julefrid Börja med en gran eller flera och låt julefriden växa. Att omge sig med växter och natur har en bevisat välgörande och lugnande effekt på oss människor. Hitta din perfekta gran i någon av våra butiker eller handla med hemleverans på plantagen.se.

Handla gran med hemleverans på plantagen.se

2

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22

INNEHÅLL 4.22

Prenumeration Tidskriften Koloniträdgården ingår i medlemsavgiften till Koloniträdgårds förbundet. Prenumerationspris för icke medlemmar år 2023: 300 kr trädgården kolonı

Pg 27 71-4, Bg 493-53 91 Prenumerationsärenden: Anneli Renström, 08-556 930 80 kansli@koloni.org Redaktör & ansvarig utgivare Ulrika Flodin Furås Ringvägen 9E, 118 23 Stockholm 070-650 68 16, ulrikaff@koloni.org Redaktionskommitteé Ulrika Flodin Furås, Ulf Nilsson, Björn Quarfort, Mari Winter Ulrica Otterling och Johanna Uhr. Layout Irons Design Annonser Swartling & Bergström Media, Daniel Persson daniel@sb-media.se 08-545 160 61

15

8

Tryckeri Ljungbergs Tryckeri Utgivning

41

Koloniträdgården utges av Koloniträdgårdsförbundet

08-556 930 80 www.koloni.org

37

Följ oss @kolonitradgardsforbundet

4 Inledaren Skörden är en rikedom 6 Nyplockat

27 Användbart Backsippa är årets perenn 28 Rönnbloms bästa Vintern är här – ta tillvara på växterna 35 Kolonipodden Hembesök hos Eva Rönnblom – en inspirerande odlare 36 Krönikan

Koloniträdgårdsförbundet är medlem i FOR, Fritidsodlarnas Riksorganisation och i det internationella Koloniträdgårdsförbundet. 104:a årgången Stockholm 2022 Detta nummer har tryckts i 24.800 exemplar. Nästa nummer Nr 1 distribueras v 10. Utgivningsmånader: mars, juni, oktober och december. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ner och redigera insända manus. Kontrollerad dist. 2021.06.30: 23.600 TS-kontrollerad ISSN 0345-6293

Ny bok i Floras tjänst 8 Besöket på lotten Det bästa av två världar på Torslanda Havsbadskoloni 13 Vårens webbinarier för odlingsälskare Om grönsaker i världen som går att odla här och ”No Dig” – att odla utan att gräva. 14 Ätbart Anneli bjuder på vintermysiga middagar 15 Biologisk mångfald vid kolonilotten Grävfritt i Umeås koloniträdgårdar. 22 Miljönoterat Hur mår dina medelhavsväxter? 23 Floriaden 2022 Framåtblickande idéträdgårdar

Rapport från världens äldsta friluftsmuseum 37 Solvändans förskola En grön oas för barn och vuxna 41 Farbror Grön Inspirerar om att odla vintertomater 44 Föreningssidor Så påverkar du i din förening 51 Kors & tvärs

LÖSNUMMERPRIS 59 KRONOR INKL MOMS

trädgården

Koloniträdgårdsförbundets tidning 4.2022

ODLINGSLOTT Häng med till förskolan Solvändan i Björkhagen

UMEÅ I Vadforsens koloniförening odlas klimatsmart

Farbror Grön odlar vintertomater

BESÖKET PÅ LOTTEN / SIDAN 8

TORSLANDA HAVSBADSKOLONI

1

Omslag Tomater av illustratören Jesús Verona. Läs mer om honom på sidan 6.

3

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22

INLEDAREN

FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

Skörden är en rikedom Jag har cyklat till odlingslotten för att förbereda inför anläggandet av nya odlingsbäddar. Det är september och denna lilla lott har just blivit vår. 72 kvadratmeter med oanade möjligheter (och begränsningar också förstås). K olonisterna före oss har rensat och fixat, några perenna växter finns kvar, dessa har vi flyttat på omsorgsfullt. Vi har ritat en skiss på hur lotten ska utformas, en skiss vi är väldigt nöjda med. Det är bara det att det står en rugge med jordärtskockor

Nyskördade jordärtskockor på odlingslotten.

ten och tack ni kolonister som hade lotten före oss och som lämnade kvar en sådan skatt! Ja, det är dyrtider, desto viktigare att förvalta våra skördar och våra växter. Jag önskar att alla koloniområden också hade tillgång till förva ringsutrymmen för skördarna, skafferier eller jordkällare, det vore grejer det. I det här numret berättar Farbror Grön om vinter tomater, såna som kan lagras inne länge och Eva Rönnblom skriver och illustrerar utförligt om du tar hand om lotten i sena hösten. Och så passar hon på att berätta hur du startar nästa säsong bland annat genom att sätta ingefära. Det måste man göra tidigt på året, annars hinner den inte växa klart. Vi har varit på besök i Umeå på Vadfor sens koloniområde och pratat med kolonister som har hållbar odlings som sitt fokus. Vi har åkt ut till havsbandet utanför Göteborg till Tors landas havsbadskoloni och vi har hälsat på hos barnen på en förskolas odlingslott. Jag passar på att önska er alla en God jul och ett Gott nytt år! Trevlig läsning!

mitt i. Dessa måste också flyttas, och skördas. Dagens projekt alltså och jag börjar gräva och gräva. Mängden jordärtskockor är enorm. Jag gräver vidare, nu dyker också potatisar upp. Mer skockor! När jag grävt och grävt och grävt har jag fått upp över en halv kubik skockor och potatisar. Jag sätter mig ner och betraktar skörden, och jag känner mig ofantligt rik. Ännu mer nu än om detta varit för några år sedan. Nu har odlandet fått en annan, djupare betydelse. Plötsligt hand lar det om livsmedelsförsörjning på riktigt. Vår skörd kommer att påverka vår ekonomi. Skock orna och potatisarna gör oss rikare. Och vi delar med oss, till barnen och till vänner. Och vi har massor över till oss själva, och vi har testat nya jordärtskocksrecept. Favoriten just nu är chips, tunt skivade med mandolin, lätt saltade, kanske nån örtkrydda och så in i ugnen. Tack odlingslot­

Ulrika Flodin Furås är tidningen Koloniträdgårdens chefredaktör. Hon gillar att blicka bakåt i histori en för att på så sätt få syn på sam tiden och framtiden. Efter flera år i kö fick hon under sensommaren äntligen en odlingslott. Planerna om vad som ska odlas där pågår för fullt… I övrigt handlar det mesta just nu om att göra egen jord och få till ett eget kretslopp på lotten.

s

4

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22

Odlarglädje

Frönyheter 2023 ute nu

Ekologiska fröer för hälsa och miljö.

Fröer som bevarar den biologiska mångfalden.

Tre tydliga trender har påverkat valet av årets frönyheter. Odling av egna snittblommor, ätbart som ger stora skördar och odling som värnar vår biologiska mångfald. Enbart kvalitetsfröer som är noga utvalda efter provodling i vårt nordiska klimat. Upplev gamla kulturarvssorter, ekologiska fröer och spännande nykomlingar inom alla växtgrupper på impecta.se eller hos våra återförsäljare. Handla snabbt och enkelt i vår fröbutik på www.impecta.se Odlarglädje för nytta, skönhet och smak

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22

nyplockat

Trender 2023

elmiamässan Trenderna som presenterades på Elmia Garden för trädgårdsbranschen år 2023 var Hemlängtan, Grön elegans och Färg & Flora. Hemlängtan symboliserar vår längtan att leva i samklang med naturen och kan i trädgården gestaltas med naturliga och vilda arrangemang inom strikta ramar och att låta växtmaterialet tala för sig själv. Grön elegans är en förlängning av hemmet där en mer takförsedd uteplats och växter i krukor dominerar. Färgpaletten är mer mustig i nyanserna och stilen mer sparsmakad. Färg & Flora domineras

att allting är delbart. Färgerna i temat är näs tan viktigare än vilken växt man använder.

Dessa personer har tagit fram trenderna: Jan Rundgren , stylist, designer och trendexpert Malin Hidesäter , projektledare och kreatör Helena Kaasik , journalist och fotograf

FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

förädling Plantskolan Splendor Plant har blivit distributör för fyra nya buxbomssorter som säljs under det gemensamma varumärket BetterBuxus. De är utvärderade av en belgisk plantskola som hade som syfte att hitta sjuk domsresistenta sorter. De har efter många års forskning och förädling fått fram fyra buxboms sorterna som är resistenta mot buxbomssot. De är fortfarande osäkra på härdigheten i Sverige, just nu säger de zon 2–3, men uppmuntrar handelsträdgårdar att testa härdigheten. De fyra sorterna har olika växtsätt med sorten ’Heritage’ är den sorten som mest ska påminna om den vanliga Buxus sempervirens . Splendor plant AB Nya Buxbomssorter

av kreativitet och färgglada växter, speciellt rosa och orange. Här uppmanas en prova-på anda och att känna

niträdgårdsförbundet har Rikare trädgård tagit fram nya fina skyltar. Det finns massor med saker som trädgårds ägare kan göra för den biologiska mångfalden och som ofta ger märkbara resultat på kort tid. Du kommer märka att det surrar och fladdrar lite extra i vissa områden. Vissa förändringar är mer subtila. Små igenmurade hål som visar att bin flyttat in eller små märken i jorden efter igelkottens tassar. Andra insatser ser du kanske inte alls, men du kan lita på att livet pågår även där bakom barken på den döda veden eller inne i rishögarna som du låter ligga i trädgården.

Ett liv i Floras tjänst

ny bok Författaren Göran Holmberg har skrivit en intres sant och inkän nande biografi om trädgårdsmästaren och publicisten Knut Bovin . Idag är han tämligen bortglömd, men när det begav sig var han en av de tongivande person

Du har ju gjort omslagsillustrationen till det här numret, tomater, Vilken är din koppling till koloniträdgård och odling? – Kolonilotter och -områden är en fin tra dition och viktig plats för att kunna ta del av odling och trädgård när man bor i staden. Jag kommer från Madrid och där finns, vad jag vet, inga kolonilotter. Under den varmare delen av året är jag mycket på min svärmors kolonilott tillsammans Hej Jesus Verona! klimatsmart Har du gjort insatser i din trädgård eller på din kolonilott som du vill tipsa andra om? Berätta för förbipasserande vad du gör för den biologiska mångfalden. Tillsammans med Kolo Skyltar på lotten

Ladda ner bilderna , skriv ut dem och sätt upp dem så att andra kan inspireras: koloni.org

ligheterna i trädgårdssverige. Han grundade tidningen Viola som är en trädgårdstidning för yrkesodlare. År 1880 tog kom Knut Bovin till Stockholm för att utbilda sig till trädgårdsmäs tare. Med trädgård arbetade han sedan under många år vid sidan av skrivandet. Boken är ett trädgårdshistoriskt dokument som ger inblick i dåtidens trädgårdssverige. Boken är illustrerad med arkivfoton, tidningsurklipp och författa rens vackra fotografier.

med barnen. Vi gräver, rensar och odlar. I sep tember brukar vi ha en potatisfest när vi tar upp skörden. För ett par år sedan gjorde jag frimärken som

var baserade på växtligheten på kolonilotten, så lotten står också en viktig källa till inspira tion och fantasi.

Ett liv i Floras tjänst, Göran Holmberg, Stockholmia förlag, 2022

6

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22

Enkelt Effektivt Ergonomiskt

Se videos på lucko.se

Välj redskap efter behov! Olika slags ytor och jordtyper ger olika förutsättningar. Genom att välja redskap utifrån just dina förutsättningar kan du göra trädgårdsarbetet enklare, effektivare och mer ergonomiskt!

Du har väl inte missat Ergo Spaden? Kurvningen av handtaget gör att du kan låta spaden vila i handflatan. Detta gör att du kan utnyttja hela armens kraft utan att slita på handleden!

7

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22

BESÖKET PÅ LOTTEN

TORSLANDA HAVSBADSKOLONI Tänk er kolonilotter vid havsbandet, att kunna vira in sig i frottébadrocken en lite krispig junimorgon, att sedan försik tigt stänga den gnisslande kolonilottsgrinden och gå ner till badstranden för att ta ett dopp i det salta havet. Sen, till baka på kolonilotten dricka morgonkaffet på förstukvisten, blicka ut över den dignande grönsaksodlingen. Det bästa av två världar liksom, salta bad och odling.

TEXT & FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

världar Det bästa av två 8

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22

Koloniträd gårdsföreningens badstrand och klippbad. Här blir det många salta bad på en sommar.

T orslanda havsbadskoloni, onekligen ett fantasieg gande namn och under flera år har jag också velat besöka havsbadskolonin. När jag äntligen kommer dit är det augusti, vädret är fint, men någonstans däruppe i det blå ruvar regnmol nen i väntan på sin entré. Torslanda ligger ett stycke bort från Göte borgs centrum, kanske en halvtimme med bil, sista biten av resan går på slingriga vägar. Så öppnar sig ett stort grönt fält, Göteborgs första flygplats. Anlagd i början på 1920-talet. I dag är det en golfbana. – Ja, där borta låg den, Torslanda, säger Olle Hagberg när han möter upp, och det är på grund av den som vår koloniträdgårdsförening ligger här, när flygplatsen anlades blev en bit mark över, och där fick koloniföreningen möjlighet att bygga sin havsbadskoloni. Olle är ordförande i föreningen och bor sommartid här med sin familj, Emma och de fyra barnen, Ivar, Knut, Dora och Mona. Han berättar att flygplatsen las ner 1979. Det var en lättnad för kolonisterna. De gamla berättar att man när flygplatsen fanns var tvungen att hålla tyst om man satt och fikade när ett flygplan startade, bullret från flygplans motorerna var öronbedövande, det gick inte att höra vad någon sade. – Vi fyller 98 år i år. Det var 1924 som kolonisterna börja de bygga sina stugor. Det mesta av materialet, brädor och

”Vi har verkligen

något fint att förvalta här.”

Emma och Olle på glasverandan.

plankor, kom från den stora Göteborgsutställningen 1923, eller från gamla emballagelådor för T-Fordar. Det var många hamnarbetare som hade kolonistuga här, och några akademiker. Sommartid var männen inne i stan och arbetade under veckorna, till helgen tog de ång båten hit ut, till fruarna och barnen.

5

Stugorna här är lite större än på de flesta andra koloniträd gårdsområden, kanske påminner det bitvis en smula om

9

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22

Emma och Olles köksträdgård.

Träbro till dansbanan.

tering. Vid föreningshuset ligger också en tennisbana där inte bara kolonister utan även kringboende är välkomna att spela tennis. På kolonilotten bjuder Olle och Emma på saft gjord på älggräs, som det växer mycket av i krokarna. Deras stuga är en originalstuga från 1924 med en vacker glasveranda. På lotten finns flera konstfärdigt gjorda snickerier av driv ved. Olle gillar att snickra och har också byggt en lekstuga till barnen, också den av grånad drivved. Han har också förfärdigat ett utekök med en fiffig stekhäll som man kan tillaga nyskördade grönsaker direkt på. – En stekhäll från Mora, helt suverän och lätt att använ da, säger Olle, vår elvaåring steker pannkakor till syskonen och kompisarna på den. Rådjurssäkert inhägnat finns den dignande köksträd gården, fylld med sparris, mangold, purjolök och en massa annat. Det är framförallt Emma som sköter om odlingarna. – Jag har varit smått besatt av odling de senaste tio åren, säger hon, jag tycker att det är så vansinnigt roligt att odla och skörda. De berättar att odlingsintresset är på stadig frammarsch i området. På 1980-1990-talen skaffade sig folk kolonistuga här mest för att få vara nära naturen, nu är det odlingen som gäller, fast kärleken till naturen finns där också, så klart. Till klipporna och strandängarna. Några av lotterna har dock begränsade odlingsmöjligheter eftersom de främst består av klipphällar. Familjen gillar livet här, lugnet, de spontana mötena, midda garna och festerna med kolonigrannarna. – Sommaren bara i gång, i sin egen takt. Jag känner ing en sommarstress, jag har inte en massa måsten, fortsätter

ett sommarstugeområde, men man ska inte låta skenet bedra, koloniföreningslivet är starkt här. – Ungefär två tredjedelar av vårt område är gemensam ma allmänningar och mycket av det är naturområden som vi sköter om, förklarar Olle när vi vandrar runt på grusvägarna, vi städar längs kustbandet och håller vårdar naturen, håller stigarna öppna. På vägen till föreningshuset stannar till vid en stor rugge med vild sparris, vilken lyx att ha sådana på sitt ko loniområde! Föreningshuset är stort och nyrenoverat. I en liten byggnad bredvid står en gammal traktor, förening ens klenod Grålle från 1949. Traktorn används fortfarande, bland annat av Sopgänget som sköter områdets sophan

Serge visar stolt

sin akantus.

Kombinerad vedbod och pub/ festplats på Per Forsbergs och Jennie Dielemans kolonilott.

10

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22

BESÖKET PÅ LOTTEN

xxx

Lekstugan som

Olle byggt av drivved.

Kulturen i köksträdgården, Per Forsbergs och Jennie Dielemans kolonilott.

Olle i uteköket.

11

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22

Emma, jag gillar den ostressade livsstilen man lever här. Och sedan vi skaffade oss vår kolonilott så har vi fått många nya nära vänner, bästa kompisar i alla möjliga åldrar. Barnen har också fått nya kompisar, inte minst närmsta grannen, åttioåriga Monica. – Jag gillar att vi umgås över generationsgränserna här, säger Olle, våra olika åldrar spelar liksom ingen roll. Vi beslutar oss för att gå ner till stranden, molnen har börjat torna upp sig, regnet ligger i luften och det börjar blåsa. Men stranden måste man se. Och barnen vill ta ett dopp. – Vinden kan verkligen vara en utmaning här ute, säger Olle. Det är fint med alla de gamla stugorna, det ger området en vacker, spännande karaktär. Olle och Emma tycker att det är viktigt att det gamla värnas och bevaras. Det är en känslig miljö. – Vi har verkligen något fint att förvalta, säger Olle när vi stannar upp vid en elegant men vindpinad trägrå kolo nistuga. Stugorna köps oc h säljs på öppna marknaden. Kolonistuge priserna i Göteborg har rusat iväg på senare år, vilket är ett bekymmer som många göteborgskolonister vittnat om. Så också många av kolonisterna på Torslanda havsbadskolo ni. I dag kan en orenoverad stuga gå för 1,7 miljoner kronor och en nybyggd kan gå loss på över två miljoner. Prisnivån gör ju att många utestängs från möjligheten att skaffa kolonilott. – Det är sorgesamt att det blivit så dyrt, säger Olle, det är många som inte är så glada över det härute. Att koloniföreningen fyller en viktig social funktion blev särskilt tydligt under pandemin. Här kunde man umgås ändå, bara man höll lite avstånd, och de som bor ensamma

”Jag gillar att vi umgås över generations- gränserna här.”

i sina lägenheter kunde ändå träffa folk genom kolonilotts livet. – Vi är en vital förening, vi har pubkvällar och en massa andra aktiviteter, säger Olle, naturligtvis är det upp till var och en att delta, men vår gemenskap är stor. Vi befinner oss ute på strandängarna när regnet kom mer, det öser ner och vi tar skydd i föreningshuset. Olle plockar fram dragspelet och börjar spela. Jo, de har en hel del musikstunder och konserter här också. I föreningen finns ett gäng musiker som gillar att jamma tillsammans. 6 fakta / Torslanda havsbadskoloni Här finns 120 kolonilotter vars stugor får vara 60 kvadrat meter stora. Till det får man också ha två byggnader på sammanlagt 25 kvadratmeter. Området anlades 1924 och det var främst hamnarbetare som kolonister här. De byggde sina stugor av begagnat virke från Göteborgsutställningen och gamla billådor. I dag kan en stuga här krypa upp mot två miljoner. Två tredjedelar av området är allmänningar som klippor och strandängar. Dessa sköts av kolonisterna. torslandahavsbadskoloni.se

12

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22

Webbinarier för odlingsälskare Våren 2023

FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

Våren 2023 ordnar Koloniträdgårdsförbun det fyra webbinarier som vi hoppas ska ge kunskap, nya idéer och väcka odlingslusten. Vi tar en närmare titt på vilka organismer mikrolivet i jorden består av och därefter lär vi oss mer om ”No Dig” – att odla utan att gräva. I en framtidsspaning tittar vi närmare på vilka utmaningar och möjligheter klimatförändringarna kommer att innebära för odlingen här i Sverige. Vi gör också en djupdykning ner i jorden där det myllrar av liv och får veta hur vi främja kan den biolo giska mångfalden där och samtidigt skapa en bördig jord. Länkar till webbinarierna hittar du på Koloniträdgårdsför bundets facebooksida, både som inlägg och evenemang, samt på hemsidan. De är gratis och öppna för alla. Alla webbinarier spelas in och kan ses i efterhand under en begränsad tid.

Vad vill du veta mer om? Tipsa oss gärna om ämnen du tycker att förbundet borde ha ett webbinarie om. Mejla johanna@koloni.org .

Webbinarierna produceras av Koloniträdgårdsförbundet i samarbete med Studiefrämjandet.

Vårens program:

ONS 25 JAN KL 18.00 Framtidsspaning:

Erik Hansson från folkbildningspro jektet Rikare trädgård berättar om några av de fascinerande småkryp som kan hittas i trädgården, vår inställning till dem och varför vi har mycket att vinna på att bekanta oss med våra minsta grannar. Föreläsare: Erik Hansson från folk bildningsprojektet Rikare trädgård.

organismer där nere i mörkret som är så bra? Vad är deras roll i växternas näringscykel? Hur kan du på olika sätt främja en levande och bördig jord? I denna djupdykning ner i jorden får du svar på dessa frågor och många fler. Föreläsare: Hanna Williams , gro nom med fokus på jordhälsa.

Lär dig om allt från anläggning av no-dig-bäddar och hur olika täckmaterial fungerar till hur livet under markytan beter sig när det får jobba i fred. Föreläsare: Bella Linde , frilansjour nalist och författare med specia lintresse för odling och självhus hållning. Odla utan spade är en av hennes böcker.

Odling i förändrat klimat Klimatförändringar kommer att förändra tillgångne på vatten samtidigt som ökade temperaturer förlänger odlingssäsongen. Vilka är möjligheterna och utmaningar na och hur möter vi dem? Föredragshållare: prel Ulf Nilsson , trädgårdsrådgivare på Koloni trädgårdsförbundet. PREL TOR 23 FEB KL 18.00 ”Skadedjur, nyttodjur eller bara djur?

ONS 15 MAR KL 18.00 Livet i jorden

TORS 13 APR KL 18.00 Odla utan spade

Följ oss på Facebook @Kolonitradgards forbundet

I en matsked jord finns det mer organismer än befolkningen på jorden. Vad består mikrolivet i jorden av och vad exakt gör dessa

Att odla utan att gräva är en me tod som får allt fler anhängare. Du sparar inte bara ryggen och miljön, utan får också stora, friska skördar.

13

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22

ätbart

Vintermysiga middagar

Anneli Renström är medarbetare på Koloniträdgårds förbundets kansli och plockar recept ur sin ryggsäck av maträtter

I detta nummer bjuder Anneli på en parad av mustiga rätter och till det en smarrig dessert. RECEPT & FOTO ANNELI RENSTRÖM

från åren som kall skänka och kock.

s

MUSTIG GRÖNSAKSGRYTA med blandsvamp & råstekta vaxbönor

KANELMOUSSE med konjaks kokta äpplen

INGREDIENSER FÖR 4 PERS: 200 gram rotselleri 4 st morötter

GÖR SÅ HÄR : Rensa och stek svampen i lite smör, salt och peppar. Lägg svampen på en tallrik. Rensa vaxbönorna och stek bönorna i olja & smör och soja, så att det får en fin färg och lägg i en skål. Hacka persiljan och blanda ihop den med vaxbönor na. Skala rotsakerna och skär dem och zucchinin i 2 cm stora bitar lägg dom tillsammans med den grovhackad löken, vitkålen, purjolöken och de rivna vitlöks klyftorna i en stor kastrull (gärna en gjutjärnsgryta) och häll på rapsolja och klicka i tomatpurén och rör om ordentligt. Fräs allt på medelstark värme. Koka upp vattnet i en kastrull och lös upp buljongtärningarna, häll ner det i kastrullen. Tillsätt timjan, oregano, soja och rör ner sweet chilisåsen. Vänd ner svampen och lägg i lagerbladen och låt grytan små koka i ca. 20 min eller tills rotsakerna är mjuka. Om man vill kan man steka lövbiff i strimlor och

blanda ner det i grytan. Eventuellt behövs grytan redas av, i sådana fall blanda maizena med lite vat ten och häll ner det i grytan i en fin stråle och rör om. Värm vaxbönor na och lägg dem ovanpå grytan innan servering och ät gärna med ett gott bröd till.

En palsternacka 300 gram Vitkål 200 gram vaxbönor 200 gram blandsvamp 3 msk smör 3 msk rapsolja 3 msk kikkoman soja 2 st vitlöksklyftor

INGREDIENSER FÖR 4 PERS: Kanelmousse: 3 st. gelatinblad 2 dl mjölk

1/2 dl socker 2 st. äggulor 2-3 msk malen kanel 1 dl vispgrädde Konjakskokta äpplen: 4 msk socker 3 msk konjak Garnering: 50 gram mörk choklad 4 st äpplen 2 msk smör

1 liten zucchini 1 liten purjolök

1 medelstor gul lök 1 medelstor röd lök 1 knippe kruspersilja 2 tsk timjan

2 tsk oregano 3 st. lagerblad 2 tsk grovmalen svartpeppar 4 msk tomatpuré 3 msk sweet chilisås 1 liter vatten 2 st grönsaksbuljongtärningar

GÖR SÅ HÄR: Skala och ta bort kärnhuset från äpplena och skär äpplena i små bitar. Lägg ner i en kastrull tillsam mans med smör, socker och konjak och låt det koka i 4–5 minuter. Låt det svala i kastrullen och sedan fördela det i botten av dessert skålarna. Lägg gelatinbladen till moussen i kallt vatten och låt de ligga i vattnet i 5 minuter. Vispa socker och äggulor så den blir vitt, strö ner kanelen. Vispa grädden fluffig. Koka upp mjölken och kra ma ut gelatinbladen och låt dem smälta i mjölken under omrörning. Vispa ner den varma mjölken i äggblandningen och häll tillbaka i kastrullen. Låt blandningen sjuda under omrörning i några minuter och sedan ta av kastrullen från plattan och vispa blandningen kall. Häll blandningen i en bunke och låt den stå kallt tills moussen har stelnat lite grann. Klicka eller gör ”ägg” av smeten och lägg ovanpå äppelröran och riv över choklad.

Maizena för redning (ev. 500 gram lövbiff)

HASSELBACKSPOTATIS med purjolöksröra & röd rom

GÖR SÅ HÄR: Sätt ugnen på 175 grader. Smält smöret i en kastrull och ställ åt sidan. Skala potatisen och skär av en liten del av botten så potatisen kan stå. Skär potatisen i tunna skivor men inte helt igenom. Det går lättare att lägga potati sen mot kanten av en skärbräda eller på en träslev och sedan skiva potatisen tunt. Lägg smörpapper i en ugnsform och lägg i potatisen med den skivade sidan upp och pensla potatisarna med smöret och

krydda med salt, peppar och strö över ströbröd. Sätt in formen mitt i ugnen i ca 45 min. Efter tiden i ug nen stick försiktigt i potatisen och se om den har blivit mjuk, annars får den vara inne i ugnen en liten stund till. Skiva purjolöken fint och blanda ihop det med crème fraiche och smaka av med salt och grovmalen svartpeppar. När potatisen är klar, vik potatis skivorna i mitten åt sidorna försik tigt. Klicka på crèmefraicheröran i mitten vecket och toppa med röd rom och en dillkvist.

INGREDIENSER FÖR 4 PERS: 8 små potatisar 30 gram smör Salt & grovmalen svartpeppar 1,5 msk ströbröd Dillkvist

1 liten burk röd rom 4 tsk crèmefraiche 0,5 dl fin skivad purjolök

14

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22

Xxxx

Biologisk mångfald vid kolonilotten

En söndag i augusti besöker jag Helene, Linda och Anna vid Vadforsens koloniområde, som ligger i Ersmark med Tavellån ringlandes runt om. Föreningen startade redan 1917 och låg från början i de mer centrala delarna av Umeå. Vid Vadforsen, som ligger en bit utanför Umeå, har föreningen funnits sedan 1969/70. TEXT & FOTO ULRIKA WIDMAN

5

15

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22

M itt första möte är med Helene vars lott på 300 kvm kännetecknas av lummighet, sval grönska och flera sorters buskar. En känsla av ett miniarboretum infinner sig, framförallt tack vare variationen av buskar! En ska inte vara för noga med att städa och klippa ned blommor menar Helene. Växterna får stå kvar efter sommaren för att ge skydd mot frost och stötta mikroklimatet. Även vissna petunior kan komma till användning! Under mitt besök hittar jag ett gaffelgräs fly, Cerapteryx graminis som slagit sig till ro inuti en vissnad petunia. Dess larver lever på olika gräsarter, och Helene låter sin gräsmatta få växa ganska fritt. Hon tycker inte att det gör något om mossa letar sig in i gräset: – I Japan vårdar man sina mossor. På lotten finns också gott om grodor som uppskattar att mycket av växtligheten har stora blad där de kan söka skydd. Hetsa inte med trädgården Dagens trädgårdsvurm går ibland överstyr som Hele ne ser det, det ska gå fort och blir lätt hetsigt. – Jag tycker inte om kommersialiseringen av trädgård. Varför ordnar vi så mycket? Först ska folk renovera köket, sedan är det trädgården... En ska inte jäkta på i onödan säger Helene: – Det går inte att kombinera prestationstänk med biologisk mångfaldstänk. Allt behöver heller inte ordnas. – Jag kan låta vissa saker stå kvar, det är skitsamma.

Behöver jag springa iväg och göra en massa eller kan jag softa istället? Då får det hellre kanske växa brunört till evinnerlighet… Men att det finns en avslappnad attityd till träd gårdsarbetet betyder inte att det inte finns arbete att göra. Det gäller bara att ha tålamod tycker Helene, för vissa göromål i en trädgård tar år att förbättra. Biologisk mångfald och ”orörd” natur Klimatförändringarna märks tydligt för den som lever med trädgård. – Säsongen blir allt längre, säger Helene, mer ex tremt väder, blir det regn, ja då regnar det hela tiden. Klimatkrisen som hotar livets väv; den biologiska mångfalden berör oss alla. Fast det kanske inte är självklart vad begreppet innebär i praktiken funderar Helene.

Rysk martorn gillas av

humlorna

Stadens äldsta. Vadforsens koloniområde i Umeå är stadens äldsta och anlades 1917. 1970 flyttades området till sin nuvarande plats. Området har 63 lotter med stuga och fem odlingslotter. Området hette från början Umeås koloniträdgårdsförening. Föreningen är just nu i färd med att miljö diplomera sig. www.umeakolonitradgard.se/1/1/hem tips & fakta / Vadforsens koloniområde

xxx

16

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22

– Biologisk mångfald är ett mångfacetterat begrepp med olika innebörd. För mig omfattar biologisk mång fald precis allt. Fast en får inte vara för dogmatisk understryker hon: – Jag har en vit dahlia och den är fylld, det ska de väl helst inte vara för pollinerarnas skull, men man kan inte bara vara strikt, man måste få tänka på skönheten. Helene är på det klara med vad en trädgård är och inte är i relation till naturen: – En trädgård är inte vild natur, men det får inte bli för friserat. Vi talar om dilemmat med att se naturen som rakt igenom vild, då det mesta i naturen är påverkat av människan på gott och ont. – Ska vi ens existera? Filosofiska resonemang rör trädgårdslivet: vilken plats kan vi ta och på vems be kostnad? Olika svar har funnits under olika tidsperio der… Det som någon ser som vildmark är ofta någon annans hem. Norra Sveriges fjällvidder och skogsland utgör ett sådant exempel, då det som turisten kallar ”orörd” natur är en plats där den samiska befolkning en levt och verkat i tusentals år. Helene tänker en del på hur det är att själv förvalta ett stycke natur, som en faktiskt gör som lottinnehavare. – Vad är vild natur? Jag ser det som en samverkan, ett sätt att leva med naturen. Det är inte ren natur. Vi har brukat trädgårdar sedan klostertiden och ännu längre bakåt i tiden för att äta och bota. Inspiration från litteraturens värld Helene är ivrig bokläsare av trädgårdslitteratur, men det är inte alltid de ”typiska” trädgårdsprofilernas böcker hon fastnar för. Ett sådant exempel är författa ren Barbro Lindgren. – Hon har ett annat tänk. I en del av sina böcker be skriver hon sitt trädgårdsliv på Öland, där får man följa hennes rundor med hunden då hon räddar insekter, ser i komockorna och funderar över vad som händer där. En annan betydelsefull trädgårdspersonlighet är landskapsarkitekten Hans Drost. – Hans kolonilott i Stockholm spanade jag in innan jag visste vem det var! berättar hon ivrigt. För det var något som stack ut med kolonilotten med det gröna huset på Södermalm omgärdat av humle och andra växter. Särskilt är det en bok om Hans Drost som präg lat Helenes syn på trädgård. – Refugium – Trädgård som tillflyk t av Ingela Bendt. Mycket intressant bok, handlar om odling och livet, men kanske mest om att förhålla sig till odling på ålderns höst. Boken beskriver trädgården som ett göm ställe för begrundan. Vid Helenes lott råder också ett lugn, det märks att hon tänkt på det här med avskild­

het trots att lotten ligger mitt i koloniområdet. Buskar och träd skärmar av och bildar ett grönt, stilla rum.

Buskvariation och återbruk Helene har olika buskar växandes vid lotten, och valet att inte ha en enhetlig häck skapar onekligen dynamik. Här finns bland annat tuja, forsythia, kamelontbuske, aronia, korallkornell, avenbok och en buske av brak ved som humlorna älskar: – Hela busken vibrerar av liv då den blommar. Smällspirea av den lite ovanliga sorten ’Amber jubi lee’ lyser upp i slutet av säsongen. – Den byter färg under säsongen och blir nästan lila till hösten!”, berättar Helene entusiastiskt. Att ta tillvara på det mesta är något Helene försöker göra. Dörren till hennes morfars matbod har förvand lats till ett egenartat förvaringsutrymme för skottkär ran. Julgranens barr får bli näring för surjordsväxter na. – Förmultnande barr är jättebra näring för rho dodendronrabatten jag har, där det också växer lite ljung. De vill ha sur jord. Grankottar gör också gott för pH-värdet som sänks. Övriga rabatter jordförbättras med klippta löv och kvistar. Barkmull, benmjöl och kogödsel lägger hon i jorden om våren.

Ett snyggt flätat staket som avgränsar rabatten.

17

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22

18

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22

men lägger snabbt till: ”Ingen trädgård är arbetsfri, men vi tar vara på allt. Täckodlingen minimerar också ogräsrens ningen. Fast i stället behöver man fixa täckmaterial! Man kan täckodla på olika sätt; Linda håller jorden stän digt täckt med material medan Anna anlagt egna bäddar i enlighet med ”lasagnemetoden”. Täckmaterialet består då av olika slags material som varvas, ja lite som en lasagne! Grönt och färskt material innehåller mycket näring till jor den medan det som är brunt och torrt ger jorden struktur men mindre del näringstillskott. Ju grövre material som läggs på desto längre tid tar det för att brytas ned förklarar Anna. Resultatet blir sedan till mörk, mullrik jord! Det var under hösten 2017 som täckodlingen tog sin början för Annas del. – Jag använde mig av kartong och wellpapp som lades på gräsmattan för att täcka bort gräset. Halm fick jag från en bonde och gödsel från föreningens gödselhög. Jag varvade detta med gammalt hö, trädgårdskrufs och annat organiskt material som jag lyckades få tag på. Redan första sommaren växte allt så frodigt att inget av täckmaterialet syntes. Lindas odlingsintresse startade för 25 år med en enkel odlingslott utan stuga i Umeå. Några år senare fick hon överta lotten vid Vadforsen:

För att gynna den biologiska mångfalden tas stockar och grenar till vara.

– Men jag gräver väldigt lite, man ska inte störa maskar na! Istället för trampstenar har hon lagt ut björkskivor i gångar och gräsmattan att gå på för att undvika onödigt slitage. Björkskivorna får sedan förmultna. Helene odlar grönsaker, bland annat rankspenat och Lokförare Bergfälts jätteärt finns i landet. – Den är av kulturhistoriskt värde, från den tid då SJ upp lät kolonilotter nära järnvägen. Många koloniområden lig ger fortfarande nära järnvägen som i Gävle och Vilhelmina. Hon har anlagt en mindre hügelbädd för sin grönsaksod ling. Hügel betyder kulle eller vall på tyska och handlar om att skapa just en odlingskulle! Grenar och ved i botten av högen omvandlas till bra jord när de bryts ner och maskar ger näring för växterna som odlas ovanpå. Odlingsmeto den är också vattenbesparande då det förmultnande träet fungerar som en vattenreservoar. Helene är nöjd med det hon arbetat och skapat på sin lott. – Jag har gjort som jag har tänkt, men det har fått växa fram, avslutar hon vårt samtal. Täckodling hos Anna och Linda Nästa anhalt vid Vadforsen blir hos Anna där även Linda möter upp. Båda är varma förespråkare av täckodling. Medan vi dricker kaffe berättar Anna att täckodlingen är en förutsättning för hennes odlande. – Min odlingsmetod passar min sjukdom, jag har leuke mi och får inte vara upp i jorden och gräva. Täckodlandet frigör också tid. – Jag stickar mer än arbetar i trädgården”, säger hon,

T äckodling med rödbetor.

19

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22

Köksträdgårds- odling i sand. Mus selskalen får täcka jorden. Kryddörter är viktiga källor för nektar och pollen. Spaljén av gjut järnsgaller skapar rumslighet.

för näringsläckage. Men det finns undantag; i norra Sveri ge på platser med kall lerjord kan det dröja till sensomma ren innan jorden är uppvärmd. Det kan även vara djup tjä le långt in på våren vilket gör att det ibland är nödvändigt att gödsla på hösten. En ska dock undvika snabbverkande gödsel och vara varsam: – Det blir lätt för kompakt för mikrolivet, det är inte bra, maskarna är våra bästa vänner, som Linda säger. Något Linda använder sig av för att berika jorden är gröngödsling. – Man sår gröngödslingsväxter som honungsört och vänder ned dem i jorden i slutet av säsongen. Växterna gör med andra ord nytta både under tillväxten och efter att de myllats ner i jorden. Vissa gröngödslings växter som blodklöver fångar in näring med sina kväve fixerande rötter. Andra gröngödslingsväxter såsom gul sötväppling har kraftiga rötter som skapar gångar för luft och vatten. Flera medlemmar i koloniföreningen har blivit nyfikna på Linda och Annas jordförbättringsmetoder. Ett äldre par i 80-årsåldern har inspirerats av Annas täckodling och börjat gräva mindre för att mäkta med. – Många äldre som inte längre har ork att gräva så mycket söker nya sätt för att få vara i trädgården så länge det bara går. Man måste inte gräva! Båda har noterat att det numer är svårare än tidigare att tigga gräsklipp av andra medlemmar: – Vi tror att medlemmarna ser större nytta nu med att använda gräsklippet i ett kretslopp. Nyfikenhet har också gjort att Vadforsens koloniträd gårdsförening haft en liten studiecirkel: Odla jorden under hösten, där Linda och Anna berättat om sitt sätt att odla.

– Jag var höggravid då och fick lotten under hösten. Det innebar tid att tänka över hur jag ville ha det. Jag läste på, framförallt i Informationshäftet ”Lätt att odla” från Koloni trädgårdsförbundet. Grundprincipen i häftena var att vårda jorden: – På tio år kan en tung lerjord som vi har här på koloni området bli bra. Lägg på med näring och täckmaterial. Om man gnetar på blir det bra. Med små barn fyllde kolonin flera behov för familjen, som utflyktsmål på helgen och rekreation. Men när lekstu gan på lotten såldes tog odlandet verklig fart. Numer har Linda även en extra lott på 100 kvm för odling av potatis, sparris och jordärtskocka. Sparrisen odlar hon i sand! – Sparris är en strandväxt, så det är logiskt. Under san den är det ett lager på drygt en decimeter gräsklipp. Jordförbättring: ett pågående arbete Köpa jord är något som vare sig Anna eller Linda är intres serad av. – Köpa jord? Nej tack, torven är ju steril, som Linda uttrycker det, det är bättre att vårda ”gammeljorden”, un derhålla den för allting går igen. Det är ett kretslopp. – Näringen i påsjorden räcker kort tid, bästa jorden finns här på platsen, säger Anna. ”Pelargonjord, tomatjord, allt ska köpas…det bygger på människors osäkerhet, tycker Linda. Linda kör inte helt grävfritt, men låter aldrig jorden vara helt bar. – När du gräver ställer du till det för mikrolivet, men tjälen gör att jag känner att det ändå är bra att tillföra lite gödsel och höstgräva. Fast jag är lite ambivalent. Att gödsla på hösten brukar ofta inte rekommenderas, då växterna förbereder sig för vintervila och det finns risk

20

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22

områdena i städerna, slår Linda fast och berättar att så är inte fallet i Umeå kommun där det sedan länge pågår en förtätning av citykärnan. Trots att det kan kännas hopplöst hjälper det att vara med i ett sammanhang som bidrar till förändring. – Jag ingår i en förening, en gemenskap. Jag kan lägga motioner till årsmötet och påverka den vägen och se resul tat. Det minskar alienation och hopplöshet, tycker Linda. – Man får väldigt bra mat att äta dessutom om man odlar själv! Det är en sån rikedom, fyller Anna i. – Jag är högst medveten om att vi

Växtföljd på rimlig nivå Anna och Linda odlar grönsaker och försöker tänka på växtföljden så gott det går. Växtföljdens principer handlar om att inte utarma jorden och är ett smart sätt att minska sin gödselanvändning. Grundregeln för växelbruk är att dela in rabatterna i kvarter. Sen odlas en bestämd växt grupp i varje kvarter ett år, och nästa år roteras grödorna ett steg medurs, och ytterligare ett steg året därpå. Den vanligaste växtföljden är fyraårig. – Jag har begränsat med utrymme på min lott, men väx lar i alla fall plats på potatisen som är en sjukdomsdrabbad gröda… säger Anna. Linda försöker föra dagbok över sin växtföljd, men det är inte helt enkelt: – Det är jättesvårt, lite dynamisk får man vara, jag är inte bonde utan hobbyodlare. Försöker flytta runt så gott det går… Anna håller med. – Ser det som att jag testar mig fram, det dör ändå till hösten och man får börja om igen på våren. Kanske kan även lite folktro skydda mot sjukdomsan grepp: Linda har gett Anna en libbsticka för att hålla trollen borta! Den förgyller i alla fall tillvaron: – Jag brukar göra libbstickesmör av den, mycket gott! Inspirera för förändring Biologisk mångfald handlar till stor del för Anna och Linda om att erbjuda pollinatörer en variation av blommor och grönsaker. – Pollinatörerna ska ha mat, sånt är jätteviktigt, vi har märkt hur inte minst humlorna minskat här på koloniom rådet, säger Linda. – Framtiden handlar också mycket om att behålla grön

LÄTT OM ODLING

lever i en klimatkris, säger Linda som tror på gräsrotsrörelsens kraft för att rädda klimatet: – Kunskap är det som det handlar om, att ge ringar på vattnet genom att visa sin egen odling för andra. Flera andra har till exempel börjat gröngödsla i föreningen. Men jag tror inte på att ge dåligt samvete… Samtal och praktisk handling ge

NR 53 Gör egen jord

I dag finns det en uppsjö av olika jordtyper att köpa i handeln. Rosjord, medelhavs jord, grönsaksjord och rododendronjord är några exempel. Men vad är det egentli gen i säckarna? Och behövs det så många olika sorter?

Vad innehåller jordsäcken? Huvudingrediensen i all säckjord är olika typer av torv. Torv bildas i myrmarker när vitmossa och små mängder av andra växter sakta bryts ner. I slutet av 1800-talet dikades stora ytor myrmarker ut för att få mer tillgänglig odlings mark och det är här man idag bryter en del av torven. Vi har ingen brist på torv i Sverige, men stora mängder koldi oxid, CO2, läcker ut vid brytning av torvmarkerna och bäst vore om de fick fyllas med vatten igen. Torvbrytning kräver energi för att inte tala om packningen och transporterna. I stället för jord borde det alltså stå torv på säckarna. Torv har naturligt lågt pH-värde och innehåller i stort sett ingen växtnäring och blandas därför upp med sand, lera och olika gödselmedel för att passa de olika växternas behov. Det som saknas i jordsäckarna är liv, inga maskar, svampar eller bakterier som alla spelar en stor roll för att växternas näringsupptag och för att växterna ska må bra och hålla sig friska. I de allra flesta fall är det onödigt att köpa hem mängder av jordsäckar till en trädgård med befintlig jord. Undantaget är om jordlagret är väldigt tunt och det är dålig tillgång till organiskt material som löv, gräsklipp och kompost. Men även här kan trädgården med tiden bli en självförsörjande jordfabrik. Gräv där du står

under de senaste två åren varit problem med ogräsmedels rester (pyralider) i en del höns- och stallgödsel som skadat odlade växter (läs mer om detta i Lätt om odling nr 52). Lär känna din jord Börja med att ta reda på vilken slags jord du har. Jord består dels av mineraljord som har sitt ursprung i berg som vittrat ner till grus, sand, silt och lera, dels av organiskt material, växter, djur, svampar och mikroorganismer, döda och levande. Gräv några gropar på olika platser och titta efter rötter, mask och andra kryp. Ta lite jord i handen och krama den. Sandig jord rinner mellan fingrarna medan lera håller ihop och kan rullas till en korv. Är jorden mörkare i de översta lagren är det tecken på organiskt material, vilket är en bra förutsättning för växter na. Alla jordar går att odla i och vägen till framgång går oftast via ökad mullhalt. (Läs mer om jord i Lätt om odling nr 1)

nomsyrar livet vid lotten. En koloniträd gårdsförening har även en annan viktig funktion och det är den sociala biten. Här kan en vara som en är säger Anna: – Man får välja, här finns de som vill vara sociala, men de som vill vara för sig själva har också en plats. Linda ser arbetet vid lotten som ett sätt att träna sig i acceptans. – Mina haricots verts har gått jättedåligt, förra året gick det jättebra. Jag gör så gott jag kan, men det är mycket man inte rår över, det blir som det blir. 6 Den bästa odlingsjorden fås genom att utgå från den jord som finns på plats och förbättra den så att den passar det man vill odla. Olika växter har olika krav på jorden de ska växa i. Rätt växt på rätt plats gör odlandet så mycket lättare. Vill växten ha sol eller skugga? Torrt eller fuktigt? Mager eller näringsrik jord? Till viss del kan platsen anpas sas men att få amerikanska blåbär att trivas på en torr och mullfattig jord med naturligt högt pH och stekande sol är lika svårt som att få syrenen att må bra där det är för mörkt eller blött. I perennarabben och runt buskar kan man efter likna naturen genom att låta vissnade växtdelar och ligga kvar och kvistar klippas ner för att bilda ny mull. Om mer näring behövs kan några spadar stallgödsel och kompost göra susen. Komposten skapar också en bra struktur. I grönsakslandet tas mycket växtnäring bort med skörden och den måste därför ersättas. Stallgödsel och kompost är bra som bas medan hönsgödsel, gödselvatten och gräsklipp är bra tillskott under växtsäsongen. Tänk dock på att det

››

Läs mer och få tips om koloniodling i vår serie Lätt om odling: https:// kolonitradgards

forbundet.se/ latt-om-odling

21

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22

miljönoterat

forskning EPOK (SLU ekologisk produktion och konsumtion) har just nu en pågående un dersökning om det finns spår av pyralider i den ekologiska yrkesodlingen. Detta gör de för att enklare kunna skapa en bättre förståelse för hur omfattande problemet är med vetskapen om att det skapat stora problem för fritidso dlare. Ekologiska producenter uppmuntras därför att lämna in uppgifter via EPOK om py ralidskador misstänks men i dagsläget är det ännu oklart om några ekologiska producenter drabbats. Ekofakta EPOK Finns det pyralider i yrkesodlingen?

Skadegöraren Xylella fastidiosa har kommit till Sve rige, den angriper medelhavsväxter.

FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

Hur mår ditt olivträd, ditt citronträd och din lavendel?

Eller har du köpt lagerträd, myrten och nerium som ser ut att vissna trots att du sköter dem perfekt? skadegörare Du kan ha råkat ut för en fruktad skadegörare vid namn Xylella fastidiosa som kan angripa mer än 600 olika växtslag, främst medelhavsväxter. Den finns ännu inte påträffad i Sverige men kan följa med importerade plantor. Symtomen är svåra att skilja från växtskador som är orsakade av torka, frost eller obalans i näringsupptagningen och plantan ser ut som den är vissen med bruna intorkade blad eller bladkanter. Du får hjälp att analysera dina växter Vill du få svar på om du drabbats av bakterien Xyella fastidiosa kan du helt utan kostnad få hjälp av FOR och Jordbruksverket med labratorie analys av växten. Du beställer ditt kostnadsfria Invasiva främmande arter och hur den biologiska mångfalden hotas ny bok Parkslide, lupin medr mera. FOR har gett ut en bok om invasiva främmande arter och om hur de bör hanteras och bekämpas. Boken, som är en lärobok, riktar sig främst till yrkesverksam ma trädgårdsmästare, anläggare och liknande, men lämpar sig också för en odlingsintresserad allmänhet. Läs mer och hitta boken på for.se/larobok FOR

provpaket, inklusive information om hur du tar provet, från Henrik Bodin henrik.bodin@ tradgard.org . Genom att låta analysera de växter du misstänker kan ha angripits, kan vi tillsammans hindra spridningen av bakterien Xylella fastidiosa innan den på allvar etablerar sig i Sverige. En fruktad skadegörare Bakterien Xylella fastidiosa är en fruktad skade görare, i stora delar av världen, och orsakar globalt skador för miljardbelopp varje år. I Europa hittade man den första gången 2013 då den förstörde tusentals gamla olivträd. Det är oerhört viktigt att du som odlare är uppmärksam på eventuella angrepp, så att den inte får en chans att etablera sig i landet. Misstänker du angrepp – skicka efter ett prov paket (utan kostnad) för labratorieanalys direkt! FOR

FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

En vuxen harkrank.

Mot harkrankar biologisk bekämpning År 2023 ska man kunna använda Nematop mot harkrankar för privatpersoner då de på Biobasiq märkte att Nematop som tidigare användes mot öronvi vellarver även funkar på harkrankar. Dessutom kommer rovkvalstret Amblyseius californicus lanseras som förebyggande mot spinnkvalster och det finns foderkvalster i påsen så den räcker i några veckor. Den kan senare kombineras med den redan befintliga produkten Phytoseiulus persimilis som är ett spinnrovkvalster som man använder när det finns spinnkvalster på plats för bästa effekt. Genom att använda Amblyseius californicus först vinner man tid att hinna beställa Phytose iulus persimilis innan angreppet blir för svårt. Biobasiq Sverige AB

22

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22

Volontären Luuk, pensionerad byggnadsarbetare, klipper gröngöds lingsväxten klöver i skogsträdgården.

Vart tionde år hålls en stor trädgårdsfest i Nederländerna, Floriaden, I år var det dags igen. Vi har besökt årets upplaga i Amstelveen utanför Amsterdam. Här finns massor att se, det mest spännande är en skogsträdgård i utkanten av området. TEXT & FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

Floriaden 2022 Hållbar odling

5

23

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22