Koloniträdgården Nr 4 2022

– Biologisk mångfald är ett mångfacetterat begrepp med olika innebörd. För mig omfattar biologisk mång fald precis allt. Fast en får inte vara för dogmatisk understryker hon: – Jag har en vit dahlia och den är fylld, det ska de väl helst inte vara för pollinerarnas skull, men man kan inte bara vara strikt, man måste få tänka på skönheten. Helene är på det klara med vad en trädgård är och inte är i relation till naturen: – En trädgård är inte vild natur, men det får inte bli för friserat. Vi talar om dilemmat med att se naturen som rakt igenom vild, då det mesta i naturen är påverkat av människan på gott och ont. – Ska vi ens existera? Filosofiska resonemang rör trädgårdslivet: vilken plats kan vi ta och på vems be kostnad? Olika svar har funnits under olika tidsperio der… Det som någon ser som vildmark är ofta någon annans hem. Norra Sveriges fjällvidder och skogsland utgör ett sådant exempel, då det som turisten kallar ”orörd” natur är en plats där den samiska befolkning en levt och verkat i tusentals år. Helene tänker en del på hur det är att själv förvalta ett stycke natur, som en faktiskt gör som lottinnehavare. – Vad är vild natur? Jag ser det som en samverkan, ett sätt att leva med naturen. Det är inte ren natur. Vi har brukat trädgårdar sedan klostertiden och ännu längre bakåt i tiden för att äta och bota. Inspiration från litteraturens värld Helene är ivrig bokläsare av trädgårdslitteratur, men det är inte alltid de ”typiska” trädgårdsprofilernas böcker hon fastnar för. Ett sådant exempel är författa ren Barbro Lindgren. – Hon har ett annat tänk. I en del av sina böcker be skriver hon sitt trädgårdsliv på Öland, där får man följa hennes rundor med hunden då hon räddar insekter, ser i komockorna och funderar över vad som händer där. En annan betydelsefull trädgårdspersonlighet är landskapsarkitekten Hans Drost. – Hans kolonilott i Stockholm spanade jag in innan jag visste vem det var! berättar hon ivrigt. För det var något som stack ut med kolonilotten med det gröna huset på Södermalm omgärdat av humle och andra växter. Särskilt är det en bok om Hans Drost som präg lat Helenes syn på trädgård. – Refugium – Trädgård som tillflyk t av Ingela Bendt. Mycket intressant bok, handlar om odling och livet, men kanske mest om att förhålla sig till odling på ålderns höst. Boken beskriver trädgården som ett göm ställe för begrundan. Vid Helenes lott råder också ett lugn, det märks att hon tänkt på det här med avskild­

het trots att lotten ligger mitt i koloniområdet. Buskar och träd skärmar av och bildar ett grönt, stilla rum.

Buskvariation och återbruk Helene har olika buskar växandes vid lotten, och valet att inte ha en enhetlig häck skapar onekligen dynamik. Här finns bland annat tuja, forsythia, kamelontbuske, aronia, korallkornell, avenbok och en buske av brak ved som humlorna älskar: – Hela busken vibrerar av liv då den blommar. Smällspirea av den lite ovanliga sorten ’Amber jubi lee’ lyser upp i slutet av säsongen. – Den byter färg under säsongen och blir nästan lila till hösten!”, berättar Helene entusiastiskt. Att ta tillvara på det mesta är något Helene försöker göra. Dörren till hennes morfars matbod har förvand lats till ett egenartat förvaringsutrymme för skottkär ran. Julgranens barr får bli näring för surjordsväxter na. – Förmultnande barr är jättebra näring för rho dodendronrabatten jag har, där det också växer lite ljung. De vill ha sur jord. Grankottar gör också gott för pH-värdet som sänks. Övriga rabatter jordförbättras med klippta löv och kvistar. Barkmull, benmjöl och kogödsel lägger hon i jorden om våren.

Ett snyggt flätat staket som avgränsar rabatten.

17

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.22